Att omsätta regeringens bredbandsstrategi i praktiken

Regeringen beslutade i november 2009 om en bredbandsstrategi för Sverige. I mars 2010 inrättade regeringen Bredbandsforum som inledningsvis hade mandat till 2011, men nu har ett förlängt mandat till 2015. Bredbandsforum är en viktigt del av regeringens bred-bandsstrategi. Syftet med Bredbandsforum är att främja samverkan kring bredbandsutbyggnad och detta sker genom att företag, myndigheter och organisationer möts för att tillsammans hitta lösningar som ökar tillgången till bredband i hela landet. Bred-bandsforum leds av en styrgrupp med it- och energiminister Anna-Karin Hatt som ordförande och dess löpande verksamhet drivs av ett kansli.

Regeringens bredbandsstrategi behöver brytas ner på regional och kommunal nivå. För att regeringens bredbandsstrategi ska kunna realiseras är kommunernas, länsstyrelsernas och regionernas engagemang och initiativ i bredbandsfrågorna väsentliga. Enligt Bredbandsforum är ett naturligt första steg att besluta om en bred-bandsstrategi eller en digital agenda som innefattar ett mål för bredbandsinfrastruktur i kommunen eller regionen. Detta är ett sätt för länet, regionen eller kommunen att bidra till utbyggnaden av bredband. Eftersom förutsättningarna inom olika regioner och kommuner ser olika ut är det viktigt att bredbandsstrategierna anpassas efter den aktuella situationen i kommunen eller regionen.

Även om strategierna måste anpassas efter regioners och kom-muners förutsättningar finns det vissa parametrar som alltid är betydelsefulla i en regional eller kommunal strategi. Dessa är exem-pelvis bredbandets betydelse för regionen eller kommunen,

2 Faktapromemoria 2010/11:FPM12, Bredbandsstrategi för Europa. Näringsdepartementet, 2010.

SOU 2014:21 Från nationell till regional och lokal nivå

69

läggning av tillgången till bredband, identifiering och beskrivning av brister i tillgången till bredband med utgångspunkt i närings-livets, medborgarnas och det offentligas behov och kommunal och regional samverkan. Förutom detta bör även finansieringsmöjlig-heter och villkor för att utnyttja offentliga stödmedel beskrivas.³

En kommunal bredbandsstrategi behöver utöver detta innehålla en mer detaljerad nivå än en regional till följd av de roller som kommunen har som t.ex. markägare och tillståndsgivare. Den kommunala bredbandsstrategin bör därför även innehålla policy, rutiner och villkor för marktillträde, främjande av konkurrens och likabehandling och samordning mellan utbyggnad av bredband och utbyggnad av vägar, vatten- och avlopp, fjärrvärme, vindkraft, mobilt bredband och annan infrastruktur som möjliggör sam-förläggning.⁴

I samband med konferensen En digital agendas möjligheter och utmaningar i november 2012, som anordnades av Länsstyrelsen i Örebro, presenterade ordförande i Bredbandsforums kommun-grupp den s.k. Bredbandsguiden⁵, ett verktyg och allmän handbok för kommunerna i arbete med bredbandsrelaterade frågor. Bred-bandsguiden ska i synnerhet stötta kommunerna i arbetet med att ta fram en kommunal bredbandsstrategi. Bredbandsforums kom-mungrupp hade enligt sina direktiv⁶ bland annat i uppdrag att verka för att fler kommuner ska ta fram bredbandsstrategier samt stödja kommunerna i deras arbete med bredbandsfrågan och att skapa goda förutsättningar för bredbandsutbyggnad. Bredbandsguiden skickades ut till kommunstyrelsens ordförande i kommunerna med ett följebrev undertecknat av it- och energiminister Anna-Karin Hatt och Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) ordförande Anders Knape med uppmaningen att sätta bredband högt på den strategiska agendan och ta fram en strategi för en bra digital infrastruktur på kommunal nivå.

När det gäller bredbandsstrategier på regional nivå så följs detta arbete upp genom att Post- och telestyrelsen (PTS) enligt myndig-hetens regleringsbrev⁷ sammanställer länssstyrelsernas, Gotlands kommuns, berörda landstings och samverkansorgans rapportering

3 Bredbandsforum, www.bredbandivarldsklass.se

4 Ibid.

5 Bredbandsguiden, En handbok för kommuner. Sveriges kommuner och landsting och Bred-bandsforum, 2012.

6 Direktiv för arbetsgrupp VI inom Bredbandsforum-Kommuner, Bredbandsforum, 2012.

7 Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22, kommunikationer.

