Förslag på vidare forskning

Utifrån studiens resultat och den diskussion vi fört ser vi att en framtida studie som belyser modellen utifrån elevers upplevelser hade varit intressant att genomföra. Då den individuella och guidade läsningen är en stor del av Helsingborgsmodellen, hade en sådan undersökning uteslutande kunnat behandla dessa områden.

Läsa-skriva-garantin har funnits för att elever med läs- och skrivsvårigheter tidigt ska upptäckas och erhålla det stöd som de behöver för att kunna nå kunskapskraven i årskurs tre. Samtliga pedagoger och rektorer menar att man är bra på att sätta in extra anpassningar och tidiga insatser. Vad dessa anpassningar däremot innefattar har vi fått mindre insikt i. Vi finner det både viktigt och väsentligt att i framtida forskning därför undersöka vilka extra anpassningar och insatser som faktiskt görs och vilka effekter dessa har.

Då Helsingborgsmodellen är utformad av specialpedagoger finner vi det slutligen även angeläget att i framtida forskning behandla frågor som rör specialpedagogers roll i den tidiga läs- och skrivinlärningen samt deras inverkan på lärares undervisning. Utifrån Helsingborgsmodellens handbok och pedagogers utsagor i denna studie upplevs specialpedagogers kunskaper väga tyngre än lärares när det kommer till läs- och skrivutveckling, då alla informanter på något sätt uttrycker att läsmetoder är underordnat lärares kompetenser idag. Utifrån detta synsätt kan lärare hamna i en beroendeställning till specialpedagoger för att kunna klara av och genomföra läs- och skrivundervisningen, och frågan är om detta är hållbart.

48

Referenser

Alatalo, Tarja. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 om lärares möjligheter och

hinder. Diss., Göteborg: Göteborgs universitet.

Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.

Back, Christina och Berterö, Carina. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I Fejes, Andreas, Thornberg, Robert. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB, s. 148-161.

Bagga-Gupta, Sangeeta. (2013). Literacies som handling: Den språkande människan och praktikgemenskaper. I Bagga-Gupta, Sangeeta, Evaldsson, Ann-Carita, Liberg, Caroline och Säljö, Roger (red.). Literacy-praktiker i och utanför skolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 19-40.

Berglund, Margaret och Jönsson, Anita. (2016). Helsingborgsmodellen – för tidig läs- och

skrivutveckling. Helsingborg: Skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborgs stad.

Bergöö, Kerstin och Jönsson, Karin. (2012). Glädjen i att förstå. Språk och textarbete med

barn. Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, Alan. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.

Cekaite Thunqvist, Asta och Tholander, Michael. (2015). Konversationsanalys. I Fejes, Andreas och Thornberg, Robert. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB, s. 154-177.

Comber, Barbara och Nixon, Helen. (2006). Differential recognition of children’s cultural practices in middle primary literacy classrooms. Literacy. 40. (3): 127-136.

Dyson, Anne Haas. (1997). Writing superheroes - Contemporary Childhood, Popular Culture,

and Classroom Literacy. Amsterdam: Teachers College Press.

Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.

Fast, Carina. (2007). Sju barn lär sig att läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte

med förskola och skola. Diss., Uppsala universitet. Tillgänglig på internet:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:169656/FULLTEXT01.pdf [2017-02-20] Helsingborgs stad. (2016). Våra löften.

http://www.helsingborg.se/startsida/forskola-och-utbildning/helsingborgs-stads- skolor/vara-loften/ [2017-03-26]

49

Jennfors, Elisabeth och Jönsson, Karin. (2015). Kritiskt textarbete- att läsa, samtala och skriva (om) världen (Läslyftet).

https://lasochskrivportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api/document/path/laslyftet/M aterial/Moduler/3-Grundskola/005_Kritiskt-

textarbete/del_01/1.%20Ett%20kritiskt%20spr%C3%A5k- %20och%20kunskapsperspektiv.pdf [2017-01-20]

Jönsson, Anita och Robinson, Susanne. (2011). ”Vi garanterar att alla barn kan läsa och skriva

efter sitt första skolår.”: En undersökning om ett kommunalt beslut om tjänstegarantier för läs- och skrivkunnighet. (Examensarbete). Högskolan Kristianstad: Sektionen för Lärande

och Miljö.

Jönsson, Karin. (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-

3. Diss., Malmö högskola. Tillgänglig på internet:

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/4089/Avhandling.pdf;jsessionid=27880FAC60 1E3CF7DEA48F3CEAA83996?sequence=1 [2017-03-20]

Liberg, Caroline. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB. upplaga 2:8.

Liberg, Caroline. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Uppsala: Uppsala universitet.

Liberg, Caroline, Folkeryd, Jenny och Geijerstam, Åsa. (2013). Swedish – An updated school subject?. Education Inquiry. 3 (4): 477-493.

