6. Resultat
8.3 Avslutande reflektion och slutsats
Vi anser att våra resultat är exempel på att kunskapskraven i läroplanen (Skolverket, 2018 a) kan upplevas alltför abstrakta och som att de inte tar hänsyn till elevernas IF. Det framkom att många av lärarna anser att läroplanen är svår att arbeta efter. Det är många begrepp som till exempel orden delta, medverka och bidra som medför att det blir en tolkningsfråga för
varje enskild lärare att avgöra vad begreppen står för inför bedömning och betygssättning. Att vara delaktig och självständig kan vara en svårighet beroende på graden av elevernas IF och eventuellt ytterligare funktionsnedsättningar. Det framgår i studien att lärarna bygger sin undervisning på de metoder som forskning påvisar kan ge resultat i undervisningen. Detta medför att elevernas delaktighet och självständighet i sitt eget lärande ökar.
Fortfarande lever synen kvar att det är mycket omsorg som bedrivs i grundsärskolan, framförallt för de elever som läser ämnesområden. I vår studie framkom det dock att omsorgsbiten vävs in både i livskunskapen och kunskapskraven. Alla lärare arbetar för att stärka elevernas självständighet och delaktighet för att de ska få större möjlighet att klara sig själva i vardagen. Däremot anser lärarna att det finns en svårighet i att alla i arbetslaget inte har en samsyn kring hur ett lärande sker och varför det är så viktigt att inte hjälpa eleven för mycket. Det finns många olika yrkeskategorier som medför olika arbetsvillkor inom
grundsärskolan. Det framkom tydligt i studien att det ofta saknas tillräckligt med tid till gemensamma möten för reflektion och planering. Detta kan göra att det inte finns ett gemensamt synsätt kring eleverna och lärandet.
Inför vår nya yrkesroll, speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning anser vi att vi i vår studie fått både forskning- och verklighetsförankrade verktyg inför framtida
undervisning. Det gäller att våga pröva nya idéer och använda ny kunskap utifrån varje elevs behov. Vi behöver förstå vad som är “kärnan” till det som leder vidare till ett lärande. Vi anser inte att vi i studien fått fram nya fakta, utan mer bekräftelse på det vi redan vet. Det som framkom var bland annat hur viktigt det är att det finns gemensam tid för arbetslagen för den så viktiga reflektionen och diskussionen kring lärandet och elevernas delaktighet och självständighet.
Det skulle vara intressant om det i framtiden görs en studie om hur man kan arbeta för att arbetslagen i grundsärskolan ska få gemensam tid till reflektioner och diskussioner kring lärandet. Här skulle man kunna använda sig av ett systemteoretiskt perspektiv för få syn på lösningar på olika nivåer.
9 Referenser
Alexandersson, U. (2009). Stödjande rum. Om elever i en inkluderande verksamhet. Specialpedagogiska Skolmyndigheten. www.spsm.se
American Psychiatric Association (APA). (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders,5,11. Arlington: American Psychiatric Publishing.
Andersson, L., Sundman Marknäs, A., & Östlund, D. (2016). Hur ska vi göra då?: praktiknära utveckling av en grundsärskolas arbete med bedömning för lärande. Pedagogisk Inspiration i samarbete med Malmö högskola och Förskole förvaltningen Malmö stad. www.malmo.se
Andersson, L., & Östlund, D. (2017). Assessments for learning in grades 1-9 in a special school for students with intellectual disability in Sweden. Problems of education in the 21st century. Vol.75, No.6, 508-524
Aspelin, J. (red) (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups. Berthén, D. (2007). Förberedelser för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetspedagogiskt perspektiv. (Doktorsavhandling), Karolinska universitetet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
Bjørndal, C.R.P. (2018). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Blom, A. (2003). Under rådande förhållanden - att undervisa särskoleelever - nio lärare berättar. (FoU-rapport, 1404–3351. Stockholm: FoU-enheten, Socialtjänstförvaltningen Bryman, A. (2016) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Campbell-Whatley G. (2008). Teaching students about their disabilities: Increasing
selfdetermination skills and self-concept. International Journal of Special Education Vol. 23 No. 2,137 - 144
Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Diadalos Cowie, B., & Moreland, J. (2015). Leveraging disciplinary practices to support student active
participation in formative assessment. Assessment in Education; Principles, Policy and Practice, Vol. 2 No. 2, 247 - 264 https://doi.org/10.1080/0969594X.2015.1015960
Creswell, J., & Poth, C. (2017) Qualitative Inquiry and research design: choosing among five approaches. Thousand Oaks. Sage Publications.
