6. Resultat och analys
6.2 Attityder gentemot Helsingborgsmodellen
Samtliga pedagoger har en positiv attityd till Helsingborgsmodellen och menar att den ger struktur i undervisningen. Samtidigt uttrycker de att det är en resurs- och tidskrävande modell
och att det är svårt att få tiden att räcka till, speciellt eftersom att eleverna är nivågrupperade. Läraren Klara15 uttrycker en rädsla för att modellen ska utarmas i samband med att
pedagoger går i pension och att nya kommer in. Specialläraren Maja16 säger i sin tur så här: “Det är ju gammal, hederlig läsinlärning som man inte får tappa bort, alla byggstenar. [...] för det är ju de som har skrivit boken och konceptet, de är ju gamla i gemet och har många års erfarenhet”. Vi tolkar det som att Klara och Maja menar att det är lärare med lång erfarenhet som kan bedriva god läs- och skrivundervisning då de vet vad som fungerar. Med gammal hederlig läsinlärning tolkar vi det som Maja syftar på ett arbetssätt som betonar ljudning, avkodning och systematiskträning. Vi uppfattar det vidare som att Klara menar att undervisningen kommer bli sämre om vi inte utgår ifrån de byggstenar som Helsingborgsmodellen bygger på.
Sara berättar nedan om varför hon tror att modellen blivit så populär i Helsingborgs Stad:
Folk vill ju ha någonting som man vet fungerar, något som är strukturerat [...] det är skönt att ha en modell och inte behöva uppfinna hjulet, och den här modellen fungerar. Det är inte alltid så lätt att lära barn att läsa. Jag tänker särskilt på er som kommer nya, så skönt att ha någonting att luta sig på, att jag vet att så här och så här ska jag göra, och det kommer ta tre år, men ”so what” liksom? Men det finns ju något. Ja, det tycker jag är fiffigt, och duktiga människor som har jobbat fram det (Int. Sara s. 3).
Anita17 uttrycker, precis som Sara, att modellen har en bra struktur. Vidare menar Anita att man som ny lärare behöver ha en tydlig struktur som grund innan man kan blomma ut och vara kreativ. Således menar de att komplettering med egna idéer och andra metoder tillkommer när man känner sig trygg i sin lärarroll. Det blir för oss tydligt att förväntningarna på nya lärares
15 Intervju: Klara s. 4, 5 16 Intervju: Maja s. 5 17 Intervju: Anita s. 8
31
kunskaper om läs- och skrivinlärning inte är hög. Tre pedagoger18 menar att nya lärare inte fått
tillräckligt med utbildning i tidig läs- och skrivutveckling och det står även i modellens handbok att “Läsmetoder anses idag vara underordnad lärarens kompetens” (Berglund & Jönsson 2016 s. 34). Vilka som anser detta framgår inte i texten, men vi tolkar det som att handboken finns för att på något sätt fylla detta ”hål” i lärares kompetens. Alatalo (2011) håller med om detta och menar att lärares kunskaper om skillnaden mellan talat och skrivet språk, språkets strukturer och om svenska stavningsregler är bristfälliga. Utifrån ovanstående, och att det även är specialpedagoger som skapat Helsingborgsmodellen tolkar vi det som att specialpedagoger anses ha högre kompetens än lärare när det kommer till läs- och skrivinlärning. Detta menar vi kan ställa lärare i en beroendeställning till specialpedagoger, på så sätt att lärarna inte anses kunna genomföra en god läs- och skrivundervisning utan dem. Citatet nedan anser vi styrker detta antagande.
Den mest idealiska situationen är om den ena av dessa har specialpedagogisk kunskap. På så vis ökar möjligheten att möta varje barns behov tidigt för att förebygga att svårigheter växer och ger problem senare under skoltiden (Berglund & Jönsson 2016 s. 30).
Eftersom många lärare19 uttrycker att deras skolor haft hög måluppfyllelse redan innan de började arbeta med modellen, ställde vi frågan vad de tänkt att Helsingborgsmodellen skulle/ska bidra med. Specialläraren Jonna svarade så här:
De allra flesta eleverna, de lär sig faktiskt läsa oavsett metod [...] då kan jag känna mig trygg med att Helsingborgsmodellen är en mix av de två som finns [...] resultaten kanske inte blir bättre [...] det man gör idag, det är redan bra. [...] Så det är kanske mer en garanti för en själv [...] det här stöds av forskning och det är lätthanterligt (Int. Jonna s. 11).
