I hur stor utsträckning kan elever i skolår 9 para ihop begreppen

I vår resultatdel valde vi att redovisa elevsvaren kring respektive begrepp i separata diagram (5 st.), samt ett diagram i vilket vi lagt in samtliga svar, för att göra det hela mer överskådligt. Vid sammanställningen av enkätsvaren har vi fokuserat på elevernas förmåga att identifiera definitioner av vissa miljöbegrepp. Frågeställning 1 i uppsatsen var att bringa klarhet i, i hur stor utsträckning elever i skolår 9, utifrån på förhand givna svarsalternativ, kan para ihop respektive begrepp med rätt definition. Vår enkät var sålunda uppbyggd på så vis att eleverna kunde använda sig av uteslutningsmetoden (se bilaga 1).

Bara för att enkätsvaren visar att eleverna känner igen de fem begreppen (se bilaga 1), betyder inte det att eleverna vet vad de innebär. När vi studerade svaren utifrån ett

genusperspektiv, fann vi att fler pojkar än flickor svarat rätt. Detta gäller samtliga begrepp, förutom på begreppet försurning, där flickorna var bättre.

Varför kan fler pojkar än flickor definiera miljöbegreppen? Det kan handla om mognad hos könen, men vi tror att pojkarna kanske är mer intresserade av att läsa tidningar som Forskning & Framsteg, Illustrerad Vetenskap och National Geographic samt ser på tv- program av mer samhällsinformerande och vetenskaplig karaktär. Vidare tror vi att flickorna är lugnare på lektionerna, men att pojkarna kunskapsmässigt är ett strå vassare, fast vi kan förstås inte dra några generella slutsatser. Eftersom inte någon av de skolor som eleverna i vår undersökning går på har haft någon miljöundervisning, verkar det ändå som att eleverna har vissa kunskaper inom området, vilket våra resultat visar. Vi tror att om skolorna hade undervisat mer ingående om detta hade elevernas kunskaper varit betydligt större

Vi anser att lärarna i sin undervisning bör lägga stor vikt vid tidningsläsande, inte bara i SO- ämnena och i svenska, utan även i NO-ämnena. Miljöproblemen har aldrig varit mer aktuella än i dag och man kan knappast se på tv eller läsa tidningar utan att få se eller höra om dem. Lärarna skulle dessutom kunna integrera nästan samtliga skolämnen i ett temaarbete kring miljön. NO-lärarna skulle kunna undervisa om kemiska processer och om naturen, SO- lärarna tar hand om miljöproblemens komplexitet och varför de är så svåra att lösa, och svensklärarna kan rätta elevernas texter och hjälpa dem att söka fakta, slå i ordböcker, förklara begrepp o.s.v. Vi menar att lärarnas ambition bör vara att förmå de elever som inte har någon klar bild eller uppfattning om miljön att öka sitt intresse, så att de blir mer insatta i ämnet och utvecklar en handlingsberedskap för framtiden.

De elever vars miljöuppfattning vi undersökte går i skolår 9, vilket innebär att de är mellan 14 och 16 år gamla. Lindgren (1999) menar att elever i just den här åldern är mer exponerade för miljörisker än andra åldersgrupper, p.g.a. att de tillbringar mer tid i förorenad luft och förorenat vatten, samt att de har bristande hygien. Äldre elever, mellan 15 och 18 år, har däremot dålig kännedom om miljöföroreningar och svårt för att urskilja hur hälsan påverkas av olika miljöfaktorer.

Vi anser att undervisningen kan bli roligare, och i enlighet med Lpo94 (Lärarförbundet, 2004) se till att eleverna ”känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang … har grundläggande kunskaper om

förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsa och miljö” (Lärarförbundet, 2004, s. 15).

När eleverna skulle besvara enkäten kunde de använda sig av uteslutningsmetoden och de behövde aldrig närmare förklara vad som menas med t.ex. växthuseffekt, men det lovar i alla fall gott att 84 % av eleverna känner igen ordet växthuseffekt och att de kan koppla ihop det med rätt definition. Eleverna är således förhållandevis uppdaterade om de natur- och miljöbegrepp som omnämns i medierna, och därmed har läraren stora möjligheter att åstadkomma en för eleverna givande undervisning.

Sjøberg (2005) menar att begreppen är byggstenar i naturvetenskapens tankevärld, och att de i sin tur ingår i lagar som sammanbinder dem. I vår enkät hör begreppen fossilt bränsle växthuseffekt ihop, eftersom utsläppen vid förbränning av fossila bränslen förstärker växthuseffekten. Utifrån enkäten kan vi inte utröna om och i så fall hur stora kunskaper eleverna har om detta, men under intervjuerna nämnde flera elever begreppen i en och samma diskussion, något som kan vittna om att de känner till att de hör ihop. I vår teoridel nämnde vi Dimenäs och Sträng Haraldsson (2005), som framhåller att eleven, med stigande ålder, utvecklar sin förståelse för abstrakta begrepp, och att omgivningen har en viktig roll i denna varseblivning. Vi anser därför att lärarna bör ha ett stort ansvar i att kontinuerligt ”mata” eleverna med mer och mer kunskap och ge dem svårare och svårare uppgifter, för att på så sätt stimulera dem i deras utveckling.

I den nationella utvärderingen från 1998, Tema tillståndet i världen (Skolverket, 1999a), fick eleverna i uppgift att förklara exempelvis begreppet växthuseffekt, men resultatet var inte tillfredsställande. Om vår enkät hade varit utformad på så vis att eleverna skolat förklara begreppen på egen hand, hade förmodligen inte lika många haft rätt på den, det är vad vi tror. Genom att låta eleverna förklara, tror vi att vi har betydligt större möjligheter att uppskatta begreppsförståelsen hos dem. Hade vi genomfört enkätundersökningen i dag, hade vi utformat enkäten på ett helt annat sätt, så att eleverna hade fått ge uttryck för sina tankar kring begreppen, genom att själva skriva fritt om dem. Många elever blir ställda i sådana situationer och därför anser vi att läraren bör ha någon form av förklaring eller exemplifiering att presentera för dem.

En känd cliché är att ”barn inte gör som man säger, utan som man gör”. Under intervjuerna nämnde t.ex. några elever att de har sopsortering hemma eller att föräldrarna inte alls bryr sig om miljön. Detta vittnar om att eleverna är om sig och kring sig, och att de lägger märke till hur de vuxna handlar. Helldén (1992) drar slutsatsen att de vuxnas språk är av stor betydelse för eleverna när de ska konstruera och beskriva sina föreställningar. Därför menar vi att vuxna bör använda vetenskapliga ord och begrepp oftare, och i rätt sammanhang, så att eleverna blir förtrogna med dem.

5.2.2 Vilka attityder har elever i skolår 9 till miljöproblemen? Är de beredda att