Det finns flera brister inom flera områden som rör krishantering och dricksvatten. Särskilt
uppmärksammat är bristen på enkla, kortfattade och tydliga krisplaner, och inte minst realistiska och förankrade planer för t.ex. nödvattenförsörjning. Nödvattenplaner, reservkraftsplanering och krisplaner är i många fall inte kommunicerade med andra förvaltningar/funktioner, inte heller avstämda med andras aktörers planering eller avstämda mot faktiska behov av nödvatten. Alla planer behöver också övas i sitt sammanhang, dvs. med andra förvaltningar inblandade, och med personal från alla nivåer.
Det finns ett fortsatt stort kunskapsbehov, bland annat om roller och om aktörerna inom och utanför kommunen. Även generationsväxlingen kräver en fortsatt kunskapsöverföring och
kunskapsuppbyggnad. VAB-gruppen ser också behov av en attitydförändring, dvs. en utveckling av en kultur och ett engagemang, som gagnar det framtida arbetet och en god samverkan. Kunskapen om
”mjuka frågor”, om krisreaktioner hos personer och organisationer som hanterar en kris, måste öka för att bidra till bättre samarbeten. Detta bidrar också till att krisplanerna används som tänkt.
I den av MSB föreslagna ”Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet” (remissversion 10 sept 2013) påtalas behovet av ett systematiskt säkerhetsarbete och att kontinuitetshantering4 är integrerade delar i all samhällsviktig verksamhet på lokal, regional och nationell nivå. Strategi 1 föreslår aktiviteter som ligger i linje med MSBs handlingsplan, men flera andra aktiviteter i den nationella strategin har direkt koppling till intentionerna i MSBs handlingsplan.
4Med kontinuitetshantering menas enligt MSB att långsiktigt etablera och kontinuerligt vidmakthålla en förmåga att upprätthålla sin verksamhet, oavsett vad som inträffar. Det handlar således om att minska sin sårbarhet och öka motståndskraften mot olika händelser som kan påverka ens kritiska verksamhet.
Mål 1a: Öka förutsättningarna för en realistisk, användbar och tillförlitlig reservkraftsplanering på lokal nivå
Förslag/Aktivitet Kommentar/Förslag ansvarig 1 Genomförande av projektet för ett
reservkraftkoncept – pågår.
Reservkraftprojektet syftar till stöd för planering i alla delar i kedjan. Från dimensionering, upphandling, drift och underhåll, tillförlitlig hantering i kris, prioritering, personalplanering, m.m.
Projektet drivs av Livsmedelsverket i samverkan med PTS, Elsäkerhetsverket,
Energimyndigheten.
Projekt 2013 – 2015 (2:4 medel) 2 Uppföljande beredskapsenkät:
Bränsleförsörjningsplaner för 2 veckors uthållighet – finns dessa?
Uppföljande enkät (tidigare reservkraftsenkät) kan genomföras längre fram i tiden.
/Livsmedelsverket
Mål 1b: Det finns en genomtänkt nödvattenplanering som motsvarar faktiska nödvattenbehov, hos förvaltningar och andra aktörer med samhällsviktiga uppgifter, och som är övad.
(Dvs. en planering som tar hänsyn till samhällets struktur, kvantitetsanalyser, resurs- och personalplanering, samarbetsbehov.)
Förslag/Aktivitet Kommentar/Förslag ansvarig
3 Fortsatt genomförande av projektet
”Nödvattenövning Stor Stad”
Ett 15 tal större städer har övat under 2011-2013, med alla förvaltningar och landsting närvarande. Ytterligare 15 städer behöver övas.
Livsmedelsverket söker 2:4 medel för övning av återstående 15 städer under 2014-2016.
4 Säkerställa kontinuiteten i
nödvattenplaneringen hos de 30 största städerna genom uppföljning av projektet
”Nödvattenövning Stor stad”
Livsmedelsverket söker 2:4-medel för att besöka de 30 stora städer som fått en nödvattenövning under 2011-2013 och förhoppningsvis övade 2014-2016 för att ge återkoppling på befintlig planering och ge stöd för fortsatt arbete.
/Livsmedelsverket 5 Öka insikten om behovet av kontinuitet
avseende dricksvattenförsörjning i kritiska funktioner och verksamheter (hos andra än dricksvattenproducenterna) genom t.ex. övningar.
Exempel: Effekten erhålls genom t.ex.
övningar i ”Nödvattenövning Stor stad” och uppföljningsmöten hos redan övade.
/Livsmedelsverket
Fler övningar för övriga städer och fler aktiviteter som stärker insikten behövs.
6 Informera om och utbilda i befintlig nationell utrustning för nödvatten (Livsmedelsverkets)
Förslag:
Återkommande instruktioner, samt inspirera kommuner till egna inköp av utrustning.
