4. Resultat och analys
5.3 Pedagogiska implikationer
Som uppsatsen har visat tidigare utesluter definitionen av ett språkinriktat arbete språkämnen från ett språkinriktat arbete (jfr Hajer & Meestringa, 2014), för att man utgår från att ett språkutvecklande arbete är en oundviklig del av språkundervisning. Uppfattar man dock ett språkutvecklande arbete som ett viktigt och aktuellt forskningsinslag i dagens skola, hur kan man rättfärdiga flerspråkiga elevers avhopp från moderna språk där man per definition jobbar med språk? Även om det finns ett tydligt samband mellan språk och kunskap i ämnena engelska, moderna språk och modersmålsundervisningen är det inte självklart att dessa ämnen uppfattas som språkutvecklande. Särskilt undervisning i moderna språk, som ofta ersätts med undervisning i förstärkt svenska/engelska, iakttas uppenbarligen inte i skolornas ambition att stärka flerspråkiga elever i sin språkutveckling. Inte heller alla lärare tycks ha varit medvetna om flerspråkiga elevers möjlighet till utveckling i moderna språk - trots att alla lärare till sist kunde beskriva många möjligheter till att utveckla bakgrundsspråken i undervisningen av moderna språk. Med hjälp av språkinlärningsteorin har intervjuanalysen visat betydelsen av att flerspråkiga elever få uppmuntran till att använda sig av sina språkkompetenser, så att de blir till en implicit språkkunskap (se avsnitt 2.2). Att påpeka ämnets positiva effekt på svenskan kan vara av stor betydelse i samtal med föräldrar eller elever som informeras om moderna språk eller som överväger att hoppa av moderna språk. Det kan även vara ett viktigt argument när ämnets villkor i skolan diskuteras med skolledningen. Jag anser att alla måste förstå ämnets betydelse i skolan, lära sig om meritpoängen och fördelen med att kunna tala flera språk. Mot bakgrund av att man inte är tvungen att läsa moderna språk och att det inte är lika självklart för eleverna att läsa ett tredje språk jämfört med ett andraspråk (jfr Henry, 2016) är det en svår uppgift för lärarna att väcka intresse för ämnet, särskilt när de inte får stöd i det av skolorna. Jag menar att särskilt de flerspråkiga eleverna och
deras föräldrar behöver få ingående information om språkvalet. Moderna språk ter sig särskilt lämpligt för att arbeta inkluderande eftersom alla elever till en början har liknande kunskaper i målspråket. Om dessutom svenska undviks i så stor utsträckning som möjligt får alla elever samma förutsättningar. Ett nytt språk introduceras dessutom alltid med enkla ord, fraser av mindre komplexitet och enkel meningsuppbyggnad vilket ger tillfälle att repetera och träna sina språkfärdigheter i alla sina språk.
Jag anser att flerspråkiga elever och deras föräldrar behöver förstå att deras flerspråkighet kan leda till övertag i moderna språk. De måste inse att nya språk inte förtränger tidigare språk och att det är viktigt att alla elevers språk utvecklas – särskilt modersmålet. De behöver också förstå att all språkundervisning har positiv effekt på bakgrundsspråken. Eftersom svenska är skolspråket som används i alla ämnen är det lätt att förstå för flerspråkiga elever att de ska använda sig av det svenska språket i så stor utsträckning som möjligt. Eleverna ska även använda sig av sina modersmål som resurs. Att lärarna beskriver bristfälliga kunskaper i modersmålet och därmed inga positiva effekter på att lära sig ytterligare språk kan hänga ihop med att eleverna inte uppmuntras tillräckligt till att använda sig av sina modersmål. Även om det finns mycket forskning som pekar på att ett starkt modersmål lägger grunden för andra språk (jfr Maluch et al., 2015 och Maluch et al., 2016), sprids det fortfarande missuppfattningen om att ett starkt modersmål förhindrar ytterligare språkinlärning (jfr Löthagen et al., 2008). Som det har påpekats tidigare kan detta också ha en sociokulturell förklaring om man förstår att ett majoritetsspråk kan förtränga eller ersätta ett minoritetsspråk om majoritetsspråket dominerar samhället och den flerspråkiga individen varken får stöd eller erkännande i sitt modersmål (jfr Dolgunsöz 2013). För skolan betyder det att eleven ska inse att modersmålet utgör en värdefull resurs i dennes lärande. Istället för att skämmas över sin flerspråkighet och gömma sina medhavda språkliga kompetenser ska flerspråkiga elever förstå att deras språk kan vara en tillgång i skolan och i samhället.
