Attityder

I följande avsnitt redovisas resultaten av studiens attitydfrågor. Resultaten avser att besvara följande frågeställningar: Vilka attityder har pensionärerna till de utvalda slangorden? samt I vilka situationer anser pensionärerna att det är okej respektive inte okej att använda sig av studiens slangord? Resultaten presenteras i procentform avrundat till närmaste heltal i tabeller. Attitydfrågorna har inga svarsbortfall.

4.2.1 Attityder till de utvalda slangorden

Inledningsvis presenteras i tabell 12 en sammanfattande översikt av pensionärernas attityder till studiens slangord. I vänstra kolumnen (positiv attityd) är slangorden ordnade från det som ses som mest positivt till det som ses som minst positivt. I högra kolumnen (negativ attityd) är slangorden ordnade från det som ses som mest negativt till det som ses som minst negativt.

Med rubriceringen positiv attityd avses svarsalternativen mycket bra och bra (se exempelvis tabell 14). Med rubriceringen negativ attityd avses svarsalternativen mycket dåligt respektive dåligt. Den differens som blir mellan positiv och negativ attityd för respektive ord beror på hur många som har svarat ingen åsikt. Detta redovisas ingående i tabell 13.

Tabell 12: En sammanfattande översikt över attityderna till studiens tio slangord

Tabell 12 visar att det slangord som flest av pensionärerna har en positiv attityd till är adda med 61 %. Det slangord som de flesta av pensionärerna har en negativ attityd till är keff med 54 %. Vidare är adda det slangord som har fått minst antal negativa attityder och keff det slangord som fått minst antal positiva attityder. Adda, fejjan, flöde har största andelen av pensionärerna positiva attityder till, medan keff, cringe och meme är de ord som största andelen av pensionärerna har negativa attityder till. Värt att notera är dock att även om fejjan och flöde står högt upp i tabellen över positiva attityder, så är det bara strax över 50 % som ser dessa som positiva. Likaså är det bara cirka 50 % som ser cringe och meme som negativa.

I stora drag ses ändå en tendens till en mer negativ än positiv attityd gentemot slangorden.

I nedanstående tabell 13 presenteras en mer detaljerad bild av resultatet för attityderna till samtliga av studiens slangord. Här ses även hur många som har svarat att de saknar åsikt i frågan om inställning till slangorden samt hur många som svarat att de ser mycket bra, bra, mycket dåligt eller dåligt på slangorden.

Tabell 13: Attityder till studiens tio slangord

Tabell 13 visar hur resultatet har fördelat sig lite mer precist än i tabell 12. Överlag ses en spridd bild av attityder. Här kan vi utläsa att cringe, meme och keff är de slangord som flest har svarat att de inte har någon åsikt om. Fejjan är det slangord som flest har svarat att de ser mycket bra på; det ska dock noteras att det enbart är 7 %. Generellt är det låga procent som har en mycket bra inställning till studiens samtliga slangord. Med 11 % är keff det slangord som flest har svarat att de anser som mycket dåligt. Generellt ses att det är en större procentandel som ser studiens slangord som mycket dåliga än som mycket bra men framförallt tycks samtliga slangord hamna i kategorin bra, ingen åsikt eller dåligt.

4.2.2 Situationsbundna attityder

I detta avsnitt redovisas resultatet som besvarar följande frågeställning: I vilka situationer anser pensionärerna att det är okej respektive inte okej att använda sig av studiens slangord?

I nedanstående tabell 14 presenteras resultatet för attityderna till bruk av slangord i vardagliga samtal. Resultatet i tabellen visas i procentform.

Tabell 14: Attityder till bruk av slangord i vardagliga samtal

Ur tabellen utläses att majoriteten av svaren för samtliga slangord är att det tycks vara okej att använda slangord i vardagliga samtal som exempelvis i samtal vänner emellan. Cringe, keff och meme är de slangord som flest (vardera om 31 %) har svarat ingen åsikt på. Cringe (31

%), keff (30 %) och meme (29 %) är de ord som fått flest nej-svar. Fejjan, flöde och adda är enligt resultatet de ord som är mest accepterade att använda i vardagliga samtal. Överlag indikerar resultatet på att det ses som okej att använda studiens slangord i vardagliga samtal.

