Vilka attityder har elever i skolår 9 till miljöproblemen? Är de beredda att

Vid sammanställningen av materialet i undersökningen har vi främst fokuserat på om det finns tendenser till mönster mellan elevernas inställning till och förståelse för miljöproblemen, och om deras attityder till dem gör att de kan se sina egna insatser i omvärlden och i ett globalt perspektiv, för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Intervjuerna inleddes med frågeområde 1, som handlar om miljöproblem och om vad eleverna tänker när vi säger ordet miljöproblem (se intervjuguiden, bilaga 2). Vår förhoppning var att eleverna skulle tänka fritt, redogöra för hur de ser på miljön, och allra helst, nämna så många miljöproblem som de kunde erinra sig. Efter denna frågeställning hade vi möjlighet att utgå från elevernas nivå och ställa frågor om vad de eventuellt själva gör för att motverka miljöproblemen. I skolan ska eleverna lära sig och därför lät vi frågeområde 2 handla om just miljöundervisning, om eleverna fått undervisning om miljöproblem och vad de i så fall tyckte om den. Frågeområde 3 handlar om ett mer specifikt och svårgreppbart miljöproblem, nämligen utrotningen av växter och djur. Eleverna blev lite ställda av denna fråga och de flesta hade svårt för att ge utförliga svar på den, men de svar eleverna delgivit oss har vi i alla fall redovisat.

I utvärderingarna TIMSS (Skolverket, 2005b) och PISA (Skolverket, 2000c) var tanken att bedöma om eleverna använder och tillämpar de kunskaper de fått i NO-undervisningen då de konfronteras med miljö- och naturrelaterade begrepp i sin vardag. Under våra intervjuer gav flera elever exempel på sådana begrepp, t.ex. växthuseffekt, fossila bränslen, ekosystem, glaciär, olja, avgaser, klimatförändringar, källsortering, ekologiska livsmedel och försurning.

Vi kan dock inte helt bortse från att eleverna kanske nämnde växthuseffekt, försurning och fossila bränslen för att vi hade med dem i vår enkät. Kontentan av det hela blir, enligt oss, att eleverna, trots att de fått otillräcklig undervisning om miljöproblematiken, har vissa förkunskaper om den och att de åtminstone känner igen en del natur- och miljörelaterade begrepp. I enkäten kunde eleverna gissa sig till rätt svarsalternativ, men under intervjuerna var det tänkt att eleverna skulle berätta mer utförligt. Trots den möjligheten anser vi att flera elever inte gjorde det.

Den nationella utvärderingen 1998, Tema tillståndet i världen (Skolverket, 1999a) innehåller frågor med syftet att utröna elevernas attityder inför miljöundervisning och om det i så fall påverkar deras levnadssätt. Resultatet var att eleverna bearbetar vetenskapliga begrepp väl och att de blir bättre på det med stigande ålder. Däremot hade de svårt för att förklara olika begrepp, t.ex. växthuseffekt, vilket de även hade i vår undersökning. För, bara för att eleverna nämner begreppen i intervjuerna, innebär inte det att de förstått vad de innebär och hur de hänger ihop med andra närstående begrepp.

Begreppet attityd i vårt arbete kan sägas höra ihop med om eleverna är villiga att ändra sina levnadsvanor för att bidra till en för miljön bättre utveckling. Rickinson (2001) har gjort en internationell forskningsöversikt om attityder, i vilken slutsatsen var att eleverna är engagerade i miljön, men att engagemanget är mindre för miljöproblem som orsakas av den egna livsstilen än för andra typer av miljöproblem. Utifrån våra intervjuer kan vi konstatera att eleverna är medvetna om miljöproblemen, men att de är ovetandes om hur de själva kan bidra för att motverka dem. Flera elever säger att de kan tänka sig att ändra sina levnadsvanor, men att de behöver fakta och exempel på hur, samt att de inte vill vara ensamma om det, utan att alla då bör hjälpa till. Vi tror dessutom att eleverna gärna skulle vilja engagera sig i olika organisationer, t.ex. Svenska Naturskyddsföreningen, Greenpeace och Världsnaturfonden, men att de inte känner till dem.

Vår gissning inför frågeområde 2, var att det förmodligen är NO-lärarna som ansvarat för miljöundervisningen, och det visade sig att vi hade rätt. Samtliga elever uppger att de inte haft miljön som ett enskilt ämnesområde, och att de nästan uteslutande diskuterat miljöproblemen på NO:n, t.ex. om försurning, ozonlagret och koldioxiden. Ekborg (2003) skrev att de naturvetenskapliga kunskaperna är av stor vikt för att kunna förstå miljöproblematiken. Det anser vi också, åtminstone när det gäller de rent biologiska och kemiska processer som pågår.