Jag menar också att skolan bara kan bli mer likvärdig om alla elever har samma förutsättningar att läsa alla ämnen. Tar man för givet att ett visst antal elever kommer hoppa av ämnet på grund av bristande språkfärdigheter i skolspråket diskrimineras särskilt flerspråkiga elever och deras möjligheter att uppnå grundläggande kunskaper i ett främmande språk. De berövas också värdefulla meritpoäng. Moderna språk avancerar till ett ämne som inte är till för alla utan bara för de duktiga, motiverade eleverna utan svårigheter i övriga ämnen. Det är också viktigt för flerspråkiga elever att ämnet blir mer attraktivt för elever med svenska som modersmål. Både för att möta
Europeiska kommissionens mål om flerspråkighet (jfr Europeiska kommissionen, 2008) men också för att bryta med en homogen språkbehärskning. Majoriteten i Sverige pratar engelska och svenska vilket skapar en tvåspråkig norm som lämnar starkt avtryck i samhällskulturen. Kunskap om ett främmande språk utöver engelska är en källa för en vidgad förståelse för olikartade betraktelsesätt och höjer acceptansen för flerspråkighet.
5.4 Förslag till vidare forskning
Under uppsatsens tillkomst har det dykt upp många frågor inom tredjespråksforskning som det hade varit givande att forska vidare om. Flerspråkiga elevers attityd till moderna språk är ett område med lovande insikter. Forskning om motivation inom tredjespråksforskning är dessutom ett område som har forskats väldigt lite i som Henry (2016) påpekar. Utvecklingen i modersmålet har visat sig ha en stor del i flerspråkiga elevers möjligheter att lära sig ytterligare språk. Även om det redan finns många studier som undersöker hur mycket stöd flerspråkiga elever får i sitt modersmål och huruvida de uppmuntras till att använda sig av sina modersmål i de övriga ämnena hade det varit spännande att undersöka också denna fråga ytterligare. Eftersom attityden gentemot moderna språk och modersmålsundervisning har visat sig vara mycket avhängig av föräldrarnas inställning till dessa ämnen skulle man kunna tänka sig en intervjustudie med föräldrarna.
Litteraturlista
Abrahamsson, Niclas. (2009): Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Henry, Alaistar (2016). ”Tredjespråksinlärning och motivation”. I: Bardell, C.; Falk, Y. & Lindqvist, C. (red.). Tredjespråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. S. 165-188. Bryman, Alan (2008). Social Research Methods. Oxford: University Press.
Cenoz, Jasone (2003). ”The additive effect of bilingualism on third language acquisition: A review” I: International Journal of Bilingualism. 7(1). S. 71-87.
Cummins, Jim (2000). Language, power and pedagogy: bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.
Dolgunsöz, Emrah (2013). ”Benefits of multilingualism in foreign language learning: a comparative study of bilingual and multilingual grammar strategies”. I: International Journal of Education and Teaching (IOJET), 1(1). S. 12-23.
Ellis, Rod (1994). The study of second language acquisition. Oxford: Oxford University Press.
Europeiska kommissionen (2008). Flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande. Bryssel.
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hammarberg, Björn (2016). ”Flerspråkighet och andraspråksinlärning”. I: Bardell, C.; Falk, Y. & Lindqvist, C. (red.). Tredjespråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. S. 33- 58.
Hajer, Maaike; Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Holme, Idar M.; Solvang, Bernt K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hufeisen, Britta; Jessner, Ulrike (2009). ”Learning and teaching multiple languages.” I: Knapp, K.; Seidelhofer, B (red.). Handbook of Foreign Language Communication and Learning. Berlin: Mouton de Gruyter.
Hyltenstam, Kenneth; Tuomela, Veli (1996): ”Hemspråksundervisning”. I: Hyltenstam, K. (red.): Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur. S. 9-109.
Jessner, Ulrike (2006). ”On the nature of linguistic awareness”. I: Jessner, U (red.). Linguistic Awareness in Multilinguals. English as a Third Language. Edinburgh: Edinburgh University Press. S. 36-71.