Det som Jonna säger finner vi intressant, då mer än hälften av skolorna som informanterna arbetar på, har och har haft, en hög måluppfyllelse, men de väljer trots det att satsa på Helsingborgsmodellen. Två pedagoger20 tror dessutom inte att Helsingborgsmodellen ska bidra till någon högre måluppfyllelse, men menar ändå att modellen gynnar eleverna. På vilka sätt det skulle gynna eleverna anser vi därför är mer oklart, men samtliga pedagoger talar om fördelarna med individanpassning, tre pedagoger21 påtalar att eleverna får ett ökat läsintresse
18 Intervju: Klara s. 1; Linda s. 15; Anita s. 3
19 Intervju: Maja s. 15; Malin s. 2; Sara s. 4; Jonna s. 14; Linda s. 9 20 Intervju: Jonna s. 13,14; Linda s. 19
32
och Linda22 anser att eleverna knäcker ”koden” tidigare tack vare modellen. Tre pedagoger23
och Rektorn Lisa24 menar vidare att det är viktigt att fortbilda sig och utvecklas, men då läraren
Klara25 uttrycker att man börjar gå tillbaka till ett sådant arbetssätt som förespråkas i
Helsingborgsmodellen tolkar vi det som att modellen inte förmedlar ”ny” kunskap om läs- och skrivinlärning. Vi ser det snarare som att det är upplägget som gör Helsingborgsmodellen unik. I handboken står det att modellen bygger på aktuell forskning och Jonna säger i citatet ovan att arbetssättet är bra då det stöds av forskning. Vad man menar med aktuell forskning framkommer däremot inte, varken i intervjuerna eller i Helsingborgsmodellen. Linda26 uttrycker också att “Om man inte hade haft detta så hade man ju haft något annat, förmodligen sämre alternativ”. Hon uttrycker vidare att man antagligen inte hade klarat läsa-skriva-garantin om man inte haft modellen. Vi tolkar, utifrån det lärare säger, att mycket fokus läggs på att hitta en bra modell. Utifrån resursmodellen (se kap. 3) är det däremot mer väsentligt att fundera över om undervisningen bidrar till en bred repertoar av literacypraktiker som krävs för att utveckla elevers literacies så de kan bli aktiva medborgare i dagens samhälle.
Nedan berättar Sara om fördelen med att arbete utifrån Helsingborgsmodellen:
Jag gissar att man ska kunna känna […] att det inte spelar så stor roll vilken lärare du får, utan att alla barn faktiskt får samma sak [...] jag tror att det är viktigt, att vem man än har tur eller otur att få [...] ska i alla fall barnen alltid få samma sak med sig i bagaget, och det tycker jag själv är jätteviktigt (Int. Sara s. 4).
Med Helsingborgsmodellen vill man bidra med en samsyn, att skolor arbetar på liknande vis och utifrån samma material. Det tycks främst vara för elevernas skull då pedagogerna menar att det är viktigt med likvärdig undervisning oavsett vilken skola du väljer att gå på. Linda och Klara27 menar också att om elever byter skola inom staden kan de känna igen sig i arbetssättet.
Kajsa28 berättar att när hon började som rektor på sin nuvarande arbetsplats hade
pedagogerna arbetat ganska strikt efter Helsingborgsmodellen, men resultaten var inte särskilt bra. Därför menar hon att oavsett metod så är det viktigt att följa upp arbetet. Samtliga informanter menar att modellen bygger på lång beprövad erfarenhet och på aktuell forskning. Vi anser att detta kan leda till att pedagogerna tar förgivet att modellen fungerar, och att den
22 Intervju: Linda s. 12
23 Intervju: Sara s. 3; Linda; s. 3, 4; Anita; s. 2, 3 24 Intervju: Lisa s. 1
25 Intervju: Klara s. 17 26 Intervju: Linda s. 12
27 Intervju: Linda s. 13; Klara s. 4 28 Intervju: Kajsa s. 1
33
därför inte behöver utvärderas. Samtliga pedagoger menar dessutom att modellen passar alla, oavsett elevers tidigare bakgrund och kunskaper, så länge man kompletterar med exempelvis bilder eller genrepedagogiska tankesätt.