Såväl föräldrar som barn i våra studier framhåller ytterligare en faktor av vikt att ta hänsyn till när det gäller behandling av familjer med en förälder med psykisk sjukdom. Denna faktor utgörs av den stämplande effekt som det omgivande samhället har när det gäller psykisk sjukdom och att växa upp i en familj med sådan sjukdom.
I en tidigare nämnd studie (Östman 2007) framkommer hur minderåriga barn till föräldrar som vårdats inom psykiatrisk slutenvård är medvetna om hur omgivningen ser på deras familjer. Barnen bekräftar hur omgiv- ningen, både släktingar och grannar, ser på deras familjer som annor- lunda då alla i familjen inte beter sig som ”normala” familjer beter sig.
74
associerad stigmaupplevelse. Detta kan få barnet att hysa mycket ag- gressivitet gentemot den sjuka förälderns beteenden och ibland också direkt gentemot den sjuka föräldern.
När barnens upplevelser av stigma jämförs med makens/makans upple- velser utkristalliseras några uppenbara likheter (Östman & Kjellin2002). Makar upplever på samma sätt som barnen en omfattande rädsla för att den sjuka i familjen skall skada sig själv eller försöka ta sitt liv. Vidare upplever båda grupperna begränsningar i möjligheter att umgås med andra, t ex vänner, utanför familjens ram. Dessutom ser vi en gemensam upplevelse av att ibland fundera över om det skulle vara en lättnad både för familjen och för den sjuka om den sjuka inte fanns i livet. I barnens berättelser framkommer detta också som en önskan av att få ha en helt frisk förälder.
Avslutning
Vår utvärdering visar att den vuxenpsykiatriska verksamheten agerar via barnombudsfunktionen för att stärka minderåriga barns situation till för- äldrar med psykiatrisk problematik. Barnombuden själva och medarbe- tare i övriga funktioner i den vuxenpsykiatriska verksamheten famlar dock i att utöva funktionen på ett adekvat sätt. Hinder för funktionens utövande finns såväl inom den vuxenpsykiatriska verksamheten som hos samarbetspartner och hos föräldrarna själva. Dock har barnombuden bi- dragit till att nå ut till en del barn i familjer med en psykiskt sjuk föräl- der. Att barn rönt ytterligare uppmärksamhet inom den vuxenpsykiatris- ka vården framgår av materialet. Utvecklingen behöver dock stimuleras vidare. Barnombudsprojektet har svårigheter att synas för dem som det är ämnat för, de psykiskt sjuka föräldrarna och deras barn.
Forskning om hur familjen till personer med psykisk sjukdom och sär- skilt barn till föräldrar med psykisk sjukdom visar att den börda som familjen bär när det finns en psykiskt sjuk anhörig är stor.
Vilka hinder finns för att den forskning som finns kring anhörigas situa- tion skall tas tillvara inom en vuxenpsykiatrisk organisation? Hur kan forskningen bli mer ”användarvänlig” inom denna verksamhet? Den frustration som en del medarbetare bär på, ibland i form av skuld för att de inte beaktar sin patients barn, hur hanteras den? Hur känns det för ett barn att inte få komma in på en psykiatrisk vårdavdelning där föräldern vistas? Vill barnet komma in och besöka den psykiskt sjuka föräldern? Eller kan man som barn bli skrämd av att uteslutas från avdelningen och istället i sin ensamhet undra över vad som försiggår i förälderns vårdsi-
75
tuation? Vill barn veta var och på vilket sätt föräldern behandlas inom öppenvården? Ovanstående frågeställningar är alla av intresse för kom- mande forskningsprojekt.
Vidare visar vår genomgång att det saknas en organisation som på ett tydligt sätt svarar mot barnens behov. Är det Vuxenpsykiatrisk verk- samhet, Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, Socialtjänst eller annan verksamhet i det befintliga samhällsutbudet som bör står för dessa insatser? Eller bör ett gemensamt organ formeras för att tillgodose bar- nens behov? Här återstår fortfarande ett viktigt utvecklingsarbete.
77
REFERENSER
Afzelius, M (2006) Barnombud i Lund, hur har det fallit ut? D-uppsats i Socialt arbete, Malmö Högskola.
Ahrne, G & Hedström, P (red) 1999) Organisationer och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Albertsson-Karlgren, U (1999) Mental disease postpartum-influence on
child development during the first eight years. Department of Child and
Youth Psychiatry Lund, University Lund, akademisk avhandling.
American Psychiatric Association (1994) Mini-D IV. Diagnostiska
kriterier enligt DSM IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental
Disorder, Fourth edn) Danderyd:Pilgrim Press.
Anderson, H (1997) Conversation, language, and possibilities: A post- modern approach to therapy. New York: Basic Books.
Anthony, E & Cohler, B (1987) The invulnerable child. New York: Guilford.