I SO-ämnena har lärarna möjligheten att diskutera miljöproblemens komplexitet, t.ex. miljömedvetenhet kontra ekonomisk utveckling och orättvisorna på jorden. Vi vurmar således för mer ämnesövergripande undervisning om miljön.

I Nationalencyklopedin (NE, 2006) beskrivs attityder som kontinuerliga uppfattningar som lagras i minnet och ger sig till känna som positiva eller negativa reaktioner. Attityden är en slags inställning till något, och när det gäller eleverna anser vi över lag att de har ”rätt inställning” till miljöproblemen, men att de har svårt för att omsätta det i praktiken. Flera elever nämner att de cyklar, varpå vi genast tänker att de varken kan eller får köra bil i den åldern, så om inte de cyklar får de åka buss. Några elever menar att stora förändringar behövs i framtiden och att de själva, om det behövs, är beredda att ändra sina levnadsvanor för att kunna genomföra dem.

Vi anser som sagt att eleverna inte är tillräckligt insatta i miljöproblematiken för att kunna vidtaga åtgärder för att motverka miljöproblemen, men att de är oroliga och känner en frustration inför dem. En del elever beskriver sin skolgång, och apropå frågan om miljöundervisning säger en av dem på följande sätt: ”Om jag hade gått i 6:an så hade jag svarat ’JA’, men just nu, nu vet jag vad som gäller ju. Man kan kanske ha kunnat påverka 6:orna. Det hade nog hjälpt lite mer” (Marcus, 15 år).

Angelöw och Jonsson (1994) har i sin forskning kommit fram till, att om oron inför något är stor, t.ex. inför miljöproblemen, resulterar det i minskad tro på att man själv kan påverka. Vi menar, efter att ha genomfört våra intervjuer, att det snarare är tvärt om. Eleverna behöver ha bevis för att miljöproblemen är allvarliga och få exempel på hur de på egen hand kan motarbeta dem. Undervisningen är således undermålig, men eftersom eleverna har ett stort engagemang för miljöfrågorna borde lärarna dra nytta av det och utgå från det i sin undervisning. Vårt förslag är att lärarna, oavsett om de är SO-, NO- eller svensklärare, bör använda sig av mediernas rapportering, och då inte bara nyhetsprogram, dokumentärer och dagstidningsartiklar, utan även artiklar ur vetenskapliga tidskrifter.

Avslutning

Vi vill tacka dem som hjälpt oss och ställt upp under resans gång. Vår handledare Agneta Rehn har både gett egna kommentarer och förklarat på lättförståeliga sätt. Eleverna på våra respektive partnerskolor har besvarat enkäterna och låtit sig intervjuas, detta tack vare våra vft-handledare som varit medgörliga.

Referenslista

Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap- forskningsresultat

som ger nya idéer.Kalmar: Skolverket

Angelöw, Bosse & Thom Jonsson (1994), Individ och miljö. Lund: Studentlitteratur Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas (1999). Varför vetenskap?

Lund: Studentlitteratur.

Dimenäs, Jörgen & Sträng Haraldsson, Monica (2005). Undervisning i naturvetenskap Lund: Studentlitteratur

Ekborg Margareta (2002). Naturvetenskaplig utbildning för hållbar utveckling? Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

Helldén, Gustav (1992). Grundskoleelevers förståelse av ekologiska processer Stockholm: Almqvist & Wiksell international

Helldén, Gustav (1994). Barns tankar om ekologiska processer. Stockholm: Liber utbildning Helldén, Gustav, Lindahl, Britt & Redfors, Andreas (2005) Lärande och undervisning i

naturvetenskap : en forskningsöversikt Stockholm : Vetenskapsrådet

Henrik, Engström, (2004). Hur påverkas elevers attityder och beteende av projektinrikta

undervisning om hållbar utveckling. Examensarbete, Malmö högskolan

Kylén, J-A, (1994), Fråga rätt – vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning. Stockholm Kylén cop. 1994

Lindgren, Lennart (1999) Barn och miljö – hållbar utveckling Stockholm: Rädda barnen Smedjebacken Fälth & Hässler

Lundahl, Maja, Olsson, Anders & Svensson, Inge-Marie (2005). Bidrar undervisningen i

geografi till en förståelse av hållbar utveckling?

