Att utveckla ytterligare språk

I det följande avsnittet redogörs det för om lärarna anser att flerspråkiga elever har möjlighet till att utveckla ytterligare språk på grund av sina språkkunskaper. Det undersöks om de kan dra fördel av sina bakgrundsspråk när det gäller att lära sig ett modernt språk.

4.4.1 Resultat

De flesta lärare kan tänka sig fördelar för flerspråkiga elever i moderna språk men refererar sällan till konkreta upplevelser i undervisningen. Några lärare uttrycker att frågan är svår att besvara. Lärare 4 menar att flerspråkiga elever kan ha fördelar med idiomatiska uttryck och uttal. Hen menar också att flerspråkiga elever har en ”bruten

tunga” som gör att de har lättare att uttala ord på ett nytt språk. Lärare 6 menar att flerspråkiga elever har fördelar för att deras minne lättare kan hoppa från ett språk till ett annat. De flesta lärare pratar också om överföringar från bakgrundsspråken till målspråket: ”Att de har lättare att se strukturer, att man kan ta sig an text, att man kan göra jämförelser med sitt eget, man har så pass inblick i sitt eget modersmål och har lättare att ta till sig” (lärare 3). Det nämns att både förstaspråket och andraspråket (engelska) är källa till strukturella överföringar. Modersmålet nämns dock oftast. En lärare pratar om överföringar från språk i allmänhet.

Figur 3. Tabell över språk som nämns som källa till överföringar av lärarna i intervjun.

Modersmål Engelska Språk i allmän betydelse

5 2 1

Lärare 2 menar att eleverna kan lära sig att ta fördel av sina språkkunskaper: ” Jag skulle säga att om man kan lära dem att hela tiden tänka, tänka orden över till ett annat språk, så kan de ju ha nytta av att vara flerspråkiga. […] Och de kan lära sig den strategin så absolut, så har de fördel av det.” I detta sammanhang påpekade flera lärare betydelsen av en bra utbildning i sitt modersmål som förutsättning för att kunna tillägna sig nya språk: ”En svår fråga. Men jag tror det handlar om hur stark man är i sitt eget modersmål. Det är det som påverkar. Så har man en gedigen kunskap i sitt eget modersmål så tror jag att alla delarna kan påverka där.” (lärare 3) Också lärare 5 menar att modersmålet spelar en viktig roll i tillägnandet av ett tredjespråk, men påpekar samtidigt att modersmålet i många fall inte är tillräckligt bra utvecklat för att kunna användas som resurs: ”Sedan är det ju så att vi har ju en del elever som vi räknar som tvåspråkiga eller flerspråkiga som egentligen inte har ett modersmål för att de inte är så pass kunniga i sitt modersmål vilket försvårar inlärningen av alla de andra språken.” (lärare 5)

4.4.2 Tolkning

Lärarna menar att flerspråkiga elever har lätt att byta mellan språk på grund av en högre minneskapacitet. Att byta mellan språk har ovan betecknats med kodväxling (1.8.3). Ett bättre arbetsminne är en av de aspekter som teorier om tredjespråksinlärning räknar till kognitiva färdigheter som flerspråkiga elever förfogar över (jfr Cenoz, 2003). Lärarna menar att flerspråkiga elever även har möjlighet till att jämföra språk och till att göra

överföringar mellan språken. Det beskrivs med en högre metalingvistisk medvetenhet hos flerspråkiga elever i teorin (jfr Jessner, 2006) och bekräftar resonemanget i föregående avsnitt, nämligen betydelsen av att kunna göra medvetna transfer mellan språk. Lärarna beskriver alltså aspekter av både kognitiva färdigheter och metalingvistisk medvetenhet som i teorin nämns som de huvudsakliga fördelarna för flerspråkiga elever. En lärare beskriver också att språkkunskaper gör att man får erfarenhet av att möta texter. Lärarna svar visar att eleverna kan ha fördel både vad det gäller kunskap i språklig form och funktion som både anses som viktig för språkutveckling enligt språkinlärningsteorier (se avsnitt 2.1).