Barnes, J Stein, A (2000) Effects of parental psychiatric and physical illness on child development. I: Gelder MG , Lopez-Ibor J, Andreasen N (Eds) New Oxford Textbook of Psychiatry. Oxford University Press. Somerset: Butler & Tanner Ltd.
Beardslee,WR,Versage, EM & Gladstone,TR(1998) Children of affec- tivily ill parents: a review of the past ten years.J Am Acad Child Adolesc 37:1134-41.
Beardslee, W R (2002) When a parent is depressed. Boston: Little, Brown and Company.
78
Berg Brodén, M (1989) Mor och barn i ingenmansland. Stockhom: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Bleuler, M (1978) The schizophrenic disorders: Long term patients and
families studies. New Haven,CT:Yale University Press.
Broberg, A Granqvist, P Ivarsson, T Risholm Mothander, P (2006)
Anknytningsteori. Falköping: Natur och kultur.
Cherryholmes, CH (1988) Power and criticism: poststructural investi-
gations in education. New York: Teachers College Press.
Christensen, J Eriksson, M Gribbling, C Raza, N H Nilsson, O (2002)
Utvärdering av projekt barn till psykiskt sjuka föräldrar inom vuxenpsy- kiatrin i Hässleholm/Kristianstad. Socialt förändringsarbete, Socialhög-
skolan, Lunds Universitet.
Crafoord, C (1994) Människan är en berättelse. Stockholm: Natur och Kultur.
Dunn, B (1993) Growing up with a psychotic mother.
Amer.J.Orthopsychiatr.63 (2), April (177-189).
Eliasson, R (1995) Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlit- teratur.
Focht–Birkerts, L Beardslee, W R (2000)A child’s experience of paren- tal depression: encouraging relational resilience in families with affec- tive illness . Family Process , Vol 39, No.4, 2000.
Glistrup, K(2005) Det barn inte vet om…har de ont av. Stockholm: Runa.
Granath G, Granath K (1995) Osynliga barn: om vuxenpsykiatrins arbe-
te med psykiskt störda föräldrar och deras barn. C-uppsats Institutionen
för Socialt arbete, Ersta Sköndals högskola, Sköndalsinstitutet.
Granath K (1997) ”Det var så mycket jag inte förstod”…- en intervju- undersökning med vuxna barn till psykiskt sjuka föräldrar. Sköndalsin- stitutets arbetsrapportserie nr 1.
79
Göpfert, G, Webster, J, Seeman, M (ed) (2004) Parental Psychiatric
Disorder. Cambridge University Press, United Kingdom.
Hagström, B (2001) Barn på bräcklig grund. En kartläggning av barn mellan noll och sju år som har en psykiskt störd förälder, Institutionen för pedagogik, Malmö högskola, Pedagogisk-Psykologiska Problem Nr 667 Januari 2001.
Handbok för hälso-och sjukvård, Patientens rättsliga ställning, uppdate- rad 2006-10-04, Sveriges Kommuner och Landsting/Regioner, www. region.skane.se.
Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande, från kunskapsteori till me-
todteori. Lund: Studentlitteratur.
Hasenfeld, Y (ed) (1992) Human services as complex organizations. Sage Publication, Inc, California.
Helmen Borge, A I (2005) Resiliens - risk och sund utveckling, Lund: Studentlitteratur.
Holman, V (2005) Stulen barndom Falun: Bokförlaget Forum. Hälso– och – sjukvårdslagen, SFS 1 982:763, 2 006:192.
Igra, L (1987) Objektrelationer och psykoterapi. Stockholm: Natur och Kultur.
Kaplan, S (2003) Barn under Förintelsen-då och nu.WS Bookwell i Finland: Natur och Kultur.
Killén K (2003) Svikna barn om bristande omsorg och vårt ansvar för
de utsatta barnen. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Kjellberg, G, Knutsson-Medin L, Sundelin C, Trost A-C (1991) Föräld- rar i akut psykiatrisk vård behöver få prata om sina barns situation. Lä-
kartidningen volym 88, nr 32-33.
Kvale,S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitter- tur.
80
Lier, L (1999) Born med psykisk syge foraeldre. Medicinsk årbog. s 87- 95, Kobenhavn: Munksgaard.
Lindén, G (1982) Byta föräldrar. Malmö: Liber Förlag.
Lindén G (2002) Psykodynamiska perspektiv på sociala problem. I: Me- euwisse, A
Svärd, H (red) Perspektiv på sociala problem.Stockholm: Natur och Kultur.
McConell Gladstone B.Boydell.KM,McKeever P (2006) Recasting re- search into children´s experience of parental mental illness: Beyond risk and resilience. Social Science & medicine 62 (2006) 2540-2550.
Moore, C (1999) Vem ska trösta knyttet. Läkartidningen volym 96, nr 28-29, 1999.
Noah, S & Avison, WR (1988) Spouses of discharged patients: Factors associated with their experience of burden. J of Marriage and the Fam-
ily 50:377-389.