Daniel, R. D., & Cooc, N. (2018). Teacher´s perceptions of academic intrinsic motivation for students with disabilities. Journal of Special Education Vol. 52 No.2, 101 -
112 https://doi.org/10.1177/0022466918765276
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. (Doktorsavhandling, Linköpings universitet).
Eriksson, L., & Bostedt, G. (2011). Elevinflytande i spänningsfältet mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiska uppdrag. En studie av fyra skolor.
Utbildningsvetenskapliga studier 2011:1. Härnösand: Mittuniversitetet
Eriksson Gustavsson, A-L. (2014). En särskola i förändring. En studie om specialpedagogiskt reformarbete. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Fejes, A., & Thornberg, R.(red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Garells, V. (2019). Student – directed learning of literacy skills for students with intellectual
disability. Journal of Research in Special Educational Needs Vol. 19 No.3, 197 – 206. Hämtad från: https://doi.org/10.1111/1471-3802.12442
Garrels, V., & Arvidsson, P. (2019). Promotion self-determination for students with intellectual disability: A Vygotskian perspective. Learning, Culture and Social Interaction, Vol22. Hämtad från: https://doi.org/10.1016/j.lcsi.2018.05.006
Garett, A. J., Mazzocco, M. M. & Baker. L. (2006). Development of the metacognitive skills of prediction and evaluation in children with or without math disability. Learning
Disabilities Research and Practice, Vol. 21 No. 2,77 - 88 Hämtad från: doi:10.1111/j.1540-5826.2006.00208.x
Granlund, M. (2012). Vad är utvecklingsstörning? FUB:s forskningsstiftelse ALA och forskningsprogrammet CHILD, ISB Mälardalens Högskola
Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Skolverket.
Hattie, J. (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J., & Clarke, S. (2019). Feedback, så återkopplar du i klassrummet: Stockholm; Natur &Kultur
Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd (2.[rev.] uppl.) Malmö: Gleerup.
Jakobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande - för utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skolan och behandling. Forskning i fokus. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Jensen, M. (2016). Lärande och lärandeteorier. Om den intentionella människan. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Körling, A-M. (2012). Nu ler Vygotskij. Stockholm: Liber.
Lindström, G., & Pennlert, L. (2016). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. (6. uppl.) Umeå: Fundo.
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Partanen, P (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier Utbildning. Partanen, P. (2016). Assessment and remediation for children with special educational needs:
The role of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training. (Doktorsavhandling), Mittuniversitetet, Östersund, Institutionen för psykologi. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:905624/FULLTEXT01.pdf
Saldana, D. (2004). Interactive assessment of metacognition: Exploratory study of a
procedure for persons with severe mental retardation. European Journal of Psychology of Education, Vol.19 No. 4, 349 - 364. Hämtad från: doi:10.1007/BF03173215
Schalock, R.L., Luckasson, R., Tassé, M., & Verdugo, M. (2018). A Holistic Theoretical Approach to Intellectual Disability: Going beyond the Four Current perspectives. Intellectual and Developmental Disabilities, Vol. 56, No2, 79 - 89.
https://doi.org/10.1352/1934-9556-56.2.79
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca – 10. 2/2006 Svenska Unescorådets skriftserie.
