Metod

I följande avsnitt redogörs studiens tillvägagångssätt, avgränsningar, urval samt bearbetningsprocess. Metodvalet för denna studie grundar sig på en kvantitativ enkätundersökning men har även ett kvalitativt inslag i och med enkätens avslutande fritextfråga. Som Boyd och Ericson (2015:18) framhåller används kvantitativa metoder för insamling och analys av data som är beräkningsbara och som kan analyseras med statistiska metoder för att hitta översiktliga mönster. En enkätundersökning är lämplig för att uppnå studiens syfte i och med att den resulterar i en större mängd data som är mätbar. Kvantitativa undersökningar bygger på räknebara uppgifter och ger översiktliga resultat (Lagerholm 2010:30).

I enkäten har pensionärerna (dock med viss styrning eftersom det är jag som utformat frågorna) fått redogöra för sina attityder till och förståelse för de utvalda slangorden. En sådan typ av mätning kallas inom attitydforskningen för direkta mätningar och är en typ av direkt eliciteringsmetod (Bijvoet 2013:133). Med den här metoden är ambitionen att komma åt pensionärernas medvetna attityder.

3.1.1 Enkätkonstruktion

Enkäten baseras på tio utvalda slangord, vilka presenteras nedan. Till studien har aktuella slangord valts ut via Kidish digitala ordlista. Kidish beskrivs på deras webbsida som ”ett projekt av gruppen mot hot och kränkning på nätet” och alla uttryck och förkortningar som finns med i deras ordlista kommer från ungdomar i åldrarna 12–15 år i Landskrona och från slangopedia.se (Kidish 2017). Webbsidan fungerar som ett hjälpande verktyg för föräldrar att hänga med i ungdomsspråket. Kidish ordlista finns även utgiven som lexikon i bokformat där Landskrona stad är utgivare och då under namnet Kidish: språket i ditt barns digitala vardag:

390 uttryck, förkortningar och emojis (2017).

I dagens samhälle sker en stor mängd kommunikation mellan ungdomar via internet och många slangord uppstår just här. Sociala medier kan ses som en kulturell företeelse som inte existerade när pensionärerna själva var unga, och av den anledningen är slangorden till denna studie utvalda från just sociala medier/internet. Utifrån Kidish ordlista har urvalet gått till så att jag slumpvist har valt ut varierande ord som syns och hörs användas frekvent av ungdomar på olika sociala forum, i olika dokusåpor samt att det är ord som jag sedan tidigare

känner till. Slangorden som presenteras i tabellen nedan är definierade utifrån Kidish ordlista (2017). Samtliga ord har även slagits upp på Svenska Akademiens ordböcker (www.svenska.se), där en sökning då genomförs i tre olika ordböcker på en gång, nämligen:

Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) och slutligen Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Hälften av de utvalda orden förekommer ännu inte i Svenska Akademiens ordböcker men de ord som återfinns där vid sökningen är adda, flöde, gitta, keff, mainstream samt spamma. I figur 1 nedan presenteras de utvalda slangorden som ligger till grund för enkätundersökningen.

Figur 1: Studiens tio utvalda slangord.

Enkäten återfinns i bilaga 1 och är skapad i Googles formulärfunktion Google Formulär.

Samtliga enkätfrågor har skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Enkäten är uppdelad i tre avsnitt, (I) Allmänt, (II) Förståelse och (III) Attityder samt avslutas genom att pensionärerna har möjlighet att lägga till övriga synpunkter. I det allmänna avsnittet ställs frågor om pensionärernas kön och ålder. Detta med anledning av att jag vill kunna se hur spridd ålders- och könsfördelningen är, eftersom det skulle kunna tänkas vara påverkande faktorer när resultatet diskuteras samt för att kunna mäta studiens generaliserbarhet. Avsnitt II om förståelse är utformat som flervalsfrågor med fyra svarsalternativ vardera, dessa frågor är inte obligatoriska att besvara. I avsnitt III gällande attityder är frågorna utformade som likertskalor. Enkäten avslutas genom en fritextfråga.

3.1.2 Tillvägagångssätt enkätundersökning

I samband med enkätutskicket följde en presentation av studien så att pensionärerna förstod tanken bakom enkäten samt dess syfte. Kontaktuppgifter till mig bifogades om det skulle uppstå några funderingar. Innan enkätutskicket testades enkäten på tre pensionärer i min närhet som fick komma med kritik.

Den 1/3 – 2021 distribuerades enkäten via min privata Facebook, och den har även delats i gruppen Vi pensionärer via gruppens administratör. Gruppen Vi pensionärer har i skrivande stund 3 200 medlemmar. Jag har i samband med enkätutskicket uppmanat pensionärerna att dela den vidare. Ett flertal av pensionärerna kontaktade mig och ville ha enkäten som länk via mejl för att kunna sprida den vidare. Två av dem tilldelade mig även ett tiotal mejladresser till deras pensionärsvänner (som de på förhand pratat med och som ville delta i undersökningen) som jag har mejlat vidare enkäten till. Enkäten har även delats ut i pappersformat av en av pensionärerna som önskade förmedla den vidare till en grupp pensionärsvänner. Sista svarsdag för enkäten var 21/3–2021.

Motiveringen till distributionsvalet grundar sig i att det dels kändes lättillgängligt, praktiskt, anonymt och gjordes i förhoppning om att få in en större mängd enkätsvar. Ytterligare en motivering av distributionsvalet var den rådande pandemin (covid-19), som gör fysiska möten olämpliga.

3.1.3 Avgränsningar och urval

I denna studie används ett icke-slumpmässigt urval eller typiskt urval, vilket innebär att man väljer personer som är typiska för den grupp man är intresserad av, i detta fall pensionärer (jfr Boyd & Ericsson 2015: 40–41). Denna studie inriktar sig på pensionärers förståelse för samt attityder till ett urval slangord, och därför riktar sig enkäten enbart till individer i pensionsåldern. Enligt Svenska Akademiens ordlista definieras pensionär som: ”person som av åldersskäl lämnat sitt arbete och uppbär pension” (SAOL 2021). Enligt Pensionsmyndigheten (2021) är riktåldern för när man kan få garantipension och inkomstpensionstillägg 65 år. I min studie avser jag med pensionär en individ som uppnått ålderspensionering. Min studie innefattar alltså individer från 65 år och uppåt.

3.1.4 Bearbetning av data

Enkätsvaren har sammanställts per automatik i ett dokument via Google Formulär. Resultatet har därefter bearbetats manuellt i tabeller via programmet Google Kalkylark.

Resultatet presenteras i kapitel 4. Frågorna som rör förståelse (II) presenteras i tabeller i procentform, en övergripande tabell och sedan en tabell för varje slangord. Resultatet som rör attityder (III) presenteras också i procentform i tabeller med en inledande översiktstabell.

Fritextsvaren presenteras i sin ursprungliga form i en figuruppställning. När procentandelar har räknats ut har antal svar från pensionärerna dividerats med totalen, d.v.s. 137 enkätsvar.

Därefter har svaret avrundats till närmaste heltal samt kontrollräknats. Presentationsformen lämpar sig väl baserat på studiens kvantitativa inriktning och underlättar läsning samt tolkning av resultatet. Vid tolkning av resultatet analyseras det med utgångspunkt i studiens teoretiska utgångspunkter samt forskningsbakgrunden i kapitel 5.