Att vara delaktig och reflektera över sitt lärande

Många av lärarna som vi intervjuade beskriver att det är viktigt att sätta ord på vad eleverna gör. De menar att då får eleverna syn på sin kunskap och blir på så sätt delaktiga i sitt lärande. En lärare menar att “eleverna behöver också veta och förstå vad de ska använda sin kunskap till”(L13). Här använder sig många lärare av formativ bedömning. Flera av lärarna påtalar hur viktigt det är att göra tydliga återblickar, feedback tillsammans med eleverna. En lärare använder sig av ritprat eller Ipad med bilder för att bekräfta och förstärka eleverna i det de gör. Beroende på elevernas olika behov kan det vara svårt att reflektera i grupp. För att reflektera och ge feedback till eleverna behövs det då göras enskilt. Det förutsätter att all personal har kunskap eller förståelse för målet med uppgiften. En lärare har tidigare informerat eleverna om vad de ska jobba med muntligt, men känner att det är svårt för eleverna att ta till sig informationen auditivt. Läraren menar att även om eleverna är med och väljer uppgifter så är risken att det inte blir en kunskapsutveckling, “de skulle ju alltid välja samma uppgift”(L4). Läraren tänker börja använda sig av bilder istället, för att förstärka elevernas förståelse för vad de ska lära sig. Förhoppningsvis kommer de då välja mer utvecklande uppgifter. Flera lärare beskriver att när eleven klarar ett nytt moment så måste man ge eleven återkoppling och träna på detta moment flera gånger i direkt anslutning så att kunskapen blir befäst. Detta kan ge eleverna en “aha “upplevelse av att de klarar av mer och blir mer självständiga.

Lärarna beskriver att det är viktigt att eleverna gör någon slags reflektion över vad de lär sig. Det kan till exempel vara att en del elever självmant kan ta fram sina kontaktböcker för att visa en bild som de vill prata om vilket lärarna menar gör eleverna delaktiga och att de kan reflektera över sin skoldag eller saker de gjort tidigare. En lärare brukar fråga eleverna om de förstår innehållet i undervisningen och “eleverna visar tumme upp trots att läraren märker att undervisningen är för svår, eleverna har inte förmågan att reflektera” (L2). Läraren menar att många gånger så upplever eleverna något helt annat än det läraren hade tänkt att förmedla i undervisningen. En lärare menar att om eleverna ska bli delaktiga och få syn på sitt lärande så krävs det att alla vuxna runtomkring måste vara medvetna om vad det är man vill med elevernas delaktighet. Om inte all personal har förståelse för betydelsen av att vara närvarande med eleven i till exempel matsituation och påklädning så kan inte eleven bli självständig. Detta är något som är svårt att råda över som lärare.

Lärarna anser att eleverna är mer delaktiga om de som lärare tar till vara på elevernas intresseområden i sin undervisning och om man lyssnar på deras åsikter. Flera lärare pratar om vikten av tydliggörande pedagogik. När eleverna vet vad de ska göra så blir de

självständiga.

Framförallt lärarna som arbetar med elever som läser inriktning ämnesområden ser ett behov av en-till-en undervisning bland sina elever:

Om de ska jobba själva. Ja, men vad är det då? Då är det någonting som kanske inte är så utvecklande. Att plocka lika på lika, eller sortera, eller skriva någonting, men sitter man bredvid så kan man ha något mer, alltså på en annan nivå, uppgifter. Annars blir det mer, jag måste säga det ärligt, jag tycker det är mer som rast verksamhet om de ska plocka med någonting. För det är inte så utvecklande. Så har man möjlighet att sitta bredvid, så blir det på en annan nivå för träningsskolans elever. (L14)

Några viktiga framgångsfaktorer i undervisningen som flera lärare nämner är lagom mycket stöd, korta arbetspass och att ge eleverna valmöjligheter. Flera lärare upplever att eleverna har svårigheter att göra egna val och att det är viktigt att eleverna får träna på att välja. De behöver träna på att förstå att de har en valmöjlighet. En lärare beskriver att de jobbar med att låta eleverna träna på valmöjlighet i samband med raster “de har pärmar med bilder på olika aktiviteter som barnen kan välja på till exempel att blåsa med såpbubblor eller baka med play do” (L5).

Det framkom att de allra flesta lärarna ser stora svårigheter hos flertalet av eleverna då det gäller att analysera, att reflektera, att utveckla ett resonemang, ha ett kritiskt tänkande samt att kunna leva sig in i andra. Dessa lärare anser också att eleverna har svårt att fantisera beroende på att de har svårt för att skapa inre bilder. Många elever upplevs vara “här och nu” lärarna beskriver även att elevernas minneskapacitet är begränsad, vilket försvårar lärandet. De menar att eleverna inte har den förmågan. En del av lärarna beskriver att lärandet är situations- och personbundet. Det vill säga att det eleven kan i en viss situation eller tillsammans med en viss person, kan eleven inte prestera vid ett annat tillfälle eller tillsammans med en annan person “ja, visst, nu kan vi checka av att han har sagt det eller gjort det. Men det var här inne och det var nu, i morgon ute i korridoren, om ett halvår, om en vecka, då finns det inte längre” (L10).

Enligt läroplanen ska eleverna kunna reflektera, analysera, samspela, ha ett kritiskt tänkande, vara medvetna om konsekvenser samt ha inlevelseförmåga. Samtliga lärare som vi

intervjuade ansåg att detta är förmågor som få elever besitter:

Det är väl klart att de har svårt för det. Det tillhör ju utvecklingsstörningen. Också kanske de har ADHD, autism och något annat litet syndrom som ligger och skvimpar runt och förstör. (L9)

Lärarna menar att det är viktigt att uppmuntra känslan “kan själv”, att verkligen bejaka det. Att som lärare dra sig undan när eleverna uttrycker att de kan själv. De praktiska ämnena som till exempel hemkunskap ger många tillfällen för eleverna att bli delaktiga samt att få dem att reflektera över sitt eget lärande.

Hemkunskap är ett ypperligt ämne att få vara självständig i, jag menar, man får lära sig att följa en instruktion och följer du inte den, du läser mjöl istället för mjölk, då blir det en konsekvens och det gör inget om det blir fel. (L12)

Lärarna behöver låta eleverna få gå hela vägen ut, det kan vara ett dilemma att vi är så många vuxna ibland. Att man ser att något håller på att hända och att en vuxen är där snabbt för att tillrättalägga ”det gäller att ha blixtlås för munnen, händerna bakom ryggen och tänka att det inte är någon katastrof” (L12).