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2018). Delaktighet (Elektronisk resurs): ett arbetssätt i skolan. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Skolinspektionen. (2010). Undervisningen i svenska grundsärskolan. Rapport 2010:9. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2011). Särskolan. Granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2018 a). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018 b). Läroplan för grundskolan 2011. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2015). Kunskapsbedömning i träningsskolan. Stockholm: Fritzes.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). (2019). Funktionsnedsättningar. Hämtad 2019-12-10, från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/utvecklingsstorning Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Söderman, L. (red), (2016) Nya Omsorgsboken. Malmö: Liber.
Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur. UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen.: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer. (2002). Hämtat från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L., & Cole, M. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge Mass: Harvard U. P.
Wehmeyer, M. L., & Garner, N. W. (2003). The impact of personal characteristics of people with intellectual and developmental disability on self‐determination and autonomous functioning. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, Vol.16 No.4, 255 - 265.
Wehmeyer, M.L., Palmer, S. B., Shogren, K., Williams-Diehm, K., & Soukup, J. (2013). Establishing a causal relationship between intervention to promote self-determination and enhanced student self-determination. The Journal of Special Education, Vol.46 No.4, 195 - 210.
Wehmeyer, M.L., Shogren, K., Palmer, S.B., Williams-Diehm K., & Boulton . (2012). Impact of the Self Determination: A Randomized-Trial Control Group Study. Except Child 2012 Winter; Vol.78 No..2,135 – 153.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Wiliam, D., & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning: Strategier och praktiska tekniker. Stockholm: Natur Kultur.
Östlund, D. (2012a). Deltagandets kontextuella villkor. Fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik. (Doktorsavhandling) Malmö: Malmö högskola.
Östlund, D. (2012b). Om speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är svaret – vad är då frågan? I Thomas Barrow & Daniel Östlund (red.) Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad högskolan.
Bilaga 1
Missivbrev
Vi är tre studerande lärare som läser till speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning vid Mälardalens högskola i Västerås. Vi arbetar nu med förberedelserna till vårt
examensarbete och har valt att göra en intervjustudie.
Syftet med vår studie är att få reda på hur lärare i grundsärskolan arbetar för att få eleverna delaktiga och självständiga i sitt eget lärande.
Vår förhoppning är att du vill delta i vår studie genom att ställa upp på en intervju. Intervjun beräknas ta ca 45 minuter. Vi bestämmer tillsammans med dig tid och plats för intervjun. Vi vill spela in intervjun för att underlätta vårt samtal och senare vårt analysarbete. För studien gäller Vetenskapsrådets forskningsetiska regler. Vilket bland annat innebär att deltagandet är frivilligt. Som deltagare är det tillåtet att när som helst avbryta intervjun och därmed sitt deltagande i studien. Ditt deltagande kommer att bearbetas konfidentiellt och resultatet kommer endast att användas i denna studie. Intervjuerna kommer att spelas in för att vi sedan ska kunna transkribera dem och därefter göra en analys av materialet. Det inspelade och transkriberade materialet kommer att bevaras varsamt under den tid vi skriver
uppsatsen, därefter raderas alla ljudfiler och används inte i annat syfte än i denna studie. All information anonymiseras så att det inte går att avläsa skolans namn eller vem som deltagit.
Din medverkan är betydelsefull för oss och vår förhoppning är att den även blir utvecklande för dig i din yrkesroll!
Tack på förhand! Med vänliga hälsningar, Anneli, Ulrika och Åsa
Anneli Järvinen ajn17028@student.mdh.se
Ulrika Öhlund uod17001@student.mdh.se Åsa Lundberg alg17004@student.mdh.se
Handledare: Margareta Sandström margareta.sandström@mdh.se Bilaga 2
Missivbrev
Vi är tre studerande lärare som läser till speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning vid Mälardalens högskola i Västerås. Vi arbetar nu med förberedelserna till vårt
examensarbete och har valt att göra en intervjustudie.
Syftet med vår studie är att få reda på hur lärare i grundsärskolan arbetar för att få eleverna delaktiga och självständiga i sitt eget lärande.
