Till statsrådet Anna-Karin Hatt
2 Det offentligas roll
i bredbandsutbyggnaden
Regeringen tillsatte den 13 december 2012 en utredning för att ut-värdera den bredbandsstrategi som regeringen hade beslutat om i november 2009. Regeringens huvuduppdrag till utredaren var att göra en uppföljning av hur tillgången till bredband har utvecklats i förhållande till målen som anges i regeringens bredbandsstrategi och i den digitala agendan för Europa. Utredningen valde namnet Utredningen om utvärdering av regeringens bredbandsstrategi och överlämnade ett delbetänkande Effektivare bredbandsstöd i maj 2013.
I regeringens bredbandsstrategi ställs två mål upp; år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till 100 Mbit/s, år 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till 100 Mbit/s. Utöver detta finns ett riksdagsbundet mål att alla hus-håll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektro-niska samhällstjänster och service via bredband.
Regeringens mål är teknikneutrala, dvs. det är inte överförings-tekniken i sig som är intressant. Det som är intressant är att bred-band byggs ut med de tekniker som möjliggör överföringshastig-heter i enlighet med de fastställda bredbandsmålen. Vilka tekniker som kan bidra till målen kan ändras över tid, i takt med teknik-utvecklingen. Detta medför, enligt regeringen, att marknads-mässiga investeringar behöver göras både i fasta och mobila nät.
Bredbandsstrategin ska ses i kontexten av det mål som rege-ringen i den digitala agendan har satt upp för den svenska it-politi-ken; att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitalise-ringens möjligheter.1 Om detta mål ska kunna förverkligas krävs att tillgången till bredband med hög överföringshastighet ökar i den utsträckning som anges i bredbandsstrategin. I den digitala agendan argumenterar regeringen för varför det är viktigt att
1 It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige (N2011/342/ITP).
Det offentligas roll i bredbandsutbyggnaden SOU 2014:21
24
digitalisera det svenska samhället och därmed varför det krävs en utbyggnad av bredband med hög överföringshastighet.
I den digitala agendan för Europa ställs tre mål upp; senast år 2013 bör alla i Europa ha tillgång till grundläggande bredband2, en strävan efter att alla i Europa senast år 2020 bör ha tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s och att minst 50 procent av de europeiska hushållen ska abonnera på internetförbindelser på över 100 Mbit/s år 2020.
I regeringens bredbandsstrategi anges fem stycken insatsområ-den som särskilt viktiga för att få till stånd insatsområ-den utbyggnad som krävs om målen i strategin ska kunna nås. I utredarens uppdrag ingår att göra en närmare analys av två av dessa; Offentliga aktörer och Bredband i hela landet.3
Regeringens bredbandsstrategi är ett medel i strävan att nyttan med bredband ska kunna realiseras och komma hela samhället till godo. Utvecklingen går mot alltmer bandbreddskrävande tjänster och om alla i framtiden ska kunna använda dessa tjänster krävs en utbyggnad av bredband med hög överföringshastighet. En hög nivå av utnyttjande av digitaliseringens möjligheter, dvs. en hög använd-ning av it och internet är bra för Sverige både vad gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det bidrar till utveck-lingen av ett hållbart samhälle. Det hjälper också till att möta ut-maningar i form av en ökad globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glest befolkat land.
Under 2000-talet har ett par statliga utredningar behandlat bred-bandsfrågor och nätutbyggnad. It-infrastruktur för stad och land,4 Bredbandsnät i hela landet – statens infrastruktur som resurs5, Kommunstöd till lokal it-infrastruktur,6 Bredband till hela landet7. Förslagen som läggs i vårt delbetänkande, Effektivare bredbands-stöd8 finns i bilaga 3.
I vårt utredningsarbete har vi bl.a. haft användning av det arbete som görs inom ramen för Bredbandsforum. Bredbandsforum, som tillsattes av regeringen den 25 mars 2010 (N2010/2461/ITP) har i syfte att främja utbyggnaden av bredband i hela landet och är en del
2 EU-kommissionen avser med detta att det ska finnas en samhällsomfattande bredbands-täckning som baseras på en kombination av fasta och trådlösa nät.
3 Övriga insatsområden i strategin benämns Fungerande konkurrens, Frekvensanvändning och Driftsäkra elektroniska kommunikationer.
