Författare: Caroline Rendu Handledare: Astrid Skoglund Examinator: Cecilia Olsson Jers Termin: VT21
Ämne: Svenska
Kandidatuppsats
Är dagens slangord keffa eller mainstream?
En undersökning av pensionärers attityder till och förståelse för
ett urval slangord som är vanligt förekommande bland ungdomar
Abstrakt
Syftet med denna studie är att genom en webbaserad enkätundersökning få kunskap om pensionärers förståelse för och attityder till tio stycken slangord som är vanligt förekommande bland dagens ungdomar. De slangord som ingår i studien är: adda, cringe, keff, gitta, fejjan, flöde, joina, spamma, meme samt mainstream. Studien har en sociolingvistisk inriktning och baseras på kvantitativ metod. Materialet består av enkätsvar från 137 pensionärer.
Resultatet visar att förståelsen hos pensionärerna för de utvalda slangorden överlag kan anses god; sex av tio ord förstås av mer än hälften av pensionärerna. Det ord som förstås mest är adda och det som förstås minst är keff. När det kommer till resultatet av attityder ses generellt en tendens till en mer negativ än positiv attityd gentemot slangorden, vilket går väl i linje med tidigare forskning. Adda, fejjan och flöde är de slangord som flest har en positiv attityd till medan keff, cringe och meme är de som flest har en negativ attityd till. I vardagliga samtal är det mer accepterat att använda sig av slangorden medan det i vardaglig skrift tenderar att vara mindre okej. Vissa ord, så som adda, fejjan och flöde anses vara mer okej att använda sig av än exempelvis cringe, keff och meme. Resultatet visar att det i formella tal och skrift- situationer inte ses som okej att använda sig av studiens slangord.
En viktig konklusion som kan dras utifrån resultatet är att de ord som förstås mest också tenderar att vara de ord som pensionärerna har en mer positiv attityd till. De slangord som flest har en negativ attityd till är också de som förstås sämst.
Nyckelord
Enkätundersökning, pensionärers språkattityder, pensionärers ordförståelse, slangord, ungdomsspråk, ackommoderingsteori
English title
Are today's slang words keffa or mainstream? A survey of elderlys attitudes to and understanding of a selection of slang words that are common among young people
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Disposition ... 4
1.2 Syfte och frågeställningar ... 5
2. Bakgrund och teoretiska utgångspunkter ... 5
2.1 Slang ... 5
2.2Ungdomsspråk ... 6
2.3 Språkattityder ... 7
2.4 Teoretiska utgångspunkter ... 8
2.5 Ackommoderingsteorin ... 8
2.6 Tidigare forskning ... 9
3. Material och metod ... 12
3.1 Metod ... 13
3.1.1 Enkätkonstruktion ... 13
3.1.2 Tillvägagångssätt enkätundersökning ... 15
3.1.3 Avgränsningar och urval ... 15
3.1.4 Bearbetning av data ... 16
3.2 Forskningsetiska överväganden ... 16
3.3 Metodreflektion ... 16
4 Resultat ... 18
4.1 Pensionärernas förståelse för studiens slangord... 18
4.1.1 Adda ... 19
4.1.2 Cringe ... 20
4.1.3 Fejjan ... 20
4.1.4 Flöde ... 20
4.1.5 Gitta ... 21
4.1.6 Joina... 21
4.1.7 Keff ... 21
4.1.8 Mainstream ... 22
4.1.9 Meme ... 22
4.1.10 Spamma ... 22
4.2 Attityder ... 23
4.2.1 Attityder till de utvalda slangorden ... 23
4.2.2 Situationsbundna attityder ... 25
4.2.3 Pensionärernas egna tillägg/övriga synpunkter ... 27
4.3 Sammanfattning av resultat ... 28
5. Diskussion ... 29
5.1 Resultatdiskussion ... 29
5.2 Förslag på framtida forskning ... 33
Referenslista ... 34
Bilaga 1 - Enkäten ... 36
Bilaga 2 – Figur och tabellförteckning... 45
1. Inledning
Vuxnas klagomål på ungdomars språk kan urskiljas långt tillbaka i tiden. Det finns en föreställning om att äldre är de som främst har en negativ inställning till ungdomars språk, vilket ofta förknippas med slangord, svordomar och småord (Einarsson 2009:203; Kotsinas 2007:11). Enligt Kotsinas (2003:7) finns det inom alla språk ord som inte alltid accepteras i skrift och som inte ingår i vad vi anser vara vårdat språk, och det är sådana ord som vi kallar för slang, vilka ofta betraktas som fula eller onödiga. Gunnarsdotter Grönberg (2013:262) framhåller att slang kan fylla ett flertal olika funktioner: att bidra till en känsla av grupptillhörighet, att markera avstånd samt att fungera som ”brott” mot normer och tabun.
Det är inte själva orden som är fula eller fina, utan det handlar om mer eller mindre medvetna attityder som styr våra värderingar (Kotsinas 2003:109). Språkattityder, vilket är en av aspekterna som min studie kommer att undersöka, beskrivs som värderande inslag i människors reaktioner gentemot språkliga varieteter eller deras talare (Bijvoet 2013:128). Det kan handla om både inställning (t.ex. att inte tycka om ett visst ord) och beteende (t.ex. att inte använda sig av vissa ord).
Vårt språk är under ständig förändring och nya slangord kommer titt som tätt.
Språkförändringar och nya slangord uppkommer många gånger hos just ungdomar (Kotsinas 2007:169; Nordberg 2013:29; Håkansson, Norrby 2015:177; Gunnarsdotter Grönberg 2013:263).
Det finns idag flertalet samtida studier om exempelvis gymnasieelevers och lärares attityder till slang (t.ex. Lönnborg 2020 och Russell 2019). Jag finner däremot inga studier som specifikt fokuserar på den äldre generationens förståelse för och attityder till slang. Den äldre generationen, som i denna studie avser pensionärer som är 65 år och uppåt, har fått bevittna en rad språkliga förändringar och det saknas helt enkelt ett perspektiv på vad de tycker och tänker kring dagens slangord som ofta brukas inom ungdomskretsar. Detta perspektiv är något som jag ämnar se över i denna studie.
1.1 Disposition
I detta inledande kapitel presenteras studiens syfte och frågeställningar. I kapitel två introduceras dess bakgrund, teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Därefter
presenteras i kapitel tre material och metod, vilket sedan efterföljs av kapitel fyra, där resultatet redovisas. Studien avslutas i kapitel fem genom en diskussion av resultatet samt förslag på framtida forskning.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att få kunskap om pensionärers förståelse för och attityder till tio slangord som är vanligt förekommande bland dagens ungdomar. De slangord som ingår i denna studie är: adda, cringe, keff, gitta, fejjan, flöde, joina, spamma, meme samt mainstream. Studien har en sociolingvistisk inriktning och baseras på kvantitativ metod.
Genom en enkätundersökning besvaras nedanstående frågeställningar:
• Hur förstår pensionärerna innebörden av de utvalda slangorden?
• Vilka attityder har pensionärerna till de utvalda slangorden?
• I vilka situationer anser pensionärerna att det är okej respektive inte okej att använda sig av studiens slangord?
2. Bakgrund och teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel behandlas centrala begrepp, teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning.
Inledningsvis presenteras centrala begrepp, och därefter presenteras det sociolingvistiska perspektivet och ackommoderingsteorin. Slutligen diskuteras tidigare forskning som är av relevans för studien.
2.1 Slang
En definition av begreppet standardspråk krävs för att kunna förstå varför ungdomsspråk och slang ses som ”icke normativa”. Standardspråk kan kortfattat beskrivas som den norm som gäller språket utifrån exempelvis ordlistor. Standardspråket kallas ofta för riksspråket.
Kotsinas (2007:163) menar att standardspråket är ett neutralt och dialektalt ganska ofärgat språk. Anna Gunnarsdotter Grönberg (2013:239) framhåller att det är ”vuxenspråket” som man utgår ifrån som standardspråk när språkbruk diskuteras.
Slang utmärker sig från standardspråket och är något som ofta förknippas med ungdomar.