De flesta intervjuade lärare är onekligen medvetna om att flerspråkiga elever kan ha fördelar vad det gäller att lära sig flera språk. Likväl uttrycker några lärare svårigheter med att svara på frågan. Andra lärare pratar mer om de språkliga faktorer som påverkar språkinlärningen än att beskriva flerspråkiga elevers fördelar. De lärarna som kan se fördelar svarar återhållsamt och formulerar sina svar på ett allmänt sätt utan att ge konkreta exempel: […] jag tror om du redan kan prata två språk kan du få det tredje … .” (lärare 6). Detta tolkas som att lärarna inte upplever fördelar för flerspråkiga elever i undervisningen av moderna språk och att de potentiellt höga kognitiva färdigheter och den potentiellt starka metalingvistiska medvetenheten sällan kommer till sin rätta i undervisningen. Hur bra kunskaper eleverna har i sitt modersmål uppfattas av lärarna som avgörande och det missgynnar eleverna att lära sig ytterligare ett språk om de inte har ett väl utvecklat modersmål. Teorier i tredjespråksinlärning bekräftar att kunskaperna i modersmålet har stor betydelse för flerspråkiga elevers framgång i skolan (jfr Löthagen et al., 2008 och Hyltenstam, 1996). Lärare 5 uttrycker att elevernas kunskaper i sina modersmål ofta är så dåliga att man knappast kan prata om ett modersmål. Det kan förklara varför lärarna sällan upplever flerspråkiga elevers möjliga övertag i moderna språk. Lärarna bekräftar undersökningsfrågan, att flerspråkiga elever kan ha möjlighet till utveckling på grund av sina språkkunskaper. Samtidigt bekräftar deras svar också att det krävs välutvecklade bakgrundsspråk för att eleverna kan tillgodogöra sig av sina språk.

4.5 Sammanfattning

Alla intervjuade lärare ger uttryck för att alla elever ska läsa moderna språk oavsett språklig bakgrund. I överensstämmelse med Europarådets rekommendationer (Europeiska kommissionen, 2008) anser lärarna att språkkunskaper är en viktig kompetens i framtidens Europa vilket stärker en interkulturell förståelse. Därför uttrycks det besvikelse över att ämnet inte prioriteras och att det upplevs som valbart av eleverna. Eftersom attityden gentemot att lära sig ett tredje språk generellt sett är väldigt dålig (Henry, 2016) är det många elever som inte uppnår grundläggande kunskaper i ett modernt språk. Mycket intressant är upplevelsen att flerspråkighet bland eleverna kan bidra till att attityden mot moderna språk förbättras.

Ingen av de intervjuade lärarna uttrycker att det finns en gräns för hur många språk man ska lära sig. Ingen lärare tycker därför att flerspråkiga elever per se ska avstå från att läsa moderna språk. Istället visar deras svar att de är mycket medvetna om att elever kan ha fördel av sina språkkunskaper. Deras svar stämmer överens med forskningsresultat som intygar om flerspråkiga elevers höga kognitiva färdigheter och en metalingvistik medvetenhet som går förbi dem som bara talar ett språk (jfr Cenoz, 2003). Lärarna beskriver att mötet med ett modernt språk kan vara en impuls för reflektioner i bakgrundsspråken. Reflektionerna kan resultera i transferprocesser som upplevs i huvudsak som positiv av lärarna. Lärarna beskriver också att transferprocesserna kan stärka den flerspråkiga eleven i sin flerspråkiga identitet när hen upplever sina bakgrundsspråk som en tillgång. Med utgångspunkt i språkinlärningsteorier har det betonats att eleven behöver få uppmuntran och stöd i att använda sina bakgrundsspråk som resurs (jfr Thomas & Collier, 2002). Transferprocesserna kan utvecklas till strategier som gynnar all språkinlärning när de blir till en källa för implicit kunskap som eleven använder sig av självständigt (jfr Lundahl, 2012). Det har påpekats att lärarna behöver vara medvetna om det, just för att eleverna behöver uppmuntran till att använda sig av sina bakgrundsspråk.