(NU03), Ämnesrapport Geografi, Malmö högskola, Lärarutbildningen, Malmö Lärarförbundet, (2004). Lärarens Handbok. Stockholm: Liber distribution

Miljö- och Naturresursdepartementet (1993). Agenda 21. Volym II. Stockholm: Norstedts tryckeri.

Nationalencyklopedins ordbok (2000a). (Växthuseffekten). Utarbetad vid språkdata, Göteborgs universitet. Bokförlag Bra Böcker

Nationalencyklopedins ordbok (2000b). (Försurning). Utarbetad vid språkdata, Göteborgs universitet. Bokförlag Bra Böcker

Nationalencyklopedins ordbok (2000c). (Miljögift). Utarbetad vid språkdata, Göteborgs universitet. Bokförlag Bra Böcker

Nationalencyklopedins ordbok (2000d). (Ozon). Utarbetad vid språkdata, Göteborgs universitet. Bokförlag Bra Böcker

Nationalencyklopedins ordbok (2000e). (Fossila bränslen). Utarbetad vid språkdata, Göteborgs universitet. Bokförlag Bra Böcker

Nationalencyklopedin (2006a). (Växthuseffekten). Hämtat 2006-11-13

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=348231&i_word=v%e4xthuseffekten Nationalencyklopedin (2006b). (Försurning). Hämtat 2006-11-13 från

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=178670&i_word=F%f6rsurning Nationalencyklopedin (2006c).(Miljögift). Hämtat 2006-11-13 från

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=256121&i_word=Milj%f6gift Nationalencyklopedin (2006d). . (Ozon). Hämtat 2006-11-13 från

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=714946&i_history=1 Nationalencyklopedin (2006e). (Fossila bränslen). Hämtat 2006-11-13 från

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=173629&i_word=Fossila%20br%e4nslen Nationalencyklopedin (2006f). (Begrepp) Hämtat 2006-11-13 från

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=125606&i_word=Begrepp Nationalencyklopedin (2006g). (Attityd) Hämtat 2006-11-13 från

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=120327&i_word=Attityd Nationalencyklopedin (2007a). (Miljömedveten) Hämtat 2007-01-27 från

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=253727&i_sect_id=25372700&i_word=milj %f6medveten&i_h_text=1&i_rphr=milj%f6medveten

Nationalencyklopedin (2007b). (Hållbar utveckling) Hämtat 2007-01-27 från

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=207672&i_word=h%e5llbar%20utveckling Pettersson Birgitta (2004). Kommunikativa situationer i NO-undervisningen – en

attitydstudie. Magisteruppsats Malmö högskola

Rickinson, Mark (2001). Learnes and Learning in Environmental Education. Environmental Education.Research vol 7 nr3 UK

Sjøberg, Svein (2000) Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur

Sjøberg, Svein (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (1999). Tema tillståndet I världen – utvärdering av skolan 1998 avseende

Skolverket (2000a). Nationella utvärdering av grundskolan 2003, Geografiämnet och

förståelse för hållbar utveckling Skolverket (2003).Lärarutbildningen vid Malmö högskola

Stockholm: Skolverket/Fritzes

Skolverket (2000b). Samhällsorienterande ämnen. Gemensam kursplanetext för de

samhällsorienterande ämnena. geografi, historia, religion, samhällskunskap

Skolverket (2000c). PISA (2000). Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i

matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Liber distribution

Skolverket (2000d). Naturorienterande ämnen. Gemensam kursplanetext för de

naturorienterande ämnena kemi, biologi, fysik och matematik.

Skolverket (2005b). TIMSS (2003). Trends in International Mathematics and Science Study. Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur 2:a upplagan. Lund.

Trost, Jan (2001). Enkätboken. Studentlitteratur 2:a upplagan. Lund. Susning, 2006, (Attityd) (2006-11.10). Malmö. Hämtat 2006-11-13 från http://susning.nu/Attityd

Bilagor

Enkät om miljöbegrepp Bilaga 1

Ju mer den förstärks, desto varmare blir det på jorden. Den är naturlig och nödvändig, men får bara inte bli för stark. Det kommer in mer solvärme till jorden än vad som försvinner ut. Det finns vissa gaser i luften som försvårar för värmen att försvinna ut i rymden.

Består av kolföreningar från växter och djur som levde för länge sedan. När växterna och djuren dog, förstenades de och blev liggande på bottnen av hav och insjöar.

Kemiska ämnen i den yttre miljön. Entydig definition av begreppet saknas.