Framtagande av instruktionsfilmer som läggs på webben, samt Powerpoint-instruktioner
som visar steg för steg hanteringen, läggs på webben.
/Livsmedelsverket 7 Lyfta frågan på lokal nivå om att behovet
av personal för hantering av
nödvattenförsörjning behöver beaktas i planeringen inför akuta situationer.
Vid tillfällen där utbildning på utrustning ges bör detta komplettera med ett
diskussionssteg om personalförstärkning.
/Livsmedelsverket
Informera om frivilliggruppers förmåga till stöd.
/Livsmedelsverket och MSB 8 Utveckla metodik för behovsinventering
rörande behov av nödvatten inom olika funktioner/förvaltningar.
Kartlägga dricksvattenkonsumtion/-behov, konsumtionsmönster och sårbara abonnenter.
Detta ses som ett forskaruppdrag som VAB-gruppen kan lobba in till FoU-VAB-gruppen i det nationella nätverket för dricksvatten. I uppgiften kan också acceptabla avbrottstider för olika verksamheter och tider på dygnet vävas in, vilket också har koppling till aktiviteten ”styrvatten” (se senare förslag).
9 Inventering av stora tankar på hjul som kan nyttjas för påfyllning vid
nödvattensituationer.
Stora tankar behövs i ett läge där ett stort antal mindre tankar är utställda och behöver fyllas på från stor tank på hjul.
Förslag: Skapa en nationell lista med tankar från 10m3 och uppåt med kontaktuppgifter.
/Livsmedelsverket och MSB 10 Genomförande av ett projekt ”Styrvatten”
motsvarande tidigare ”Styrel”-projektet för att;
- Skapa prioriteringsmöjligheter via lagstiftning
- Definiera samhällsviktiga användare av dricksvatten - Skapa regional lägesuppfattning
över befintliga resurser per län
Förslag till delar i ett projekt för ”Styrvatten”:
Steg 1: Utreda frågan om det går att
genomföra ”Styrvatten” i likhet med ”Styrel”
och vilka konsekvenser det får.
/ Norrvatten och Uppsala vatten
Steg 2: Gemensam ansökan om ”Styrvatten”
som projekt under 2015 med beaktande av vunna erfarenheter från Styrel-projektet /Livsmedelsverket
Steg 3: Ge underlag och nödvändiga uppgifter för att kunna prioritera mellan kommunerna, när det gäller utrustning från angränsande län och från nationella lager.
/Länsstyrelser 11 Stödja kort- och långsiktig
kvantitetsplanering för
nödvattenförsörjning i varje kommun – varifrån, hur, omfattning
(framför allt som stöd för mindre och resurssvaga kommuner)
Omhändertas i forskningsförslaget angående metodik för behovsinventering rörande behov av nödvatten inom olika
funktioner/förvaltningar.
Mål 1c: Det finns krisberedskapsplaner som är genomtänkta och användbara
Förslag/Aktivitet Kommentar/Förslag ansvarig
12 Bidra till utveckling av enkla, kortfattade, och tydliga krisplaner som är kopplade och kommunicerade med andra förvaltningars planer.
Återkommande utbildning, utveckling och kunskapsöverföring behövs.
Exempel: ”Nödvattenövning stor stad” är ett bra projekt som tydligt visar behovet av samverkan när det gäller krisplaner, och som åskådliggör hur och om planer fungerar.
/Livsmedelsverket
Förslag: Att genomföra ett projekt liknande
”KRIT-projekt” och avsett för
dricksvattenproducenterna, dvs kortfattade mycket enkla planer som kan kopieras rakt av.
/Livsmedelsverket
Förslag: att MSBs utbildningar tar upp information om nödvändigheten av att krisplaner görs i form av checklistor, och är kopplade och kommunicerade inom kommunen.
/MSB 13 Bidra till en ökad kunskap om roller och
aktörer på kommunal nivå.
Exempel: Projektet ”Dricksvattenkriser berör oss alla – polis och räddningstjänst” - har genomförts av Livsmedelsverket och SGU 2012-2013. Informations- och övningsdagen har genomförs i samarbete med
dricksvattenproducent på lokal nivå, och med inbjuden polis, räddningstjänst och
miljökontor.
Förslag: En fortsättning på projektet (2014-2016) kan tillgodose att några av de 30 största städerna (som ännu inte deltagit) får
möjlighet att öka förmågan till samsyn vid stora olyckor vid vattentäkter över förvaltnings- och aktörs-gränserna.