Enligt Bengt G Dagrin (2013:14) kännetecknas slangorden av att de avviker från sammanhanget eller standardspråket samt är expressiva. Vidare menar Dagrin att slangorden
kommer och går ungefär som modet. Som Kotsinas (2003:18) framhåller avser man vanligen med slang ord som inte är accepterade i ett mer vårdat språk och som sällan eller aldrig förekommer i skrift. De ord som unga personer föredrar och som inte används av äldre gärna bedöms som slang (Kotsinas 2003:19). Ofta återspeglas aktuella händelser och samhällsförändringar i slangen (Kotsinas 2003:77), vilket även Håkansson och Norrby (2015:177) poängterar. De språkliga förändringar som då blir märks tydligt av när det kommer till just ordförrådet, och vi är ofta snabba på att notera nya ordbildningar eller gamla ord i nya användningar (Håkansson & Norrby 2015:177). Kotsinas (2003:19–20) framhåller hur det ibland sägs att vissa ord, oftast slangord, inte ”finns” för att de inte finns i svenska ordböcker och att ordet visst finns om det används.
Gunnarsdotter Grönberg (2013:262) presenterar ett flertal olika funktioner som slang kan ha.
Nedan nämns några:
• De kan bidra till att skapa en känsla av grupptillhörighet.
• De kan markera avstånd.
• De kan fungera som ”brott” mot normer och tabun.
Slangens funktion att markera avstånd och att gå emot normer är något som även Håkansson och Norrby (2015:178) lyfter fram: ”Slang och andra inte helt rumsrena uttryck – som svordomar, könsord och andra ord med stark laddning – används bland annat för att markera särart, chockera omgivningen eller revoltera mot till exempel vuxenvärlden”. Slangens funktion av att skapa en känsla av grupptillhörighet och att bryta mot normer är något som både Kotsinas, Håkansson och Norrby diskuterar.
2.2Ungdomsspråk
För att kunna rama in vad som kan räknas som ungdomsspråk måste begreppet ungdom först definieras. Enligt Kotsinas (2007:16) är den avgränsning av ungdomstiden som den moderna ungdomsforskningen vanligen använder 13–24 år, d.v.s. från början av tonåren till den ålder då inträdet i vuxensamhället i västerländska samhällen sker i och med avslutad utbildning och familjebildning. Viktigt att poängtera är, som Einarsson (2009:206) skriver, att det finns en tradition av att behandla ungdomar som en enhetlig åldersgrupp men att man bör ha i åtanke att det finns betydliga skillnader även inom grupper, vilket även Kotsinas (2007:16) poängterar.
Begreppet ungdomsspråk i sig talar för sin olikhet, att det skulle vara något som skiljer sig från det som ofta kallas standardspråk. Vuxenspråket är många gånger det som ses som just standardspråk. Einarsson (2009:196, 203) menar att ungdomsspråket i allmänhet kan sägas vara präglat av uttrycksfullhet, kreativitet och lekfullhet samt att ungdomars språk ofta förknippas med användning av slang, svordomar och småord. Vidare diskuterar Einarsson (2009:196) att det är troligt att ungdomar har ett behov av att markera sin identitet språkligt och i kontrast till vuxna. Många ungdomar är i den fasen i livet att man vill frigöra sig från sina föräldrar och visa sig självständiga, vilket man kan göra exempelvis genom användning av slang. Ungdomar vinner oftast på att använda sig av ett språk som bryter mot de normer som finns; på så sätt får de det lättare att passa in i olika ungdomsgrupperingar, och följer på så sätt de normer som finns för just ungdomars språkbruk (Kotsinas 2007:16–20).
2.3 Språkattityder
Eftersom syftet med denna studie är att ta reda på pensionärernas attityder till de utvalda slangorden är begreppet språkattityder centralt. Ellen Bijvoet (2013:124) presenterar attitydbegreppet som svårdefinierat med en komplex struktur. Vidare kan språkattityder enligt Bijvoet (2013:128) beskrivas som värderande inslag i människors reaktioner mot språkliga varieteter eller deras talare. Det kan handla om både inställning (t.ex. att inte tycka om ett visst ord) och beteende (t.ex. att inte använda sig av vissa ord). Språkattityder kan gälla attityder till språk på olika nivåer med allt från attityder till språkpolitiska beslut som till attityder till språkliga uttryck och varieteter (Bijvoet 2013:129). Vidare presenterar Bijvoet (2013:124–125) hur de flesta attitydforskare anser att tre komponenter kan urskiljas: en affektiv komponent, en kognitiv komponent samt en konativ (intentionell) komponent. Den affektiva komponenten innebär känslomässiga värderingar som kopplas till den kognitiva komponenten genom uppfattningar och föreställningar om attitydobjektet. Den kognitiva innebär uppfattningar och föreställningar om attitydobjektet, vilka inte nödvändigtvis behöver vara sanna (faktabaserade), och slutligen så innebär den konativa (intentionella) komponenten en beredskap att handla enhetligt med sina föreställningar och värderingar.
Dessa tre komponenter ses ofta men inte alltid som sammanlänkade.
2.4 Teoretiska utgångspunkter
Föreliggande studie har ett sociolingvistiskt perspektiv. Sociolingvistik (används ofta synonymt med begreppet språksociologi) är en vetenskapsgren som undersöker förhållandet mellan språk och samhälle. Den kan ses som ett sätt att betrakta språk och ta fasta på språkets sociala funktion (Sundgren 2013:364). Sociolingvistik brukar, som Boyd och Ericsson (2015:12) framhåller, ses som studiet av språk och interaktion i kontext. Sociolingvistiska undersökningar kan te sig olika; det finns studier där huvudfokus ligger på att dra slutsatser om språket genom att studera samhället men det finns också studier där huvudfokus istället ligger på att dra slutsatser om samhället genom att studera språket (Boyd & Ericsson 2015:14). Ålder har länge varit en av de grundläggande sociala variablerna inom forskningsområdet (Gunnarsdotter Grönberg 2013:236).
Samhället har stor betydelse för språkutvecklingen och språket i sin tur har en lika stor betydelse för samhällsutvecklingen. Sundgren (2013:78) belyser vikten av normer och förväntningar och menar att vi ofta talar på ett visst sätt för att vi tillhör olika kategorier eller grupper i ett samhälle men också för att visa gemenskap eller avstånd. Vi talar olika men har mer eller mindre gemensamt med vissa grupper av talare och växlar vårt sätt att tala beroende på situation och samtalspartner (Sundgren 2013:77). Sociolingvistiken har sin grund i kvantitativ metod och det finns ett flertal typer av metoder (Boyd, Ericson 2015:18). Denna studie baseras på en kvantitativ metod genom en enkätundersökning.
2.5 Ackommoderingsteorin
En teori inom sociolingvistiken som är av relevans för studien är ackommoderingssteorin, där fokus är på den enskilda individen i interaktion med sin sociala omgivning.
Ackommoderingsteorin beskriver hur vi uttrycker samhörighet med eller avståndstagande från vår samtalspartner beroende på vilken inställning vi har till den andra personen (Sundgren 2013:84). Den anpassning som görs kan ske på olika sätt. Enligt Norrby och Håkansson (2015:35) kan anpassningen antingen vara konvergent eller divergent. Konvergent anpassning innebär att man anpassar sitt språkbruk så att det liknar det språkbruk som den man pratar med har. Divergent anpassning innebär motsatsen, det vill säga att man tar avstånd genom att markera sin särart (Norrby & Håkansson 2015:35). Dessa språkliga anpassningar kan ske såväl medvetet som omedvetet.