Från nationell till regional och lokal nivå SOU 2014:21

70

av dels hur de verkat för att målen i regeringens bredbandsstrategi ska nås, dels faktorer i länet som påverkar utvecklingen inom it-infrastrukturområdet. Dessa aktörer ska sedan den 20 juni 2012 i enlighet med sina respektive regleringsbrev eller villkorsbrev, verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås.

När det gäller bredbandsstrategier på kommunal nivå har detta följts upp av PTS, SKL och Bredbandsforum bl.a. genom en årlig enkät riktad till kommuner. Under 2013 gjorde även Svenska Stadsnätsföreningen en undersökning riktad mot kommuner.

4.2.1 Förekomst av bredbandsstrategier på regional och kommunal nivå

Sista december 2013 hade 14 län en regional bredbandsstrategi, varav fyra togs fram under 2013. Av dessa fyra är det två län som uppger att bredbandsstrategin ingår som en del av den digitala agendan för regionen. De flesta av de som tagit fram en regional strategi har för avsikt att följa upp den minst årligen och har någon typ av genomförandeplan för att implementera den. Sju län saknar bredbandsstrategi. Sex av dessa har angivit att de kommer att ta fram en strategi som förväntas vara på plats 2014 eller 2015. Fler-talet av dessa kommer att inkludera detta i arbetet med den digitala agendan.⁸

SKL har under 2013 haft ökandet av antalet kommunala bred-bandsstrategier som en prioriterad fråga. SKL verkar genom att hjälpa till med kunskapsstöd och råd till kommunerna och med-verka i Bredbandsforum. Under hösten 2013/vintern 2014 har SKL, PTS och Bredbandsforum genomfört en undersökning i landets kommuner där engagemanget i kommunerna har mätts, särskilt med avseende på bredbandsstrategier. Enkäten har genomförts årligen under att antal år.

Det har skett en positiv utveckling av antalet kommuner som har en bredbandstrategi, vilket visas i tabellen nedan. 2013 svarade 43 procent samtliga kommuner att de har en strategi som upp-daterats efter 2007, jämfört med 2012 då det var 34 procent.

26 procent av samtliga kommuner svarade att arbete pågår 2013, vilket är ökning från 22 procent 2012. Detta tyder på att fler och fler kommuner kommer att ha en bredbandsstrategi.

8 Sammanställning av länens rapportering inom it-infrastrukturområdet för 2013. PTS, 2014.

SOU 2014:21 Från nationell till regional och lokal nivå

71 Figur 4.1 Andel kommuner som har en bredbandsstrategi

Källa: SKL och PTS.

I undersökningen har en del följdfrågor ställts bland annat kring hur bredbandsstrategin har förankrats. Antalet kommuner som förankrat sin bredbandsstrategi i kommunstyrelsen eller i kom-munfullmäktige har ökat från 49 kommuner år 2010 till 110 år 2013.

PTS har under hösten 2013 i Bredbandskartan⁹ lagt in informa-tion om de kommuner som har en bredbandsstrategi. Resultatet baseras på den enkät som PTS, SKL och Bredbandsforum har genomfört, kompletterat med telefonsamtal med kommuner där PTS begärt in beslutade bredbandsstrategier.

Enligt en undersökning som SSNf genomförde under hösten 2013 svarade¹⁰ 69 procent att deras kommun har en egen lokal bredbandsstrategi, 27 procent svarade nej.

Det finns således olika sätt att undersöka denna fråga och svaren beror givetvis på exakt hur frågan är ställd. Man kan konstatera att det arbete som pågått har givit resultat men att det återstår mycket arbete för att alla kommuner ska ha en förankrad bredbands-strategi.

9 www.bredbandskartan.pts.se

10 Bredbandsenkäten 2013. Stadsnätsföreningen, 2013. Enkäten sändes till kommunsty-relsens ordförande, kommundirektör och oppositionsråd i landets kommuner. 241 av landets 290 kommuner finns representerade bland de svarande. Av dessa var 112 kommunstyrelsens ordförande, 157 kommundirektörer, kommunchefer eller motsvarande och 106 oppositions-råd. I de fall mer än en representant från samma kommun besvarat frågorna har i första hand kommunstyrelsens ordförande svar registrerats, i andra hand kommundirektörens och i tredje hand oppositionsrådets.

Från nationell till regional och lokal nivå SOU 2014:21

72

4.3 Att omsätta den digitala agendan i praktiken