Vår förhoppning är att ni vill delta i vår studie genom att ställa upp på en gruppintervju (fokusgrupp). Intervjun beräknas ta ca 60 minuter. Vi bestämmer tillsammans med er tid och plats för intervjun. Vi vill spela in intervjun för att underlätta vårt samtal och senare vårt analysarbete.
För studien gäller Vetenskapsrådets forskningsetiska regler. Vilket bland annat innebär att deltagandet är frivilligt. Som deltagare är det tillåtet att när som helst avbryta intervjun och därmed sitt deltagande i studien. Ert deltagande kommer att bearbetas konfidentiellt och resultatet kommer endast att användas i denna studie. Intervjun kommer att spelas in för att vi sedan ska kunna transkribera den och därefter göra en analys av materialet. Det inspelade och transkriberade materialet kommer att bevaras varsamt under den tid vi skriver uppsatsen, därefter raderas alla ljudfiler och används inte i annat syfte än i denna studie. All information anonymiseras så att det inte går att avläsa skolans namn eller vem som deltagit.
Er medverkan är betydelsefull för oss och vår förhoppning är att den även blir utvecklande för er i eran yrkesroll!
Tack på förhand! Med vänliga hälsningar, Anneli, Ulrika och Åsa
Anneli Järvinen ajn17028@student.mdh.se
Ulrika Öhlund uod17001@student.mdh.se Åsa Lundberg alg17004@student.mdh.se
Handledare: Margareta Sandström margareta.sandström@mdh.se Bilaga 3
Intervjuguide
• Beskriv din elevgrupp och skola.
• Hur länge har du jobbat inom grundsärskolan? • Vilken utbildning har du?
Frågor relaterade till studiens syfte
1. När upplever du att dina elever lär sig som bäst? Kan du ge exempel?
2. Vad anser du är viktig kunskap för dina elever? Kan du förankra dessa i läroplanen?
3. Kan du beskriva hur du gör för att eleverna ska vara självständiga i sitt lärande? Kan du ge exempel?
4. Ser du något hinder för eleverna att bli självständiga i sitt eget lärande?
5. Anser ni att era elever kan reflektera över sitt eget lärande? (analysera, samspela, har ett kritiskt tänkande, är medvetna om konsekvenser och har inlevelseförmåga)
Motivera.
6. Hur får du eleverna motiverade?
Vilka utmaningar kan du se när det gäller att motivera dina elever? 7. Hur gör du eleverna delaktiga i de mål som fastställts i kunskapskraven? 8. Kan du beskriva något tillfälle när dina elever är delaktiga i sitt eget lärande?
Vad är orsaken tror du?
9. Tycker du att eleverna har de förmågor som krävs för att klara läroplanens krav? Motivera.
10. Vill du tillägga något?
Bilaga 4 Intervjuguide Inledning
• Beskriv era elevgrupper och er skola.
• Hur länge har ni jobbat inom grundsärskolan? • Vilken utbildning har ni?
Frågor relaterade till studiens syfte
1. När upplever ni att eleverna lär sig som bäst? Kan ni ge exempel?
2. Vad anser ni är viktig kunskap för era elever? Kan ni förankra dessa i läroplanen?
3. Kan ni beskriva hur ni gör för att eleverna ska vara självständiga i sitt lärande? Kan ni ge exempel?
4. Ser ni något hinder för eleverna att bli självständiga i sitt eget lärande?
5. Anser ni att era elever kan reflektera över sitt eget lärande? (analysera, samspela, har ett kritiskt tänkande, är medvetna om konsekvenser och har inlevelseförmåga) Motivera.
6. Hur får ni eleverna motiverade?
Vilka utmaningar kan du se när det gäller att motivera dina elever? 7. Hur gör ni eleverna delaktiga i de mål som fastställts i kunskapskraven? 8. Kan ni beskriva något tillfälle när era elever är delaktiga i sitt eget lärande?
Vad är orsaken tror ni?
9. Tycker ni att eleverna har de förmågor som krävs för att klara läroplanens krav? Motivera.
10. Vill ni tillägga något?