Kaya, Anna (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. Stockholm: Natur & Kultur.
Kristiansen, Irene (1992). ”Foreign Language Learning and Nonlearning.” I: Research Bulletin 82. Helsinki University, Departement of Education.
Kvale, Steinar (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lambert, Wallace E. (1973). ”Culture and language as factors in learning and education”. I: Abour, F. E.; Meade, R.D. (red.). Cultural factors in learning Bellingham, Washington: 5th Western Washington Symposium on Learning. S. 91-122. Lindqvist, Christina (2016). ”Tredjespråkets ordförråd”. I: Bardell, C.; Falk, Y. & Lindqvist, C. (red.): Tredjespråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. S. 59-76.
Lundahl, Bo (2012). Engelsk språkdidaktik – Texter, kommunikation, språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Löthagen, Annika; Lundenmark, Pernilla; Modigh, Anna (2008). Framgång genom språket. Verktyg för språkutvecklande undervisning av andraspråkselever. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Maluch, Jessica T.; Neumann, Marko; Kempert, Sebastian (2015). ”The effect of speaking a minority language at home on foreign language learning”. I: Learning and Instruction (36). S.76-85.
Maluch, Jessica T.; Neumann, Marko; Kempert, Sebastian (2016). ”Bilingualism as a resource for foreign language learning of language minority students? Empirical evidence from a longitudinal study during primary and secondary school in Germany”. I: Learning and Individual Differences (51). S. 111-118.
Meltzer, Julie & Hamann, Edmund T. (2005). Meeting the Literacy Development Needs of Adolescent English Language Learners rough Content-Area Learning – Part Two: Focus on Classroom Teaching and Learning Strategies. University of Nebraska – Lincoln: Faculty Publications: Department of Teaching, Learning and Teacher Education.
Nauclér, Kerstin (2004). ”Barns språkliga socialisation före skolstarten”. I: Hyltenstam, K & Lindberg, I (red). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund Studentlitteratur. S. 459-480.
Salameh, Eva-Kristina (2012:a). ”Introduktion”. I: Salameh, E. (red.). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
Salameh, Eva-Kristina (2012:b). ”Flerspråkig språkutveckling”. I: Salameh, E. (red.). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
Skolinspektionen (2010:a). Moderna språk. Kvalitetsgranskning. Kvalitetsgranskning, Rapport 2010:6.
Skolinspektionen (2010:b). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Kvalitetsgranskning, Rapport 2010:16.
Skolverket (2011:a). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Skolverket (2011:b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Skolverket (2003). Att granska och förbättra kvalitet. Om kvalitetsutveckling i skola, förskola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning – en översikt över aktuell forskning och utveckling samt dokumenterad erfarenhet.
Skolverket (2013). Barn, elever och personal. Riksnivå. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 2. Rapport 388. Skolverket (2016:a). Språkval i grundskolan. Hämtad 31 december från http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/val-och-
vagledning/syv-grundskola/sprakval-1.209878
Skolverket (2016:b). Statistik avseende grundskolan. Hämtad 31 december från http://siris.skolverket.se
Stehagen, Hannah (2014). Språk i alla ämnen: handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning. Stockholm: Gothia fortbildning.
Sveriges Riksdag (2011). Skolförordning (2011:185) Utbildningsdepartementet. Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Tholin, Jörgen; Lindqvist, Anna Karin (2009). Språkval svenska/engelska på grundskolan – en genomlysning. Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik. Rapport Nr.3:2009.
Tornberg, Ulrika (2009). ”Vem säger vad till vem? Och vem lyssnar? Om komplexiteten i några av språkundervisningens kommunikativa utgångspunkter?” I: Tornberg, U.; Malmqvist, A.; Valfridsson, I. (red.). Språkdidaktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
Tornberg, Ulrika (2015). Språkdidaktik. Malmö: Gleerup.
Thomas, Wayne P.; Collier, Virginia P. (2002). A national study of school effectiveness for language minority students’ long-term academic achievement. Santa Cruz, CA and Washington, DC: Center for Research on Education, Diversity & Excellence.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhälls- vetenskaplig forskning.
Österberg, Rakel; Bardel, Camilla (2016). ”Det andra främmande språket i svensk skola”. I: Bardell, C.; Falk, Y. & Lindqvist, C. (red.): Tredjespråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. S. 13-32.