Liberg, Caroline, Folkeryd, Jenny och Geijerstam, Åsa. (2013). God läsförmåga – hur fångas den?. I Bagga-Gupta, Sangeeta, Evaldsson, Ann-Carita, Liberg, Caroline och Säljö, Roger (red.). Literacy-praktiker i och utanför skolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB, 87-106. Liberg, Caroline och Säljö, Roger. (2012). Grundläggande färdigheter – att bli en medborgare.

I Liberg, Caroline och Säljö, Roger (red.). Lärande, skola, bildning. 2. uppl. Stockholm: Natur och Kultur, 235-255.

Lindgren, Karin. (2017). Tunga remissinstanser kritiska till åtgärdsgarantin. Lärarnas tidning. 9 januari. http://lararnastidning.se/tunga-remissinstanser-kritiska-till-atgardsgarantin/ [2017-02-09]

Luke, Alan. (2000). Critical literacy in Australia: A matter of context and standpoint. Journal

of Alolescent & Adult literacy 43 (5), s.448-459.

Luke, Alan och Freebody, Peter. (1999). Further notes on the four resources model. 4 (2), S. 5.8

50

Lundberg, Ingvar. (2009). Early precursors and enabling skills of reading acquisition.

Scandinavian Journal of Psychology. 50. (6): 611-616. Doi: 10.1111/j.1467-

9450.2009.00778.x

Lundberg, Ingvar och Herrlin, Katarina. (2005). God läsutveckling. 2. uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Lärarförbundet. (2016) Åtgärdsgarantin kan innebära med administration.

https://www.lararforbundet.se/artiklar/aatgardsgarantin-kan-innebara-mer-administration [2017-01-25]

Lärarnas Riksförbund. (2016). Yttranden över betänkandet På goda grunder - en

åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik, SOU 2016: 59.

http://www.lr.se/download/18.2458380515909b227e6a98e6/1482317278629/Yttrande_P% C3%A5+goda+grunder.pdf [2017-01-25]

Moats, Louisa. (2009). Knowledge foundations for teaching reading and spelling. Reading and

Writing: An Interdisciplinary Journal. 22 (4): 279-399. Doi: 10.1007/s11145-009-9162-1

Myrberg, Mats. (2003). Att förebygga och motverka läs- och skrivsvårigheter. (En forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket.). Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. Nilholm, Claes. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund:

Studentlitteratur AB.

Norrby, Catrin. (2014). Samtalsanalys – så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur AB.

O ́Connor, Rollanda. E., White, Annika och Swanson, Lee. (2007). Repeated reading versus continuous reading: influences on reading fluency and comprehension. Exceptional

children. 74 (1): 31-46.

Olin-Scheller, Christina. (2014). Synen på läsning alltför förenklad. Alfa. 27 Oktober. http://tidningenalfa.se/synen-pa-lasning-alltfor-forenklad/ [2017-01-10]

PIRLS. (2011: 381). Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. (2012). Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2941 [2017-03-01]

PISA. (2012: 398). 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. (2013). Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3126 [2017-03-01]

Schmidt, Catarina. (2013). Att bli en sån’ som läser - Barns menings- och identitetsskapande

51

Skoog, Marianne. (2012). Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. Diss., Örebro universitet.

http://www.oru.se/PageFiles/45317/Skoog%20Marinne.pdf [2017-02-20]

Skolverket. (2016). Nya språket lyfter – bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk

för grundskolans årskurs 1-6. Stockholm: Skolverket.

SOU. (2016: 59). Utredningen om en läsa-skriva-räkna-garanti. På goda grunder - en

åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik: Betänkande.

Statskontoret. (2016). Betänkandet På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning

och matematik (SOU 2016:59).

http://www.statskontoret.se/globalassets/remissvar/2016/2016182.pdf [2017-01-25]

Säljö, Roger. (2012). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Liberg, Caroline och Säljö, Roger (red.). Lärande, skola, bildning. 2. uppl. Stockholm: Natur och Kultur, 139-197 Tjernberg, Catharina. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Diss., Stockholm: Stockholms universitet. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01 [2017-03-03]

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Widén, Pär. (2015). Kvalitativ textanalys. I Fejes, Andreas, Thornberg, Robert. (red.)

Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB, s. 176-193.

Wood, David, Bruner, Jerome S och Ross J, Gail. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 17. (2): 89-100. Doi:10.1111/j.1469- 7610.1976.tb00381.x

Intervjuer:

Alice (Rektor) 2017-02-10

Anita Jönsson (Specialpedagog) 2017-02-01 Anna (Lärare i åk 3) 2017-02-09 Emma (Lärare i åk 3) 2017-02-06 Jonna (Speciallärare) 2017-02-16 Kajsa (Rektor) 2017-02-02 Klara (Lärare i åk 1) 2017-02-16 Linda (Lärare i åk 1) 2017-02-13 Lisa (Rektor) 2017-02-07

52 Maja (Speciallärare) 2017-02-07 Malin (Specialpedagog) 2017-02-15 Sara (Pedagog i F-klass) 2017-02-17

53