I efterföljande tabell 15 har pensionärerna fått svara på hur de ser på bruket av studiens slangord i formella samtal, som exempelvis vid en arbetsintervju. Resultatet visas i procentform.

Tabell 15: Attityder till bruk av slangord i formella samtal

Här i tabell 15 ses en tydlig indikation på majoriteten av pensionärerna inte anser att det är okej att använda slangord i formella samtal. Flöde sticker ut något här; 20 % av pensionärerna tycker att det kan vara okej att använda ordet i formella samtal. 10 % av pensionärerna anser att mainstream är okej att använda vid formella samtal, vilket är större än acceptansen för både adda och fejjan. Inga av pensionärerna anser att cringe, keff och meme är okej att använda i formella samtal. Få har svarat att de saknar åsikt i denna fråga.

I nedanstående tabell 16 visas resultatet för hur pensionärerna ser på att använda studiens slangord i vardaglig skrift, som till exempel i sms. Resultatet redovisas i procentform.

Tabell 16: Attityder till bruk av slangord i vardaglig skrift

Här kan vi, liksom i tabell 14, se ett mindre enhetligt resultat jämfört med i tabell 15. Det råder delade meningar och åsikterna tycks variera beroende på vilket slangord det gäller. Här ses också en ökad tendens att inte ha någon åsikt i frågan. Fejjan, adda och flöde är de slangord som störst andel av pensionärerna tycker är okej att använda i vardaglig skrift; dessa är dessutom de ord som fler anser att det är okej att använda än att inte använda. Cringe, keff och meme är återigen de slangord som anses minst accepterade att använda sig av i vardaglig skrift. Tillsammans med joina är föregående nämnda slangord även de som flest anser inte är okej i vardaglig skrift, det vill säga att fler har svarat nej än ja på frågan om dessa är okej att använda.

Slutligen i tabell 17 redovisas resultatet för hur pensionärerna ser på att använda studiens slangord i formell skrift som exempelvis i tidningstext. Resultatet visas i procentform.

Tabell 17: Attityder till bruk av slangord i formell skrift

Resultatet här ger en tydlig indikation på att pensionärerna överlag inte tycker att det är okej att använda sig av studiens slangord i formell skrift. Flöde sticker likväl som i tabell 15 ut även här genom sina 18 % som anser att det är okej att använda i formell skrift.

Sammanfattningsvis ses en enhetlig bild av att studiens slangord anses icke-acceptabla i formell skrift.

4.2.3 Pensionärernas egna tillägg/övriga synpunkter

I enkätens avslutande del fick pensionärerna möjlighet att tillägga något om de ville, vilket ett fåtal har valt att göra. De egna tilläggen som har gjorts presenteras här nedan i figur 2.

Figur 2: Figuruppställning av fritextsvar

Pensionärernas egna tillägg/övriga synpunkter presenteras anonymt i deras ursprungliga form och är pensionärernas egna åsikter. I ovanstående figuruppställning presenteras det främsta som framkommit ur pensionärernas egna tillägg. Utöver dessa fanns ytterligare tillägg som berör enkäten, som exempelvis ”tack för en trevlig enkät”; dessa presenteras inte här eftersom de anses väsentliga för resultatet. De egna tilläggen stämmer väl överens med det resultat som ovan har framkommit, nämligen att slang är okej i vissa talsituationer men aldrig i formella samtal eller i formell text. Flertalet anser att det är många engelska ord och att man ska försöka använda sig mer av svenska språket. Ett tillägg som skiljer sig något från de övriga är det som kommer från en av pensionärerna som skriver att språket måste få förnyas och ändras och att äldre får acceptera detta.