Har ni haft miljöundervisning i skolan? Har den varit givande? Vad är din

Frågeområde 2 i uppsatsen handlade om miljöundervisning, om eleverna blivit undervisade om miljön, och i så fall, om de tycker det varit givande. Samtliga elever uppger att de inte haft miljön som ett enskilt ämnesområde, däremot säger några att den berörts i SO- och NO- ämnena emellanåt (på t.ex. kemi- och fysiklektionerna har de pratat om olja, försurning och växthusgasen koldioxid). Eleverna anser i vilket fall att det är långt ifrån tillräckligt och de vill dessutom få vetskap om vad den enskilda individen kan göra för miljön. Hur som helst, många elever anser att miljöproblemen är aktuella, till skillnad från mycket annat som de får lära sig i skolan, och att det därför är meningsfullt att lära sig mer om dem. Eleverna vill följaktligen ha mer miljöundervisning och dessutom i alla skolämnen.

En del elever nämner hemmet som ett andraalternativ, när det gäller att få kunskap om miljön. Kontentan av det hela är att vissa elever lär sig om miljön i skolan, medan andra lär sig om den i hemmet, vilket betyder att eleverna är mottagliga för information från andra källor än skolan:

Maria, 15 år: - Vi har aldrig haft miljön som ett eget ämnesområde,

men en gång när vi pratade om jordbruket kom miljön in där med försurning och så, men inget specifikt om miljön. Det var inte särskilt givande, för det är sånt man lär sig i en vecka och sedan glömmer man bort det.

Vår första underfråga var, Anser du att din skola har en tydlig miljöprofil? Med det menar vi att exempelvis en skola eller ett företag har en miljöfrämjande inriktning i sin verksamhet. Eleverna svarar nej, men de nämner att skolorna bl.a. har pappersåtervinning och delvis ekologiskt framställd mat, t.ex. mjölk och potatis. Några elever uppger att belysningen inte stängs av på nätterna, vilket innebär att eleverna inser att skolorna använder resurserna på ett icke miljömedvetet sätt. Eleverna har dessutom flera förslag på hur skolorna skulle kunna bli mer måna om miljön och på det sättet fungera som förebilder för eleverna.

Många elever vill ha en tydligare miljöprofil på skolan och de har diskuterat det i elevrådet. En bra åtgärd skulle vara att informera eleverna redan i skolår 6, ansåg en av eleverna. Att han ansåg det berodde på att man behöver få mer upplysningar om sådana här saker när man är yngre. Här följer några exempel på vad eleverna svarade på frågan om skolan har en tydlig miljöprofil:

Måns, 15 år: - Nej, ingen alls. Det finns ingen miljöprofil, vad jag

har sett… Förra elevrådet pratade vi faktiskt om att försöka starta en miljöprofil på skolan... Här är ju tänt med lampor på kvällar och helger… Det finns ingen sopsortering... Skolan ska ju vara en bra förebild för eleverna och om man då visar att man har dålig miljöprofil…, så det är faktiskt nånting vi kämpar för på elevrådet.

Marcus, 15 år: - Om jag hade gått i 6:an så hade jag svarat ”JA”,

men just nu vet jag ju vad som gäller. Man kan kanske påverka 6:orna. Det hade nog hjälpt lite mer.

Elin, 15 år: - Nej, verkligen inte. Jag har gått här hela mitt liv och

folk har alltid kastat skräp överallt och ibland luktar det illa i hela korridoren, så jag tycker inte det är så mycket miljöprofil här.

Vår tanke med underfråga 2, Skulle du vilja ha mer undervisning om miljöproblemen? var att eleverna skulle specificera mer ingående vad de saknar i undervisningen och ge exempel på hur den kan bli bättre. Eleverna upprepar att miljön är viktig och att de absolut vill ha mer undervisning om den, men har samtidigt svårt för att ge exempel på vad de vill förkovra sig i. Några elever nämner dock att de vill integrera miljöundervisningen i fler skolämnen och att det i exempelvis NO-undervisningen är möjligt att beröra miljöproblematiken oftare, för att på så sätt få mer kontinuitet:

Måns, 15 år: - Ja, det tycker jag. Det är nånting som rör vår

omgivning och det är ett nutidsproblem.... Det finns alltid sätt att integrera miljöproblemen, tycker jag, t.ex. på NO:n har man ju ett perfekt tillfälle….