Ottosson, J-O (2000) Psykiatri. Stockholm: Liber AB.
Oppenheimer, R (1979) Children of psychiatric in-patients. Proceedings from World Federation of Mental Health Congress on Children and Families.
Park, J M Solomon, P Mandell, D (2006)Involvement in the child wel- fare system among mothers with serious mental illness. Psychiatric Ser-
vices vol 57, No 4, 493-497.
Pousette, M (1996) De glömda barnen. Kommunaktuellt Arlöv: Ber- lings.
Ramchandani, P Stein, A (2003) The impact of parental psychiatric dis- order on children. BMJ Volume 327.2:242-3.
Rutter, M Quinton, D (1984) Parental psychiatric disorder: effects on children. Psychological Medicine. 14, 853-880.
Shacnow, J (1987) Preventive intervention with children of hospitalised psychiatric patients. Am J Orthopsych 57:66-77.
81
Sekretesslagen SFS 1980:100.
Skerfving , A (1996) Barn till psykiskt störda föräldrar - Sårbarhet, ris- ker och skyddande faktorer. En kunskapssammanställning. rapport 11 Fou-enheten / psykiatri Västra Stockholms Sjukvårdsområde.
Skerfving, A (2005) Att synliggöra de osynliga barnen - om barn till
psykiskt sjuka föräldrar. Stockholm: Gothia.
Skerfving , A (2005) Förebyggande arbete med barn till psykiskt sjuka.
Psykisk hälsa, nr 4 2005.
Socialtjänstlagen SFS 2001:453.
Thomsson, H (2002) Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Skärsäter, I (2006) Parents with first time major depression: perception of social support for themselves and their children. Scandinavian Jour-
nal of Caring Sciences.Vol 20(3) 308-314.
Socialstyrelsen SoS-rapport 1 999:11 Barn till psykiskt sjuka föräldrar. Sigling, I-L (2002) Att möta barn till psykiskt sjuka föräldrar. En väg- ledning för vuxna i deras närhet, Schizofreniförbundet och Inga-Lisa Sigling Stockholm: Katarina Tryck.
Socialstyrelsen Social rapport 2006.
SOU 1992:73 Välfärd och valfrihet - service, stöd och vård för psykiskt störda, Slutbetänkande av Psykiatriutredningen.
Wang, A-R Goldsmith, V V (1994) Interviews of psychiatric inpatients about their family situation and young children. Acta Psychiatr Scand. 1994:90:459-465.
Webster, J (1992) Split in two : Experiences of the children of schizo- phrenic mothers. Br.J.Social Wk, 22(3), 309-329.
Weissman, M m fl (2006) Offspring o depressed parents: 20 years later.
Am J Psychiatry, 163:1001-1008.
Werner, E Smith, R (2003) Att växa mot alla odds från födelse till vux-
82
Wynne, LC Cole, RE & Perkins, P (1987) University of Rochester child and family study: risk research in progress. Schizoph Bulletin 13:463- 476.
Östman, M (2000) Family burden and participation in care. Department of Clinical Neuroscience, Divison of Psychiatry, University Lund, akademisk avhandling.
Östman, M (2007) In-depth interviews with children to parents with a severe mental illness-a qualitative approach in investigating their every- day situation. Nord J Psychiatry, in press.
Östman, M Eidevall, L (2005) Illuminating patients with children up to 18 years of age-a one-day-inventory study in a psychiatric service. Nord
J Psychiatry 59(5) 2005:388-92.
Östman, M Hansson, L (2002) Children in families with a severely men- tally ill member, Prevalence and needs for support. Soc Psychiatr Epi-
demiol 37:243-248.
Östman, M, Hansson, L (2004) Appraisal of caregiving, burden and psychological distress in relatives of psychiatric inpatients. European
Psychiatry 19, 402-407.
Östman, M&Kjellin, L (2005) Stigma by association: psychological fac- tors in relatives of people with mental illness. Br J Psychiatry ;181:494- 498.
FOU R APPORT 2008:2 MAR G ARET A ÖS
TMAN & MARIA AFZELIUS
MALMÖ HÖGSK OL A 2008 MALMÖ HÖGSKOLA 205 06 MALMÖ, SWEDEN WWW.MAH.SE
MARGARETA ÖSTMAN
MARIA AFZELIUS
BARNOMBUD I PSYKIATRIN
– I VEMS INTRESSE?
Högskolan skall enligt högskolelagen förutom att bedriva utbildning och forskning också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.
Det är därför ur Malmö högskolas perspektiv av stort värde att kunna ge ut denna rapport som utgår från en utvärdering av en Barn- ombudsverksamhet vid psykiatriska verksamheten i Lunds sjukvårds- distrikt.
isbn/issn 978-91-7104-209-5/ 1650-2337
B
ARN
OMBUD I PSYKIA