/Livsmedelsverket och SGU 14 Översyn av bolagsordning för bolag och
förbund avseende kriser, och ta fram ett förslag för kommunerna
Övningar ger inblick i den komplexitet som uppstår med bolag som omfattar fler kommuners dricksvattenförsörjning, där bolagsordningen styr verksamhet och beslutsfattande under normala förhållanden men inte förhåller sig till kris. Där en kris som lyfts till extraordinär händelse kan få en krisledning som måste förhålla sig till ett bolag.
Frågan är aktualiserad av Per-Erik Ebbeståhl (Malmö stad) till SKL
Mål 1d: Övningar genomförs i tillräcklig omfattning, på flera nivåer, och med flera förvaltningar och med andra aktörer involverade förutom dricksvattenproducenter.
Förslag/Aktivitet Kommentar/Förslag ansvarig
15 Bidra till att fler övningar genomförs, som omfattar många aktörer inom en kommun och inom respektive avrinningsområde.
Exempel: Projektet ”Nödvattenövning stor stad” bidrar till denna aktivitet. Projektmedel söks för 2014-2016 av Livsmedelsverket.
16 Bidra till fler större övningar som omfattar dricksvattenfrågor alt.
dricksvattenscenarios genomförs på länsnivå.
Övningar på länsnivå bidrar till kommungränsövergripande stärkt krishanteringsförmåga.
Exempel: ”Pumpa läns övningen i
Östergötland 2013” där myndigheter i VAB-gruppen var involverade. Projektet ”Regionalt stöd” stöder också aktiviteten,
Livsmedelsverket söker projektmedel för liknande satsning 2014-2016.
Mål 1e: Bidra till att dricksvattenproducenternas förmåga att uppfylla intentionerna i ”Handlings-planen för skydd av samhällsviktig verksamhet” underlättas. (remissversionen 10 sept 2013)
Förslag/Aktivitet Kommentar/Förslag ansvarig
17 Påverka/medverka till att kommunen i sin avtalsskrivning med privata och offentliga aktörer tar höjd för att verksamhet, produktion och leverans även fungerar under olika typer av krissituationer.
Utveckling av aktiviteten kan samverka med utvecklande av livsmedelsförsörjningsarbetet och dess aktiviteter i ”SKAL-projektet”.
/Livsmedelsverket
18 Identifiera pådrivande faktorer som bidrar till samverkansviljan hos de privata aktörer som har gränssnitt mot dricksvattenproducenter.
För dricksvattenproducenterna synliggöra behovet av samverkan med den privata sektorn. Inspirera
dricksvattenproducenterna genom goda exempel på modeller och metoder från andra sektorer (el och tele).
Det handlar bland annat om stora privata aktörer som konsumerar dricksvatten, privata aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet m.fl. där det behövs samråda om dels minskad förbrukning, om behov och om alternativa åtgärder.
Förslag: identifiera pådrivande faktorer i ett projekt med 2:4-medel under 2015. Ta fram det underlag som finns (finns en hel del gjort) och packetera och marknadsföra detta.
/Livsmedelsverket 19 Undersöka standarders möjlighet att
användas inom dricksvattensektorn - ISO standarder 310005 och ISO 223016
Förslag: VAB-gruppen, i samverkan med MSB, undersöker standardernas möjligheter för dricksvattenproducenternas interna arbete.
5ISO standarder 31000 = Standard om principer och generella riktlinjer för riskhantering
6ISO 22301 = Standard för ledning av kontinuitet anger krav för att planera, upprätta, införa, tillämpa, övervaka, underhålla och ständigt förbättra ett dokumenterat ledningssystem för att skydda mot, minska sannolikheten och förbereda för, agera på och återställa efter avbrott, när de inträffar
20 Ta fram en sektorsbaserad (för dricksvattensektorn) vägledning för skydd av samhällsviktig verksamhet, i enlighet med intentionen i MSBs förslag till handlingsplan.
Förslag: Föreslå Styrgruppen för Nationellt nätverk för dricksvatten att lägga detta uppdrag på nätverket, därVAB-gruppen får huvudansvaret att leda arbetet.
21 Undersöka hur sektorn dricksvattens kritiska infrastruktur (ledningsnät) kan stärkas gentemot annan identifierad samhällsviktig verksamhet, och vilka krav som bör ställas.
Förslag: Föreslå Styrgruppen för Nationellt nätverk för dricksvatten att lägga ett uppdrag på nätverket att utreda hur ledningsnät till samhällsviktig verksamhet kan bli robustare (metod och kravprofil). Forskningsgruppen kan med stöd av juristgruppen i nätverket genomföra arbetet.
22 Aktiviteter om Risk- och
sårbarhetsanalyser och ”Styrvatten” har också direkt koppling till MSBs förslag till handlingsplan – dessa återfinns under strategi 2 och strategi 1/mål 1b