Utmärkande för dessa ämnen är dels deras direkt skadliga inverkan på levande organismer, dels att de är mycket stabila och dels att de långsamt bryts ned eller omvandlas till mindre farliga ämnen. Ordet används mest om skador på miljön, och då speciellt på mark och vatten. Djur och växter får allt svårare att leva där. Mäts i pH och ju högre pH, desto mer basiskt är det. Orsakas framför allt av nedfall från rökgaser, när man eldar med bränslen som innehåller kväve och svavel.

Ett skikt i jordens atmosfär, på 10–50 kilometers höjd, bestående av en speciell form av syre, den gas som finns normalt i luften och som vi måste få i oss när vi andas. Vanliga syremolekyler består av två atomer, medan detta består av tre.

Bilaga 2

Intervjufrågor om miljöbegrepp

1. Vad tänker du när jag säger ordet miljöproblem?

- Anser du att det finns stora miljöproblem och i så fall vilka? - Funderar du ofta över miljöproblemen?

- Finns det något du personligen gör för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling? - Vad innebär det att leva miljövänligt för dig? Har du några exempel?

- Är du beredd att ändra dina levnadsvanor för att minska de globala miljöproblemen?

2. Har ni haft miljöundervisning i skolan? Har den varit givande? Vad är din uppfattning?

- Anser du att din skola har en tydlig miljöprofil?

- Skulle du vilja ha mer undervisning om miljöproblemen?

3. I enkäten fick du para ihop växthuseffekten, ozonlagret, försurningen, fossila bränslen och miljögifter med rätt definition. Växthuseffekten är naturlig men får bara inte bli för stark, ozonlagret får inte bli för tunt, utsläppen av miljögifter måste upphöra och de fossila bränslena får inte ta slut. Det finns dock fler allvarliga hot mot världen än dessa, t.ex. utrotningen och krympande

populationer av växt- och djurarter. Känner du till det och hur ser du i så fall på denna fråga?

- Anser du att vi människor har rätt att avgöra om vissa arter är mer värda än andra, alltså om en del ska få fortleva, medan andra utrotas?

Bilaga 3

Till föräldrarna i klass 9! Malmö 2006-10-06

Vi heter Carl Fredrik Geijer och Milena Gerassimova och går sista terminen på

lärarutbildningen vid Malmö högskola. Vi skriver just nu vårt examensarbete, som ska baseras på en enkät- och intervjuundersökning. Examensarbetet ska handla om elevers

förståelse av några miljöbegrepp och om deras attityder till dessa.

Vi har för avsikt att genomföra vår undersökning i ert barns klass under de närmsta veckorna. Samtliga elever som deltar får besvara en enkät. Beroende på svaren från denna enkät, väljer vi ut några elever som vi gör intervjuer med. Alla elever som deltar förblir anonyma och ingen annan än vi som skriver examensarbetet vet vilka de enskilda eleverna är. I den skriftliga rapporten ska varken elevernas eller skolans riktiga namn kunna identifieras. Mitt barn_____________________________________

FÅR deltaga i undersökningen FÅR INTE deltaga i undersökningen __________________________

Förälders underskrift och datum

Med vänliga hälsningar!

Carl Fredrik Geijer och Milena Gerassimova

Frågor som har med undersökningen att göra kan ställas till oss via följande mejladresser: TKT01028@stud.mah.se

Bilaga 4 Hej!

Vi, Carl-Fredrik och Milena Gerassimova, är två lärarstudenter som läser sista terminen på lärarutbildningen i Malmö. Vi skriver ett examensarbete inom begreppsförståelse med inriktning på miljöproblem och attityder på miljö.

Vi skulle gärna vilja intervjua era ungdomar till en undersökning i vårt examensarbete. Syftet med intervjuerna är att få reda på ungdomars vardagsföreställningar och attityder till miljö men även deras förmåga att kunna påverka miljön. Förhoppningsvis kommer arbetet leda till att vi som blivande lärare och andra blivande/verksamma lärare ska kunna anpassa

miljöundervisningen så att den passar elever i skolår 9.

Eleverna kommer på frivillig basis kunna anmäla sitt intresse för att medverka.

Intervjuerna kommer att pågå i ungefär 10- 20 min och spelas in på band. Allt material kommer att avidentifieras.

Om ni inte vill att era ungdomar ska medverka så respekterar vi det. /Milena & Carl-Fredrik

Jag godkänner att mitt barn:………medverkar vid intervjuer enligt ovan.

Namn Ort Datum