Lärarnas svar vittnar om att flerspråkiga elevers fördelar sällan kommer till sin rätt i undervisningen. De verkar onekligen medvetna om fördelen i teorin men realiteten är en annan. Lärarna hänvisar till bristande kunskaper i bakgrundsspråken. Teorier i tredjespråksinlärning bekräftar att behärskningen av bakgrundsspråken är en väsentlig faktor i flerspråkiga elevers framgång i skolan och påverkar den flerspråkiga elevens fördel i att lära sig ytterligare språk (jfr Maluch et al., 2015). Det beskrivs att

modersmål. För att stärka flerspråkiga elever i sina bakgrundsspråk anordnas det på många skolor en språkinriktad undervisning som ska medvetandegöra ämnesspråken i ämnen där man traditionellt inte har betraktat språken som en del av ämnesinnehållet. Syftet med en språkinriktad undervisning är att lyfta elevernas vardagsspråk till ett språk som fungerar i skolan och inbegriper därför stöd i modersmålet (jfr Cummins, 2000). Lärarna beskriver att ämnet moderna språk erbjuder flerspråkiga elever möjligheter att utveckla sina bakgrundsspråk. De uttrycker att elevernas ordförråd i bakgrundsspråken stärks, att de utvidgar sitt kulturella perspektiv och att de utvecklar en språkmedvetenhet som ger dem en bättre grammatisk och syntaktisk förståelse i sina bakgrundsspråk. På förfrågan kunde alla lärare ange utvecklingsmöjligheter för flerspråkiga elever i moderna språk. Men inte alla tycks ha varit medvetna om det från början att moderna språk gynnar elevernas allmänna språkutveckling. Med hjälp av språkinlärningsteorier har uppsatsen kunnat visa att lärarna behöver vara medvetna om det för att kunna uppmuntra sina elever till att göra överföringar.

5. Diskussion

I sista kapitlet reflekteras det över den valda metoden. Därefter diskuteras de viktigaste insikterna från analyserna. Avslutningsvis ges det också förslag på pedagogiska implikationer och vidare forskning.

5.1 Metoddiskussion

Att använda sig av en kvalitativ metod för att undersöka lärarnas syn på ämnets förutsättningar för flerspråkiga elever har visat sig lämpligt. Uppsatsens frågeställningar har kunnat besvaras. De semi-strukturerade intervjuerna uppenbarade rikligt material för analysen. Lärarnas svar bjöd på insikter som inte hade förväntats men som var mycket relevanta för uppsatsens syfte. Att uppsatsen gick in på dessa oväntade aspekter och tillät dem vara en del av analysen kan sägas ha höjt uppsatsens objektivitet.

En noggrannare planering och mer fokuserad analys av litteraturen innan hade kunnat höja uppsatsens kvalitet. Vissa intervjufrågor visade sig inte vara relevanta för uppsatsens syfte medan andra frågor som inte ställts plötslig blev relevanta. Även om uppsatsen försökte komplettera dessa frågor har inte alla lärare svarat på alla frågor.

De intervjuade lärarna uttryckte i stort sett samma åsikter om ämnets förutsättningar för flerspråkiga elever vilket anses ge en bra bild av lärarnas åsikter kring frågan. Även om de ansåg att alla elever ska läsa moderna språk ser realiteten annorlunda ut. Vid en ny undersökning med samma frågeställningar skulle intervjuer med rektorer, föräldrar, andra verksamma lärare och eventuellt elever ge en bättre uppfattning om varför så många elever inte läser moderna språk.