Ackommoderingsteorin har hämtat inspiration från fyra olika socialpsykologiska teorier:
teorin om likhetsattraktion, teorin om socialt utbyte, teorin om bakomliggande orsaker samt Tajfels teori om social identitet (Norrby & Håkansson 2015:36). Tillsammans skapar teorierna en grund för att förklara varför man dras till likheter, vad man tjänar på att närma eller distansera sig, hur man ser på andras syften och slutligen varför man gör skillnad mellan olika grupper (Norrby & Håkansson 2015:36). I förhållande till denna studie kan det tänkas handla om att pensionärerna uttrycker avstånd gentemot ungdomars språkbruk utifrån den bild de har av ungdomar. Vidare kan det tänkas handla om att pensionärerna anser sig vara olika från ungdomarna och därför ackommoderar sitt språk till att inte efterlikna ungdomarna utan efterlikna det språk de föreställer sig att ”pensionärer ska ha”. Man skulle även kunna tänka sig att bakomliggande orsaker kan göra så att pensionärerna tolkar andras språkbruk (i detta fall bruk av slang) utifrån sina fördomar. Sett till teorin om social identitet har varje individ en gruppidentitet och en personlig identitet. Ackommodering agerar verktyg för skapandet av en språklig gruppidentitet (”pensionärer vs. ungdomar”).
2.6 Tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning som gjorts inom närliggande områden. Det finns ont om tidigare forskning inom just området hur den äldre generationen, i detta fall pensionärer, förstår och känner inför ungdomars bruk av slangord. Efter ett gediget sökande har jag fortfarande inte lyckats finna någon studie med liknande syfte som denna. Däremot återfinns en hel del andra studier som är av relevans för denna studie, vilka presenteras nedan.
Anna Gunnarsdotter Grönberg (2013:236 –239) berör i sin avhandling generationsskillnader inom språkbruk. Enligt henne handlar klassificeringen av vem som räknas som ungdom eller ej om mer än bara ålder och vikten av sociala konstruktioner framförs. Vuxenspråket betraktas ofta som standardspråk och äldrespråksforskning är enligt Gunnarsdotter Grönberg (2013:240) inte särskilt vanligt. Gunnarsdotter Grönberg (2013:262) presenterar det för denna studie högaktuella begreppet slang: ”Med slang menas ofta slangord som används inom grupper där deras viktigaste funktioner är att vara gruppmarkörer”. Slang är under ständig förändring och när ett slanguttryck blivit allmänt spritt tappar det sin slangprägel och ersätts enligt Gunnarsdotter Grönberg (2013:263) förmodligen med ett nytt ord inom den grupp som först hade det som en gruppmarkör. Ett flertal funktioner som slang kan ha presenteras: de
kan bidra till att skapa en känsla av grupptillhörighet, de kan markera avstånd och de kan fungera som ”brott” mot normer och tabun (Gunnarsdotter Grönberg 2013:262).
Gemensamma ord skapar en känsla av grupptillhörighet och kan fungera som avstånd mot de som inte använder dem eller inte förstår dem. Slang kan också användas för att chockera och provocera föräldrar (Gunnarsdotter Grönberg 2013:262). Ofta förknippas slang med ungdomar men Gunnarsdotter Grönberg belyser att slang förekommer i blandade ålderskategorier och grupper.
Ulla-Britt Kotsinas har bedrivit många studier om ungdomsspråk i Sverige. Hon har speciellt inriktat sig på invandrarsvenska och språkliga skillnader mellan olika sociala grupper. Enligt Kotsinas (2007:11) kan vuxnas klagomål på ungdomars språk urskiljas långt tillbaka i tiden.
Det finns en föreställning om att äldre är de som främst har en negativ inställning till ungdomars språk, vilket ofta förknippas med slangord, svordomar och småord (Kotsinas 2007:11). Enligt Kotsinas (2003:7) finns det inom alla språk ord som inte alltid accepteras i skrift och som inte ingår i vad vi anser vara vårdat språk, och det är sådana ord som vi kallar för slang, vilka ofta betraktas som fula eller onödiga. Vidare menar Kotsinas (2003:106) att vad som betraktas som fint eller fult i språket inte enbart är beroende av ordets betydelse eller hur det är bildat utan på vem avsändaren är och i vilket socialt sammanhang det används.
Kotsinas framhåller att när ungdomar använder slangord i samtal till varandra markerar de att de hör till den grupp som är den unga tuffa generationen; de som vågar bryta mot ”det vanliga och konventionella” (Kotsinas 2003:25).
Maja Lindfors Viklund undersöker i sin avhandling från år 2001 slang ur ett historiskt perspektiv och påpekar liksom bland andra Kotsinas och Gunnarsdotter Grönberg att språket är under konstant förändring och att dagens slang (som då var år 2001) skiljer sig mycket från tidigare generationer, vilket också motiverar syftet för denna studie. Enligt Lindfors Viklund (2001:26,37) är slang en typ av gruppspråk. Historiskt sett har slang ofta associerats med de lägre samhällsklasserna, som exempelvis kriminella och narkomaner. Lindfors Viklund (2001:8) framhåller vidare att engelskan har haft ett stort inflytande på slanganvändningen och utbudet av slangord i Sverige sedan 1950-talet.
Enligt Lindfors Viklund (2001:26) uttrycker ofta slang en grupps attityd gentemot andra gruppers värderingar. Vidare belyser hon hur slangen ses som ett sofistikerat instrument som
uttrycker något om det som benämns med slangordet, något om den som använder ordet och slutligen något om den sociala matris genom vilket ordet passerar och uppfattas.
Ellen Bijvoet studerar språkbruket bland ungdomar i mångkulturella storstadsmiljöer och attityder till olika språkvarieteter. I rapporten Attityder till spår av andra språk i svenskan – en forskningsöversikt (Bijvoet 2020) behandlas bland annat låneord och attityder gentemot dessa, och trots att Bijvoets rapport inte inriktar sig på slangord så kan dessa studier vara av intresse eftersom många slangord är just lånord och ord som kommer från andra språk. I rapporten presenteras en forskningsöversikt av en mängd studier. Ur forskningsresultaten sammanfattas bland annat att svenska och engelska ses som språk som har hög status och att dessa sedan efterföljs av andra stora europeiska språk. Vidare visar forskningsresultaten att vi överlag är positivt inställda till importord från engelskan och att vi är mer tveksamma till nyare importord från andra språk än engelskan (Bijvoet 2020:51). Hösten 2005 blev det officiellt att bland annat ordet keff (vilket finns med i denna studie) fanns med bland nytillskotten i den planerade trettonde utgåvan av SAOL, och många negativa reaktioner följde. Ordet keff ingår, som Bijvoet (2020:34) skriver, i den informella slangpräglade ungdomsstilen. Enligt Bijvoet (2020:31) har Hammermo (2006) i sin studie kommit fram till att äldre deltagare, lågutbildade, folk utan datorvana och landsortsbor är betydligt mer negativt inställda till importord än yngre deltagare, högutbildade, storstadsbor och folk med datorvana (Hammermo 2006 se Bijvoet 2020:31).
I Maria Wingstedts (1998) avhandling Language ideologies and minority language policies in Sweden – historical and contemporary perspectives har det primära syftet varit att undersöka och korrelera språkattityder för att i sin tur kunna undersöka strukturer för olika språkideologier. Studien genomfördes som en survey-undersökning via att mäta ett urval svenskars attityder till faktorer inom det svenska språket, bland annat utifrån den för denna studie aktuella faktorn ungdomsspråk, ovårdat språk (så som svordomar) och även attityder till utländska låneord (Wingstedt 1998:160–162). Wingstedt (1998:188) berör attityder gentemot svordomar/fula ord, vilket skulle kunna relateras till slangord eftersom det sedan tidigare framgår att slangord kan ses som just ovårdade precis som svordomar kan. Enligt Wingstedt (1998:187–188) betraktas svordomar utifrån tre olika typer av ståndpunkter;
antingen är de inte accepterade, accepterade eller så är de accepterade i informella situationer men inte i formella. Den vanligaste synen är enligt Wingstedt (1998:188) att svordomar är accepterade i vissa typer av situationer men inte andra, där åsikter om acceptabla situationer
och typer av ord skiftar. Hon framhåller även att hon har inkluderat just denna aspekt i studien eftersom attityder mot svordomar kan vara kopplade till andra språkideologier (Wingstedt 1998:188).