Maria, 15 år: - Ja, för jag vet ju att miljön är ett stort problem,

kanske inte nu men det kommer att bli det i framtiden, och det finns ju vissa som inte tänker så mycket på det… Det handlar mycket om undervisning, för hade man haft mer kunskap, så hade det ju inte blivit så här illa från allra första början.

4.2.3 … Det finns dock fler allvarliga hot mot världen än dessa, t.ex. utrotningen och krympande populationer av växt- och djurarter. Känner du till det och hur ser du i så fall på denna fråga?

Vårt 3:e frågeområde handlar om det specifika problemet att växter och djur utrotas. Detta är på sätt och vis en komplex fråga, åtminstone för eleverna, eftersom de har svårt för att förstå att ekosystemen är känsliga och att, som vi menar, arterna är beroende av varandra, alltså, något förenklat, att de mindre djuren äts upp av de större. Vi menar att denna balans inte får rubbas och vår tanke med frågan var bl.a. att eleverna skulle komma fram till detta på egen hand, men det gör de inte, vilket innebär att eleverna behöver mer undervisning om hur naturen fungerar och lära sig begrepp som biotop, population, habitat, näringskedja och ekosystem.

Under intervjuernas gång blev vi varse om att denna fråga ”hänger i luften”, att den inte riktigt hänger ihop med uppsatsen. Åtskilliga gånger fick vi förtydliga för eleverna vad vi var ute efter och ju mer vi fick förklara, desto mer ”lade vi svaren i munnen” på eleverna. Eleverna känner dock till problemet och nedan visar vi några av svaren:

Måns, 15 år: - Jag har läst en hel del tidningar om detta, t.ex.

National Geographic och typ sånt där. Där berättar de ju lite om utrotningshotade djur… men jag tycker att man ska lägga mer vikt att själva miljön bibehålles, sen kan man inrikta sig på att skydda de djur som lever i miljön.

Elin, 15 år: - Ja, att allt torkar ut, utrotningen, har hört om att de

hugger ner regnskogen, de tar ner alla träd och då dör alla djur också ju. Jag hörde om någon sjö som torkat ut.

Med underfrågan, Anser du att vi människor har rätt att avgöra om vissa arter är mer

värda än andra, alltså om en del ska få fortleva, medan andra utrotas? förtydligade vi för

eleverna att detta är en existentiell och etisk fråga. Eleverna är i alla fall överens om att vi inte har rätt att avgöra andra arters öden. I FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna kan man bl.a. läsa att alla människor har lika rättigheter, och det verkar som att eleverna även anser det när det gäller växt- och djurarter, vilket exemplifieras genom följande svar:

Kajsa, 15 år: - Nej, de ska få leva, de har rätt att leva. Det klart att alla är värda, men man bryr sig inte lika mycket om man trampar på en nyckelpiga, men om man dödar en fågel eller ser en död fågel tycker man att det är hemskt.

Marcus, 15 år: - Nej, alltså människor ska inte få lov att bestämma...

Det är idiotiskt för att det fördärvar ju ekosystemet helt.

Per, 15 år: - Nej… då blir det ju som Hitler gjorde med judarna, att

de var mindre värda en vanlig människa.

Vår förhoppning med sista underfrågan, Har du tänkt på att allt hänger ihop i ett kretslopp

och om en art utrotas kanske en annan art inte längre har någon föda o.s.v.? var att eleverna

skulle tänka djupare, mer abstrakt och försöka ge vetenskapliga och uttömmande svar. Som vi skrev ovan är flera djurarter beroende av varandra, eftersom de större djuren lever av de mindre. När vi förklarade det på detta vis fick vi en hel del intressant respons från eleverna, t.ex. följande:

Maria, 15 år: - Nej, jag har inte tänkt på det, men när du säger det så

låter det logiskt, för om man t.ex. skulle utrota grisarna har vi ju inte dem till mat längre. Det är ju samma sak som om man utrotar något annat djur, för då skulle ju de djur som äter av det djuret inte heller klara sig.