SOU 2014:21 Det offentligas roll i bredbandsutbyggnaden
25
av bredbandsstrategin. Bredbandsforum sätter fokus på enskilda sakfrågor som kan hindra utbyggnad av bredband med hög över-föringshastighet. Bredbandsforums styrgrupp, liksom dess arbets-grupper, är sammansatt av representanter från privata och offent-liga aktörer som är viktiga för den svenska utbyggnaden av bred-band.
I bredbandsstrategin anger regeringen att målen för utbyggna-den tydligare, jämfört med tidigare förd stödpolitik, behöver grun-das på en marknadsmässig utbyggnad och på de åtgärder och verk-tyg som möjliggörs genom lagen om elektronisk kommunikation.
Men, om bredbandsmålen ska nås krävs att det offentliga Sverige är med på olika sätt. Bland de offentliga aktörer som är involverade återfinns kommuner, länsstyrelser, regioner och statliga myndig-heter. Länsstyrelserna och vissa regioner ska bl.a. verka för att regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås.9
Utbyggnad av bredband med hög överföringshastighet är en nationell angelägenhet, men också en lokal och regional angelägen-het. Det handlar om att öka den lokala och regionala tillväxten och därmed blir regional utvecklingspolitik viktig och likaså de aktörer som arbetar med detta viktiga. Även om kommunernas roll lyfts fram i direktiven har vi även sett det viktigt att ta hänsyn bl.a. till den roll som länsstyrelser och regioner, har i utbyggnaden av bred-band. Det är viktigt att kommunerna är engagerade i bredbands-utbyggnaden. Genom en fortsatt utbyggnad av bredband med hög överföringshastighet skapas möjligheter att bo och ta del av sam-hällets service och tjänster även i landsbygd och i glesbygd. Likaså kan tillgång till bredband med hög överföringshastighet göra det möjligt för äldre, oavsett bostadsort, att bo kvar hemma, i och med att det kan skapa förutsättningar för god tillgång till vård och service.
PTS Bredbandskartläggning visar att tillgången till bredband är god i Sverige. År 2013 var det färre än 500 hushåll och företag som saknade tillgång till bredband. När tillgången är så hög, varför finns det ett behov av att bygga ut ytterligare infrastruktur för bredband?
Svaret ligger i att det är skillnad på bredband och bredband. Det är en väsentlig skillnad i vilken typ av tjänster och funktioner som bredband kan leverera beroende på vilken typ av teknik det levere-ras över. De tekniker som i dag har en mycket stor utbredning i såväl tätort som på landsbygd och i glesbygd är sådana som kan leverera hastigheter upp till 10 Mbit/s. När det gäller tekniker som
9 Framgår av reglerings- och villkorsbrev utfärdade av regeringen.
Det offentligas roll i bredbandsutbyggnaden SOU 2014:21
26
kan leverera hastigheter upp till 100 Mbit/s är utbredningen relativt sett god i tätort, men inte alls god på landsbygd och i glesbygd.
Med teknik som kan leverera högre hastighet följer att det är andra typer av tjänster som kan levereras, och att tiden för nedladd-ning och uppladdnedladd-ning kortas ned.
Bredbandsutbyggnad styrs av många olika aktörers behov. Före-tag, myndigheter, privatpersoner, kommuner och landsting har alla behov av att kunna använda sig av digitala tjänster.
I det dagliga livet är vi i allt större utsträckning beroende av till-gång till bredband, detta gäller i såväl arbetssammanhang som på fritiden.
Den primära anledningen till varför det krävs en utbyggnad med hög överföringshastighet är att det behövs utifrån samhälleliga aspekter. Det handlar om demokrati, jämlikhet, att stimulera den ekonomiska tillväxten, öka företagens konkurrenskraft och främja utvecklingen av ett hållbart samhälle. Genom att digitalisera väl-färdstjänster inom exempelvis hälso- och sjukvårdsområden kan offentlig sektor effektiviseras, något som kommer att vara nödvän-digt mot bakgrund av den demografiska utvecklingen.
Ur ett demokratiskt perspektiv finns det flera anledningar till att det är viktigt att bygga ut bredband med hög överförings-hastighet. En sådan anledning är att motverka digitala klyftor i Sverige, dvs. det är viktigt att skapa förutsättningar för goda levnads-förhållanden oavsett geografisk ort. När allt fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet att koppla upp sig. Det handlar om att ha en fungerande vardag. Med tillgång till bredband med hög överföringshastighet kommer traditionella arbetsmetoder förändras, nya tjänster och affärsmodeller utvecklas och beteendemönster förändras.
27