Wingstedt (1998:190) framhåller som föregående forskare hur ungdomars språk i alla tider har fått motta klagomål och negativa attityder. När det gäller språkets ideologier kan en negativ attityd gentemot ungdomsspråket kopplas till andra aspekter av ”andra relaterade språk”. Vidare kan negativa attityder som Wingstedt (1998:193) framhåller bero på en allmän rädsla att saker och ting håller på att förändras till det sämre. Ur studiens resultat framkommer att den äldsta målgruppen (59–71 år) var något mer benägna att svara att unga människor i dagens (då år 1998) samhälle har ett sämre språk samt att de äldre ansåg det svårt att förstå ungdomars språk (Wingstedt 1998: 245–247). Ett av studiens ord som presenteras är
”speedad” och ur resultatet framkommer att majoriteten av respondenterna inte gillar ordet (Wingstedt 1998:25). Wingstedt (1998:25) framhåller att detta kan bero på att speedad hör till just slangord och från början användes av drogmissbrukare, vilket även Lindfors Viklund (2001: 26,37) är inne på i sin studie.
För att sammanfatta forskningsgenomgången kan sägas att Gunnarsdotter Grönberg (2013), Wingstedt (1998) och Kotsinas (2007) framför att det finns och alltid har funnits negativa attityder till ungdomars sätt att tala, och att denna negativitet ofta kommer från den äldre generationen. Bijvoet, Gunnarsdotter Grönberg, Kotsinas och Lindfors Viklund belyser samtliga hur ungdomsspråk och slang innehar en funktion som gruppspråk.
Ungdomsspråksforskning och forskning om slang är områden som är under konstant förändring. Wingstedts är den äldsta av studierna som framförs med fokus på attityder gentemot låneord, svordomar och ungdomsspråk. Lindfors Viklund belyser slang ur ett historiskt perspektiv medan Kotsinas och Gunnarsdotter Grönbergs studier belyser ett mer nutida perspektiv, där Kotsinas i sin studie är något mer inriktad på invandrarsvenska och där Gunnarsdotter Grönberg står för den nyaste studien som belyser slang och ungdomsspråk lite mer i allmänhet.
3. Material och metod
I detta kapitel följer en redogörelse av studiens material och metod. Kapitlet avslutas med en kort redogörelse om hur de forskningsetiska aspekterna har tagits i beaktande.
3.1 Metod
I följande avsnitt redogörs studiens tillvägagångssätt, avgränsningar, urval samt bearbetningsprocess. Metodvalet för denna studie grundar sig på en kvantitativ enkätundersökning men har även ett kvalitativt inslag i och med enkätens avslutande fritextfråga. Som Boyd och Ericson (2015:18) framhåller används kvantitativa metoder för insamling och analys av data som är beräkningsbara och som kan analyseras med statistiska metoder för att hitta översiktliga mönster. En enkätundersökning är lämplig för att uppnå studiens syfte i och med att den resulterar i en större mängd data som är mätbar. Kvantitativa undersökningar bygger på räknebara uppgifter och ger översiktliga resultat (Lagerholm 2010:30).
I enkäten har pensionärerna (dock med viss styrning eftersom det är jag som utformat frågorna) fått redogöra för sina attityder till och förståelse för de utvalda slangorden. En sådan typ av mätning kallas inom attitydforskningen för direkta mätningar och är en typ av direkt eliciteringsmetod (Bijvoet 2013:133). Med den här metoden är ambitionen att komma åt pensionärernas medvetna attityder.
3.1.1 Enkätkonstruktion
Enkäten baseras på tio utvalda slangord, vilka presenteras nedan. Till studien har aktuella slangord valts ut via Kidish digitala ordlista. Kidish beskrivs på deras webbsida som ”ett projekt av gruppen mot hot och kränkning på nätet” och alla uttryck och förkortningar som finns med i deras ordlista kommer från ungdomar i åldrarna 12–15 år i Landskrona och från slangopedia.se (Kidish 2017). Webbsidan fungerar som ett hjälpande verktyg för föräldrar att hänga med i ungdomsspråket. Kidish ordlista finns även utgiven som lexikon i bokformat där Landskrona stad är utgivare och då under namnet Kidish: språket i ditt barns digitala vardag:
390 uttryck, förkortningar och emojis (2017).
I dagens samhälle sker en stor mängd kommunikation mellan ungdomar via internet och många slangord uppstår just här. Sociala medier kan ses som en kulturell företeelse som inte existerade när pensionärerna själva var unga, och av den anledningen är slangorden till denna studie utvalda från just sociala medier/internet. Utifrån Kidish ordlista har urvalet gått till så att jag slumpvist har valt ut varierande ord som syns och hörs användas frekvent av ungdomar på olika sociala forum, i olika dokusåpor samt att det är ord som jag sedan tidigare
känner till. Slangorden som presenteras i tabellen nedan är definierade utifrån Kidish ordlista (2017). Samtliga ord har även slagits upp på Svenska Akademiens ordböcker (www.svenska.se), där en sökning då genomförs i tre olika ordböcker på en gång, nämligen:
Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) och slutligen Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Hälften av de utvalda orden förekommer ännu inte i Svenska Akademiens ordböcker men de ord som återfinns där vid sökningen är adda, flöde, gitta, keff, mainstream samt spamma. I figur 1 nedan presenteras de utvalda slangorden som ligger till grund för enkätundersökningen.
Figur 1: Studiens tio utvalda slangord.
Enkäten återfinns i bilaga 1 och är skapad i Googles formulärfunktion Google Formulär.
Samtliga enkätfrågor har skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Enkäten är uppdelad i tre avsnitt, (I) Allmänt, (II) Förståelse och (III) Attityder samt avslutas genom att pensionärerna har möjlighet att lägga till övriga synpunkter. I det allmänna avsnittet ställs frågor om pensionärernas kön och ålder. Detta med anledning av att jag vill kunna se hur spridd ålders- och könsfördelningen är, eftersom det skulle kunna tänkas vara påverkande faktorer när resultatet diskuteras samt för att kunna mäta studiens generaliserbarhet. Avsnitt II om förståelse är utformat som flervalsfrågor med fyra svarsalternativ vardera, dessa frågor är inte obligatoriska att besvara. I avsnitt III gällande attityder är frågorna utformade som likertskalor. Enkäten avslutas genom en fritextfråga.
3.1.2 Tillvägagångssätt enkätundersökning
I samband med enkätutskicket följde en presentation av studien så att pensionärerna förstod tanken bakom enkäten samt dess syfte. Kontaktuppgifter till mig bifogades om det skulle uppstå några funderingar. Innan enkätutskicket testades enkäten på tre pensionärer i min närhet som fick komma med kritik.
Den 1/3 – 2021 distribuerades enkäten via min privata Facebook, och den har även delats i gruppen Vi pensionärer via gruppens administratör. Gruppen Vi pensionärer har i skrivande stund 3 200 medlemmar. Jag har i samband med enkätutskicket uppmanat pensionärerna att dela den vidare. Ett flertal av pensionärerna kontaktade mig och ville ha enkäten som länk via mejl för att kunna sprida den vidare. Två av dem tilldelade mig även ett tiotal mejladresser till deras pensionärsvänner (som de på förhand pratat med och som ville delta i undersökningen) som jag har mejlat vidare enkäten till. Enkäten har även delats ut i pappersformat av en av pensionärerna som önskade förmedla den vidare till en grupp pensionärsvänner. Sista svarsdag för enkäten var 21/3–2021.
Motiveringen till distributionsvalet grundar sig i att det dels kändes lättillgängligt, praktiskt, anonymt och gjordes i förhoppning om att få in en större mängd enkätsvar. Ytterligare en motivering av distributionsvalet var den rådande pandemin (covid-19), som gör fysiska möten olämpliga.