Att intervjuaren var bekant med några lärare kan ha haft påverkan på resultatet. Även om det har säkerställts flera gånger att dessa lärare uppfattar sitt deltagande som frivilligt har de möjligtvis känt sig mer tvungna till att svara på intervjufrågorna än de övriga lärarna. Dessa lärare har kanske också känt sig mindre fria i sina uttalanden på grund av relationen till intervjuaren. Men lärarna kan också ha känt sig mindre hämnade för att de inte var obekväma med intervjuaren. Därför kan det sägas att relationen inte har påverkat resultaten i större utsträckning.

5.2 Resultatdiskussion

Ett argument som talar mot flerspråkiga elever i moderna språk är att det är viktigare att de utvecklar sitt skolspråk än att läsa ännu ett språk. I praktiken får flerspråkiga elever därför ofta undervisning i förstärkt svenska/engelska istället för undervisning i moderna

språk. Det är dock egentligen inget argument som talar emot moderna språk utan moderna språk är bara ämnet som kan ersättas med förstärkt svenska/engelska. Ämnets låga status bland skolämnen och den allmänna uppfattningen att kunskaper i engelska är viktigt men inte i franska, tyska eller spanska (Henry, 2016) kan vara förklaringen till att det är moderna språk som faller offer för förstärkt svenska/engelska. Att ämnet inte prioriteras och att eleverna tillåts att välja bort ämnet så snart de känner sig det minsta omotiverade beklagas av lärarna. Vad gäller flerspråkiga elever skulle man kunna anföra att de redan kan många språk och därför inte behöver lära sig ytterligare språk. Det är en föråldrad åsikt och motbevisat av flerspråkighetsforskning att nya språkkunskaper förtränger tidigare språk vilket alla lärare visar sig vara medvetna om. Intervjustudien vittnar om att det finns goda grunder för flerspråkiga elever att läsa moderna språk.

• Undervisning i moderna språk kan ha positiva effekter på flerspråkiga elevers utveckling i bakgrundsspråken. Både svenska och modersmålet befinner sig ofta inte på skolspråksnivån varför elever behöver få uppmuntran till att göra överföringar mellan språken.

• Flerspråkiga elever kan vara i behov av att kompensera dåliga betyg i andra ämnen. Därför ska de inte berövas möjligheten till ett betyg i ett ämne där de till och med kan ha en fördel på grund av sin flerspråkighet. Istället ska de uppmuntras till att använda sig av sina bakgrundsspråk.

Det finns alltså goda anledningar till att förändra föreställningar om ämnet på skolorna. I praktiken betyder det att se över rutinerna som finns kring avhopp men också kring hur man informerar om ämnet och dess utvecklingsmöjligheter.

Intervjustudien visar dessutom att flerspråkighet absolut behöver betraktas som en tillgång för skolorna. Det beskrivs att flerspråkighet bland eleverna kan stärka ämnets status i skolan. Att kunna fler än två språk upplevs då inte som någonting avvikande utan blir normgivande. De som inte talar tre språk har lättare att se förmåner med att kunna flera språk och mening med ämnet moderna språk. Flerspråkiga elever inspirerar på det sättet sina klasskamrater till att läsa moderna språk.

Intervjustudien har också visat att lärarna anser att flerspråkiga elevers modersmål är en viktig resurs och att ett väl utvecklat modersmål kan vara en viktig förutsättning för flerspråkiga elevers framgång i skolan. Samtidigt vittnar svaren om att flerspråkiga elevers modersmål inte befinner sig på den nivån den kunde ha gjort. Det finns alltså anledningar till att stärka flerspråkiga elevers modersmål.

Intervjustudien har även lett till insikten att lärarna ofta är medvetna om att flerspråkiga elever i teorin har utmärkta förutsättningar för att utvecklas i moderna språk. I praktiken verkar dessa förutsättningar bara bli synliga ibland. Följaktligen finns det en stor diskrepans mellan skolans verklighet och forskning vad det gäller uppsatsens frågeställningar. Att utveckla sitt modersmål genom modersmålsundervisning finns det i Sverige möjlighet för men det behövs möjligtvis också en större acceptans för flerspråkighet så att flerspråkiga elever kan uppleva sina språk som resurs.