3.1.3 Avgränsningar och urval
I denna studie används ett icke-slumpmässigt urval eller typiskt urval, vilket innebär att man väljer personer som är typiska för den grupp man är intresserad av, i detta fall pensionärer (jfr Boyd & Ericsson 2015: 40–41). Denna studie inriktar sig på pensionärers förståelse för samt attityder till ett urval slangord, och därför riktar sig enkäten enbart till individer i pensionsåldern. Enligt Svenska Akademiens ordlista definieras pensionär som: ”person som av åldersskäl lämnat sitt arbete och uppbär pension” (SAOL 2021). Enligt Pensionsmyndigheten (2021) är riktåldern för när man kan få garantipension och inkomstpensionstillägg 65 år. I min studie avser jag med pensionär en individ som uppnått ålderspensionering. Min studie innefattar alltså individer från 65 år och uppåt.
3.1.4 Bearbetning av data
Enkätsvaren har sammanställts per automatik i ett dokument via Google Formulär. Resultatet har därefter bearbetats manuellt i tabeller via programmet Google Kalkylark.
Resultatet presenteras i kapitel 4. Frågorna som rör förståelse (II) presenteras i tabeller i procentform, en övergripande tabell och sedan en tabell för varje slangord. Resultatet som rör attityder (III) presenteras också i procentform i tabeller med en inledande översiktstabell.
Fritextsvaren presenteras i sin ursprungliga form i en figuruppställning. När procentandelar har räknats ut har antal svar från pensionärerna dividerats med totalen, d.v.s. 137 enkätsvar.
Därefter har svaret avrundats till närmaste heltal samt kontrollräknats. Presentationsformen lämpar sig väl baserat på studiens kvantitativa inriktning och underlättar läsning samt tolkning av resultatet. Vid tolkning av resultatet analyseras det med utgångspunkt i studiens teoretiska utgångspunkter samt forskningsbakgrunden i kapitel 5.
3.2 Forskningsetiska överväganden
Denna studie förhåller sig till All European Academies Den europeiska kodexen för forskningens integritets (2018:4) huvudprinciper: tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvarighet. Alla deltagare har i förväg informerats om undersökningen och dess syfte.
Enkätfrågorna anses enligt mig inte vara av för privat karaktär och är respektfullt utformade.
Att delta har varit helt frivilligt och enkäten har när som helst kunnat avbrytas. Det insamlade materialet kommer enbart att användas i det ändamål som uppgetts vid uppstarten av undersökningen. Slutligen har materialet hanterats konfidentiellt och pensionärerna hålls anonyma, även för mig. Inga uppgifter, så som mejladresser eller dylikt har registrerats.
3.3 Metodreflektion
Som med alla metoder finns det aspekter som bör problematiseras. En fördel med kvantitativ metod är att statistiska uppgifter förhoppningsvis kommer att kunna ge mig en tydlig bild av resultatet. Vidare är kvantitativa metoder välstrukturerade och systematiska (Lagerholm 2010:31). Ett problem med en webbaserad enkät är att pensionärerna inte får möjlighet att ställa kompletterande frågor om det skulle vara så att de inte förstår någon fråga. Detta försökte jag dock förebygga genom att jag gav dem möjlighet att kontakta mig vid frågor.
Ytterligare en nackdel med metodvalet är att pensionärerna kan se hela enkäten och på så vis
anpassa sina svar så att de olika variablerna inte studeras oberoende av varandra (jfr Patel &
Davidson 2019:95). En studie av detta slag kan riskera att missa andra intressanta aspekter som hade kunnat framträda genom en kvalitativ studie; därför har jag valt att ha en med sista fritextfråga där informanterna har möjlighet att tillägga något om de vill.
I enkätens avsnitt (II) Förståelse står frågorna följt av en exempelmening och fyra givna svarsalternativ. Nackdelen med frågetyper med givna svarsalternativ är att de i hög grad styr försökspersonerna, medan öppna frågor istället har nackdelen att svaren kan bli svårtolkade och skilja sig åt, vilket i sin tur leder till svårigheter att statistiskt bearbeta resultatet (jfr Bijvoet 2013:134). Motiveringen till att flervalsalternativ har ansetts som lämpligt i denna studie är att jag anser att en tolkning av öppna frågor då blir min egen tolkning och på så vis skulle resultatet undermedvetet kunna styras åt ett eller annat håll och förlora sin objektivitet, likaså skulle det bli svårt att få en översiktlig bild av resultatet. Exempelmeningar har använts för att exemplifiera i vilka kontexter ordet kan tänkas användas i, samt för att det kan underlätta om man egentligen vet vad ordet betyder men att man helt enkelt har glömt bort det i stunden när man ser ordet stå för sig självt. Nackdelen kan vara att pensionärerna inte vet vad ordet betyder men kan gissa sig till betydelsen, och därför har jag försökt skapa så rimliga och sammanhängande svarsalternativ som möjligt så att pensionärerna inte ska kunna gissa sig fram via uteslutningsmetoder.
Validitet handlar om att studien verkligen har undersökt det den säger sig göra och att den har genomförts på ett tillförlitligt sätt, det vill säga har god reliabilitet (Patel & Davidson 2019:
129). För att uppnå reliabilitet bör man undvika påverkan från yttre faktorer och sträva efter en standardisering. Följande undersökning har genomförts helt anonymt och således har pensionärerna inte kunnat påverkas av min närvaro. Huruvida man kan uppnå samma typ av resultat vid ett flertal upprepade mätningar vid annan plats och tid är svårt att förutsäga eftersom flertalet faktorer kan påverka detta. Studien är genomförd i liten skala och det går inte att säga hur representativa deltagande pensionärer är för resterande pensionärer i Sverige.
Att enkäten har delats ut via Facebook där pensionärerna är utbredda över Sverige kan tyckas höja representativiteten, men för att kunna dra någon generell slutsats bör en studie i större skala genomföras. Vidare så kan föreliggande studie enbart redogöra för pensionärernas medvetna attityder. Att det är en webbenkät kan också tänkas påverka reliabiliteten på så sätt att majoriteten av pensionärerna har tillgång till tekniken. Risken finns att de tillhör samma sociala samhällsklass, och att de som besvarat enkäten är de som redan är tekniskt kunniga
och innehar exempelvis Facebook och som man kan förvänta sig möjligtvis är mer insatta i ungdomars språk och de slangord som florerar på internet. Detta skulle indirekt kunna påverka resultatet i en viss riktning. Av den anledningen har jag sett till att få bred spridning av enkäten samt att även pensionärer som inte är aktiva på internet har fått tillgång till enkäten. Slutligen så kan studiens validitet anses vara god eftersom studien har undersökt vad som ämnades undersökas; samtliga enkätfrågor har varit kopplade till studiens frågeställningar och syfte.
4 Resultat
I detta kapitel presenteras enkätstudiens resultat. Kapitlet är uppdelat i tre huvudavsnitt som följer frågeställningarnas ordning: 4.1 handlar om pensionärernas förståelse för de utvalda slangorden, 4.2 handlar om deras attityder till slangorden. Slutligen i avsnitt 4.3 ges en sammanfattning av resultatet. Samtliga enkätfrågor återfinns i bilaga 1. Resultatet presenteras i tabeller, vilka är numrerade och efterföljs av förtydliganden samt kommentarer.
Resultatet baseras på totalt 137 enkätsvar. Av pensionärerna uppgav majoriteten på 64 % sig vara kvinnor och resterande 36 % vara män. Majoriteten representerar åldersgruppen 75–85 år (49 %) och 65–75 år (47 %). Ordförståelsefrågorna har inte varit obligatoriska att besvara, och således har ett fåtal av dessa fått några färre svar än attitydfrågorna. Detta förtydligas i de berörda tabellernas resultatbeskrivningar.
4.1 Pensionärernas förståelse för studiens slangord
Eftersom syftet med denna studie är att få kunskap om pensionärers förståelse för och attityder till ett urval vanliga slangord är det av relevans att redogöra för pensionärernas faktiska förståelse av studiens utvalda slangord. När uttrycket faktiska förståelsen används avses den procentandel av pensionärerna som har svarat den definition av slangorden som stämmer överens med definitionerna i Kidish ordlista (se kapitel 3).
I nedanstående tabell 1 visas en sammanställning av pensionärernas förståelse av studiens samtliga slangord. Procenttalen har avrundats till närmaste heltal. Det slangord med högst förståelse står högst upp och det med lägst förståelse står längst ned.
Tabell 1: Översiktstabell av förståelsen för studiens slangord
Tabell 1 visar att adda är det slangord som tycks förstås mest medan keff är det ord som förstås minst. Pensionärernas förståelse av de första sex slangorden kan ses som relativt god;
mer än hälften har svarat att de förstår dessa ord. Detta resultat visar att det generellt är fler av studiens slangord som förstås än som inte förstås.
En av studiens frågeställningar lyder: Hur förstår pensionärerna innebörden av de utvalda slangorden? I följande tabeller presenteras en närmare bild av hur förståelsen ser ut för respektive slangord. De enkätfrågor som har ämnat besvara denna frågeställning är konstruerade som flervalsfrågor, vardera med fyra svarsalternativ. Resultatet för var och en av svarsalternativen presenteras i procentform avrundat till närmaste heltal i tabeller. I den vänstra kolumnen i tabellerna samt genom sin gröna markering tydliggörs vilket som enligt denna studie är det korrekta svarsalternativet. Med uttrycket korrekt svar avses här den definition av slangorden som återfinns i ordlistan som presenteras i kapitel 3.
Nedan presenteras resultatet för var och en av studiens tio slangord. Slangorden presenteras i samma ordning som i ordlistan i kapitel 3, d.v.s. i bokstavsordning.
4.1.1 Adda
Tabell 2: Förståelse för adda
Tabell 2 har två bortfall. Av 135 svar har majoriteten på 87 % svarat att adda betyder lägga till, vilket är det korrekta svaret. Vidare har 12 % svarat att de inte vet. 1 % har svarat att adda betyder ta bort respektive att chatta.
4.1.2 Cringe
Tabell 3: Förståelse för cringe
Tabell 3 har ett bortfall. Av 136 svar har 65 % svarat att de inte vet vad cringe betyder. 33 % har svarat att det betyder konstig, vilket är det korrekta svaret. 2 % har svarat att vanlig och 1 % har svarat cool.
4.1.3 Fejjan
Tabell 4: Förståelse för fejjan
Resultatet som går att utläsa ur tabell 4 är att 77 % av pensionärerna har svarat att fejjan betyder Facebook, vilket är det korrekta svaret. 19 % har svarat att de inte vet, 4 % en typ av ansiktsuttryck och 0 % har svarat att det betyder att man fejkar något.
4.1.4 Flöde
Tabell 5: Förståelse för flöde
I tabell 5 har vi ett bortfall. I övrigt så har 60 % svarat att flöde betyder din ”vägg” i sociala medier där du ser andras uppdateringar, vilket också är det korrekta svaret. 27 % har svarat att de inte vet. 10 % har svarat att flöde betyder en viss typ av bild som läggs upp i sociala medier och slutligen så har 4 % svarat att flöde är en film som passerar snabbt.
4.1.5 Gitta
Tabell 6: Förståelse för gitta
I tabell 6 redovisas pensionärernas förståelse för slangordet gitta. Resultatet visar att majoriteten på 60 % har svarat korrekt, nämligen att gitta betyder att dra. 36 % har svarat att de inte vet medan 2 % har svarat att det betyder att gissa respektive att spela gitarr.
4.1.6 Joina
Tabell 7: Förståelse för joina
I tabell 7 redovisas resultatet för joina. Här kan vi utläsa att 58 % har svarat korrekt, att joina betyder att komma med. 37 % har svarat att de inte vet medan 4 % har svarat att det betyder röka en joint. Slutligen så svarade 1 % att joina betyder spela dator.
4.1.7 Keff
Tabell 8: Förståelse för keff
I tabell 8 presenteras resultatet för förståelsen av keff. Resultatet visar att majoriteten av pensionärerna (69 %) inte vet vad ordet betyder. 18 % har svarat att det betyder dålig, vilket är det korrekta svaret och 9 % har svarat att keff betyder tuff. Resterande 5 % har svarat att det betyder bra.
4.1.8 Mainstream
Tabell 9: Förståelse för mainstream
Resultatet i tabell 9 baseras på 136 svar (bortfall av ett svar) och visar att 48 % har svarat att mainstream betyder vanlig, vilket är korrekt. 44 % har svarat att de inte vet vad ordet betyder.
7 % har svarat att ordet betyder ovanlig medan 1 % har svarat att det betyder dålig.
4.1.9 Meme
Tabell 10: Förståelse för meme
Resultatet i tabell 10 visar att 69 % har svarat att de inte vet vad meme betyder. 26 % har svarat korrekt, nämligen att det betyder: bild eller text som förklarar ett fenomen på ett roligt sätt. Resterande 5 % har svarat: en rolig film. 0 % av pensionärerna har valt svarsalternativet en film som förklarar ett fenomen på ett tråkigt sätt.
4.1.10 Spamma
Tabell 11: Förståelse för spamma
Resultatet som framgår i tabell 11 visar att 55 % av pensionärerna har svarat korrekt, nämligen att spamma betyder att man skickar massa överflödigt på sociala medier. 36 % har svarat att de inte vet. Vidare så har 9 % svarat att spamma betyder att man skickar meddelanden till någon och 1 % har svarat att det betyder att man raderar gamla meddelanden.
4.2 Attityder
I följande avsnitt redovisas resultaten av studiens attitydfrågor. Resultaten avser att besvara följande frågeställningar: Vilka attityder har pensionärerna till de utvalda slangorden? samt I vilka situationer anser pensionärerna att det är okej respektive inte okej att använda sig av studiens slangord? Resultaten presenteras i procentform avrundat till närmaste heltal i tabeller. Attitydfrågorna har inga svarsbortfall.
4.2.1 Attityder till de utvalda slangorden
Inledningsvis presenteras i tabell 12 en sammanfattande översikt av pensionärernas attityder till studiens slangord. I vänstra kolumnen (positiv attityd) är slangorden ordnade från det som ses som mest positivt till det som ses som minst positivt. I högra kolumnen (negativ attityd) är slangorden ordnade från det som ses som mest negativt till det som ses som minst negativt.
Med rubriceringen positiv attityd avses svarsalternativen mycket bra och bra (se exempelvis tabell 14). Med rubriceringen negativ attityd avses svarsalternativen mycket dåligt respektive dåligt. Den differens som blir mellan positiv och negativ attityd för respektive ord beror på hur många som har svarat ingen åsikt. Detta redovisas ingående i tabell 13.
Tabell 12: En sammanfattande översikt över attityderna till studiens tio slangord
Tabell 12 visar att det slangord som flest av pensionärerna har en positiv attityd till är adda med 61 %. Det slangord som de flesta av pensionärerna har en negativ attityd till är keff med 54 %. Vidare är adda det slangord som har fått minst antal negativa attityder och keff det slangord som fått minst antal positiva attityder. Adda, fejjan, flöde har största andelen av pensionärerna positiva attityder till, medan keff, cringe och meme är de ord som största andelen av pensionärerna har negativa attityder till. Värt att notera är dock att även om fejjan och flöde står högt upp i tabellen över positiva attityder, så är det bara strax över 50 % som ser dessa som positiva. Likaså är det bara cirka 50 % som ser cringe och meme som negativa.
I stora drag ses ändå en tendens till en mer negativ än positiv attityd gentemot slangorden.
I nedanstående tabell 13 presenteras en mer detaljerad bild av resultatet för attityderna till samtliga av studiens slangord. Här ses även hur många som har svarat att de saknar åsikt i frågan om inställning till slangorden samt hur många som svarat att de ser mycket bra, bra, mycket dåligt eller dåligt på slangorden.
Tabell 13: Attityder till studiens tio slangord
Tabell 13 visar hur resultatet har fördelat sig lite mer precist än i tabell 12. Överlag ses en spridd bild av attityder. Här kan vi utläsa att cringe, meme och keff är de slangord som flest har svarat att de inte har någon åsikt om. Fejjan är det slangord som flest har svarat att de ser mycket bra på; det ska dock noteras att det enbart är 7 %. Generellt är det låga procent som har en mycket bra inställning till studiens samtliga slangord. Med 11 % är keff det slangord som flest har svarat att de anser som mycket dåligt. Generellt ses att det är en större procentandel som ser studiens slangord som mycket dåliga än som mycket bra men framförallt tycks samtliga slangord hamna i kategorin bra, ingen åsikt eller dåligt.
4.2.2 Situationsbundna attityder
I detta avsnitt redovisas resultatet som besvarar följande frågeställning: I vilka situationer anser pensionärerna att det är okej respektive inte okej att använda sig av studiens slangord?
I nedanstående tabell 14 presenteras resultatet för attityderna till bruk av slangord i vardagliga samtal. Resultatet i tabellen visas i procentform.
Tabell 14: Attityder till bruk av slangord i vardagliga samtal
Ur tabellen utläses att majoriteten av svaren för samtliga slangord är att det tycks vara okej att använda slangord i vardagliga samtal som exempelvis i samtal vänner emellan. Cringe, keff och meme är de slangord som flest (vardera om 31 %) har svarat ingen åsikt på. Cringe (31
%), keff (30 %) och meme (29 %) är de ord som fått flest nej-svar. Fejjan, flöde och adda är enligt resultatet de ord som är mest accepterade att använda i vardagliga samtal. Överlag indikerar resultatet på att det ses som okej att använda studiens slangord i vardagliga samtal.
I efterföljande tabell 15 har pensionärerna fått svara på hur de ser på bruket av studiens slangord i formella samtal, som exempelvis vid en arbetsintervju. Resultatet visas i procentform.
Tabell 15: Attityder till bruk av slangord i formella samtal
Här i tabell 15 ses en tydlig indikation på majoriteten av pensionärerna inte anser att det är okej att använda slangord i formella samtal. Flöde sticker ut något här; 20 % av pensionärerna tycker att det kan vara okej att använda ordet i formella samtal. 10 % av pensionärerna anser att mainstream är okej att använda vid formella samtal, vilket är större än acceptansen för både adda och fejjan. Inga av pensionärerna anser att cringe, keff och meme är okej att använda i formella samtal. Få har svarat att de saknar åsikt i denna fråga.
I nedanstående tabell 16 visas resultatet för hur pensionärerna ser på att använda studiens slangord i vardaglig skrift, som till exempel i sms. Resultatet redovisas i procentform.
Tabell 16: Attityder till bruk av slangord i vardaglig skrift
Här kan vi, liksom i tabell 14, se ett mindre enhetligt resultat jämfört med i tabell 15. Det råder delade meningar och åsikterna tycks variera beroende på vilket slangord det gäller. Här ses också en ökad tendens att inte ha någon åsikt i frågan. Fejjan, adda och flöde är de slangord som störst andel av pensionärerna tycker är okej att använda i vardaglig skrift; dessa är dessutom de ord som fler anser att det är okej att använda än att inte använda. Cringe, keff och meme är återigen de slangord som anses minst accepterade att använda sig av i vardaglig skrift. Tillsammans med joina är föregående nämnda slangord även de som flest anser inte är okej i vardaglig skrift, det vill säga att fler har svarat nej än ja på frågan om dessa är okej att använda.
Slutligen i tabell 17 redovisas resultatet för hur pensionärerna ser på att använda studiens slangord i formell skrift som exempelvis i tidningstext. Resultatet visas i procentform.
Tabell 17: Attityder till bruk av slangord i formell skrift
Resultatet här ger en tydlig indikation på att pensionärerna överlag inte tycker att det är okej att använda sig av studiens slangord i formell skrift. Flöde sticker likväl som i tabell 15 ut även här genom sina 18 % som anser att det är okej att använda i formell skrift.
Sammanfattningsvis ses en enhetlig bild av att studiens slangord anses icke-acceptabla i formell skrift.
4.2.3 Pensionärernas egna tillägg/övriga synpunkter
I enkätens avslutande del fick pensionärerna möjlighet att tillägga något om de ville, vilket ett fåtal har valt att göra. De egna tilläggen som har gjorts presenteras här nedan i figur 2.
Figur 2: Figuruppställning av fritextsvar
Pensionärernas egna tillägg/övriga synpunkter presenteras anonymt i deras ursprungliga form och är pensionärernas egna åsikter. I ovanstående figuruppställning presenteras det främsta som framkommit ur pensionärernas egna tillägg. Utöver dessa fanns ytterligare tillägg som berör enkäten, som exempelvis ”tack för en trevlig enkät”; dessa presenteras inte här eftersom de anses väsentliga för resultatet. De egna tilläggen stämmer väl överens med det resultat som ovan har framkommit, nämligen att slang är okej i vissa talsituationer men aldrig i formella samtal eller i formell text. Flertalet anser att det är många engelska ord och att man ska försöka använda sig mer av svenska språket. Ett tillägg som skiljer sig något från de övriga är det som kommer från en av pensionärerna som skriver att språket måste få förnyas och ändras och att äldre får acceptera detta.
4.3 Sammanfattning av resultat
I följande avsnitt ges en sammanfattning av de resultat som presenterats i kapitel 4.
Enkätundersökningen visar att pensionärernas förståelse av studiens tio utvalda slangord överlag kan ses som relativt god. Sex av tio ord förstås av mer än hälften av pensionärerna.
Det ord som förstås mest är adda och det ord som förstås minst är keff. Om ett ord inte förstås verkar det som att pensionärerna har valt svarsalternativet vet inte istället för att chansa på något annat alternativ.
När det kommer till resultatet av attityder till studiens slangord ses generellt en tendens till en mer negativ än positiv attityd gentemot slangorden. Det slangord som ses som mest positivt
är adda och mest negativt är keff. Adda, fejjan och flöde är de slangord som flest har en positiv attityd till, medan keff, cringe och meme är de som flest har en negativ attityd till. Det råder delade meningar om huruvida slangorden är okej att använda i vardaglig skrift och vardagligt tal. I vardagliga samtal ses en indikation på att detta anses okej, medan det i vardaglig skrift tenderar att ses som mindre okej. Vissa ord, så som adda, fejjan och flöde ses som mer okej att använda sig av än exempelvis cringe, keff och meme. I formella tal- och skriftsituationer är resultatet mer enhetligt, och jag drar slutsatsen att det inte ses som okej att använda sig av studiens slangord i dessa situationer.
En viktig konklusion som kan dras utifrån resultatet är att de ord som förstås mest också tenderar att vara de ord som pensionärerna har en mer positiv attityd till. De slangord som flest har en negativ attityd till är också de som förstås sämst.
5. Diskussion
I följande kapitel diskuterar jag de resultat som presenterats i kapitel 4. Resultatdiskussionen efterföljs av förslag på framtida forskning.
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie har varit att genom en enkätundersökning få kunskap om pensionärernas förståelse för och attityder till tio slangord som är vanligt förekommande bland dagens ungdomar. Som Kotsinas (2007:11) uttrycker sig tycks ungdomar aldrig ha talat så dåligt som nuförtiden oavsett när i tiden man befinner sig, och även jag gick in med den fördomen i början av arbetet. Studier som tidigare har genomförts (Bijvoet 2013, 2020, Kotsinas 2007, Gunnarsdotter Grönberg 2013, Lindfors Viklund 2001 och Wingstedt 1998) har visat att den äldre generationen ofta har en negativ inställning till ungdomsspråk, importord och ungdomars användning av svordomar och slangord. Svaren på enkätundersökningen som redovisas i kapitel 4 har visserligen varit varierande, men jag kan ändå urskilja en större förståelse av orden än jag inledningsvis anade. Däremot tycks attityderna från pensionärernas sida vara i enlighet med tidigare studier, det vill säga en mer negativ än positiv attityd till slangord.
Resultatet visar att adda, fejjan och flöde är de slangord som förstås mest och som flest har en positiv attityd till. Cringe, keff och meme är de slangord som förstås minst och som flest har
en negativ attityd till. En viktig konklusion som jag kan dra utifrån resultatet är att de slangord som förstås mest också tenderar att vara de slangord som pensionärerna har en mer positiv attityd till. De slangord som flest har en negativ attityd till är också de som förstås sämst. Som Bijvoet (2013:128–129) lyfter fram kan det vara bra att ha i åtanke att det många gånger inte är möjligt att skilja på vad som egentligen är en attityd till själva språket och vad som är en attityd till språkbrukaren eller gruppen av språkbrukare.
Den teoretiska utgångspunkten för denna studie har varit ackommoderingsteorin. I förhållande till teorin skulle det kunna vara så att pensionärerna uttrycker avstånd gentemot ungdomars språkbruk utifrån den bild de har av ungdomar. Pensionärerna anser sig skilja sig från ungdomarna och därav ackommodera sitt språk till att inte efterlikna ungdomarnas, utan snarare efterlikna det språk som de föreställer sig att en “pensionär ska tala”. En annan intressant aspekt att beakta utifrån ackommoderingsteorin är att det kan finnas bakomliggande orsaker som gör att pensionärerna tolkar andras språkbruk (i detta fall bruk av slang) utifrån sina fördomar. Sett till teorin om social identitet har varje individ en gruppidentitet och en personlig identitet (Norrby & Håkansson 2015:37). Inom gruppidentiteten agerar då ackommodering och divergens verktyg för skapandet av en språklig gruppidentitet (”pensionärer vs. ungdomar”). Här kan de negativa attityderna förklaras i form av att pensionärerna vill skilja på ett vi och ni, ”ni ungdomar” och ”vi pensionärer”. På samma sätt som att vi kan anta att det förefaller naturligt för ungdomar att använda sig av ungdomsspråk när de talar till vänner bör det förefalla naturligt för äldre att ackommodera sitt språk till att överensstämma med de normer som finns för äldre och hur de
”bör tala”. Ungdomar pratar till exempel på ett sätt för att visa att de tillhör just gruppen ungdomar, på samma sätt som att pensionärer pratar på ett sätt för att visa att de tillhör gruppen pensionärer. Språket påverkar identiteten och identiteten påverkar språket. Som Gunnarsdotter Grönberg (2013:262) framhåller kan slang ha ett flertal funktioner så som att bidra till att skapa en känsla av grupptillhörighet, markera avstånd och fungera som ”brott”
mot normer och tabun.
Keff, meme och cringe är de slangord som pensionärerna har mest negativ respektive minst positiv inställning till, och det är också dessa tre slangord som flest har svarat att de inte förstår. I förhållande till resonemanget kring likhetsattraktion kan resultatet tolkas som att pensionärerna är mer negativa till de slangord som de ej förstår för att de inte liknar det
används inte av pensionärerna och liknar ju därav inte de språkbruk de har, vilket resulterar i en negativ attityd till slangorden. När det kommer till teorin om socialt utbyte innebär den att man helt enkelt gör beräkningar av vilka vinster och förluster olika beteenden ger (Norrby &
Håkansson 2015:36). Pensionärerna ser det som mer av en förlust (något negativt) att anpassa till ungdomars språkbruk än som en vinst (något positivt), vilket också skulle kunna förklara deras negativa attityder till slang i olika former av situationer.
De slangord som förstås mest tenderar att vara de som kommer från svenskan och engelskan.
Adda, gitta, keff, flöde, mainstream och spamma är sedan tidigare etablerade i svenska ordlistor. Av dessa förstås adda, gitta, flöde och spamma av mer än hälften av pensionärerna, vilket indikerar att det skulle kunna tolkas så att de förstås mer för att de sedan tidigare är etablerade i svenska ordlistor. Samtidigt strider resultatet för förståelsen av keff och mainstream emot denna tolkning. Ur Bijvoets forskningsöversikt som presenterades i kapitel 2 framgick bland annat att svenska och engelska ses som språk som har hög status och att dessa sedan efterföljs av andra stora europeiska språk. Vidare visar de tidigare forskningsresultaten att vi överlag är positivt inställda till importord från engelskan och att vi är mer tveksamma till nyare importord från andra språk (Bijvoet 2020:51). I en studie som genomfördes av Wingstedt 1998 framkom att etablerade ord var mer accepterade än nyare lånord. Detta kan vi se överensstämmer med det resultat som framkommit i denna studie, där exempelvis keff ses som mer negativt än mainstream. Lindfors Viklund (2001:8) framhåller hur engelskan präglade det svenska slangspråket redan under 1950-talet. Möjligtvis skulle detta kunna förklara den högre graden av förståelsen för, samt de mer positiva attityderna till de slangord som kommer från engelskan.
I denna studie utmärker sig ett slangord lite extra, nämligen keff. Keff är det slangord som pensionärerna tycks förstå minst och är också det slangord som de tycks vara mest negativt inställda till. I Bijvoets forskningsöversikt framgick att det hösten 2005 blev officiellt att ordet keff fanns med bland nytillskotten i den planerade trettonde utgåvan av SAOL och att många negativa reaktioner följde. Detta kan ses som ett intressant samband med det resultat som framkommit i denna studie. Ordet keff ingår som Bijvoet (2020:34) skriver i den informella slangpräglade ungdomsstilen. I kontrast till keff utmärker sig adda som det slangord som förstås av flest och också som det slangord som flest har en positiv attityd till överlag. Att förståelsen för adda är så hög kan bero på att majoriteten av de som besvarade enkäten fick tillgång till den via Facebook, där adda ett vanligt förekommande slangord. Det
är ett ord som ofta används och därför kanske det också ses som mer positivt värderat. Som Gunnarsdotter Grönberg (2013:263) framhåller är slang något som är under ständig förändring och när ett slanguttryck blivit allmänt spritt tappar det sin slangprägel och ersätts förmodligen med ett nytt ord inom den grupp som först hade det som en gruppmarkör.
Kanske kan det vara så att adda har tappat sin slangprägel?
Enligt Lindfors Viklund (2001:26,37) är slang en typ av gruppspråk och har historiskt sett associerats till de lägre samhällsklasserna, som exempelvis kriminella och narkomaner.
Skulle detta kanske kunna förklara varför en negativ inställning till slang existerar? Slangord kan också användas för att, som Gunnarsdotter Grönberg (2013:262) skriver, exempelvis chockera och provocera föräldrar. När då ”äldre etablerade slangord” så som adda inte längre provocerar, utan till och med förstås och accepteras av äldre, så behövs det nya slangord för ungdomar att använda sig av. Nya slangord tas då in, så som cringe, för att ungdomar ska kunna fortsätta att markera sitt avstånd till vuxna och vuxnas språkbruk. Förmodligen är det just ”chockerande slangord/slangord som utmärker sig” som ungdomarna börjar använda, vilket leder till att pensionärerna tycker illa om det här nya slangordet. Detta skulle kunna förklara varför nyare slangord inte accepteras till samma grad som äldre slangord.
Utifrån resultatet som har framkommit vid situationsbundna attityder skulle jag kunna anta att attityder till slangord beror på den kontext som de används i. Utifrån resultatet ses att slangord är okej att använda i vardagliga samtal och delvis okej i vardaglig skrift men inte i formella skrift- och samtalssituationer. Att acceptansen för studiens slangord beror på den kontext de används i verkar till viss del spela roll, men överlag verkar det som att slangord oberoende av kontext inte ses som okej. Utifrån resultatet av denna studie tycks problemet ligga i slangorden i sig eller alternativt en kombination av slangorden i sig samt kontexten de brukas i. Att det generellt ses som okej att använda sig av studiens slangord i vardagliga samtalssituationer skulle kunna bero på att man ackommoderar språket efter den man talar med och således många gånger är bekväm i samtalet och språkbruket. I formella situationer, både i skrift och i samtal råder andra åsikter; här visar resultatet på att pensionärerna anser att man bör avstå från slanganvändning. Resultatet från fritextsvaren går väl i linje med det övriga resultat som framkommit i förståelse och attityd-avsnitten. En av pensionärerna uttrycker att svenska språket har bra egna ord och att vi inte behöver ta till så många engelska ord och en annan av pensionärerna uttrycker att det är många engelska ord och att det är
