Attityder

Beteendemässiga uppfattningar Positiva uppfattningar

Miljömässiga aspekter Ekonomiska aspekter

Negativa uppfattningar Miljömässiga aspekter Ekonomiska aspekter Bekvämlighets- aspekter Okomfortabla aspekter Neutrala uppfattningar

Tabell 5. Översikt attityder.

Innehållsanalysen utgick från teorins färdiga kategorier, varav en av dem var attityder. Connor et al. (2000) konstaterar att attityd är den viktigaste variabeln för att kunna förutsäga intentionen gentemot ett specifikt beteende. Som påvisat i teorin och empirin ger sig attityd uttryck på olika sätt. En individs attityd är som tidigare nämnt beroende av beteendemässiga uppfattningar och är av utvärderande natur. Vid bearbetning av empirin var det möjligt att urskilja vilka typer av beteendemässiga uppfattningar deltagarna besatt, vilka utgjorde innehållsanalysens underkategorier. Alla deltagare indikerade på att de har en övervägande positiv attityd gentemot pantsystemet och utifrån respondenternas svar och diskussioner gick det att identifiera att denna beror på positiva uppfattningar som grundar sig i miljömässiga och ekonomiska aspekter. Hos vissa deltagare var den ena aspekten mer framträdande än den andra, även om några deltagare bildade positiva beteendemässiga uppfattningar tack vare båda aspekterna. Hos de deltagare

41 vars positiva uppfattningar främst grundade sig i ekonomiska aspekter kunde författarna urskilja att det berodde på att de upplever sig ha en ansträngd ekonomi i den livssituation de befinner sig i just nu. Det skulle kunna bero på att deltagarnas huvudsakliga inkomstkälla är studielån och bidrag och att det ska räcka till en mängd olika saker. Det kan även argumenteras för att många studenter har ett socialt liv, innehållande diverse aktiviteter som kan tänkas medföra utgifter, vilket skulle kunna påverka känslan av en ansträngd ekonomi ytterligare. De deltagare som behandlade den ekonomiska aspekten hade dessutom eget boende vilket också kan tänkas påverka den ekonomiska situationen. Att dessa grundar sina positiva uppfattningar och därmed attityder gentemot det svenska pantsystemet i ekonomiska aspekter är således inte oväntat då det dels angås vara ett sätt att “tjäna” pengar på och är ett sätt att få tillbaka redan spenderade pengar, vilket kan härledas till att det finns ett personligt intresse, i form av ekonomi, att sluta det cirkulära systemet.

Utifrån ovanstående resonemang är det intressant att andra deltagare främst tycks grunda sina positiva beteendemässiga uppfattningar, och i sin tur attityder, i miljömässiga aspekter. Som exempel nämndes bland annat minskad nedskräpning och att behålla resurser i omlopp. De miljömässiga aspekterna skulle kunna knytas an till bakgrundsfaktorer såsom kunskap då dessa deltagare uppgav att de antingen har ett personligt intresse för hållbarhet eller att det behandlas inom deras utbildningar. Barreiro et al. (2002) (via Fraj-Andrés & Martínez-Salinas 2007) belyser att individer med högre grad av miljömässigt intresse tenderar att ha bättre kunskap om miljö och därmed kan det argumenteras för att dessa deltagare har bättre förståelse för pro- environmental beteenden, och således förstår vilka miljömässigakonsekvenser ett uteblivet pantningsbeteende innebär. En ytterligare aspekt är att Young et al. (2010) lyfter att kunskap är avgörande för en individs miljömässiga värderingar och för att pro-environmental beteenden ska anammas i praktiken. I och med att deltagarna som främst grundar sina positiva beteendemässiga uppfattningar i miljömässiga aspekter antingen besitter kunskap eller ett intresse för hållbarhet tyder även vår studie på att kunskap är av betydelse. Det innebär således att beroende på om det är ekonomiska eller miljömässiga aspekter som individen grundar sina positiva beteendemässiga uppfattningar och i sin tur attityd i, kan det även tänkas påverka vilken utsträckningen individen är villig att sluta det cirkulära kretsloppet. Det kan argumenteras för att individer som främst grundar sina positiva uppfattningar i miljömässiga aspekter, samtidigt som de har ett intresse och/eller kunskap om hållbarhet finner ett annat egenintresse jämfört med de som främst grundar dessa i ekonomiska aspekter, genom känslan att de bidrar till något bra.

Författarna kunde även identifiera att några deltagare grundar sina positiva uppfattningar i både miljömässiga och ekonomiska aspekter. De deltagare som behandlade båda aspekterna har alla hållbarhet inkluderat i sin utbildning samtidigt som majoriteten av dessa har en företagsekonomisk inriktning. Märkbart var att synen på resurser tycks te sig olika utefter vad deltagarna studerar och författarna kunde främst identifiera det hos de med företagsekonomisk inriktning. Som exempel uttryckte en deltagare att det är viktigt att behålla resurser i omlopp för att material inte ska gå till spillo, att de med fördel kan återanvändas så att företagen kan

42 investera dessa medel i något annat. Det visar på att synen på resurser kan vara präglat av deltagarnas utbildningsbakgrunder, då deltagarna tenderar att dra sig åt endera ett mer personligt förhållningssätt i termer av miljömässiga och/eller personliga ekonomiska aspekter, eller ett mer företags- och samhällsekonomiskt förhållningssätt.

Fielding et al. (2008) konstaterar, likt Patrícia Silva et al. (2014), att en positiv attityd gentemot ett specifikt beteende är avgörande för att en intention att utföra beteendet ska skapas. Som tidigare nämnt har majoriteten av deltagarna en intention att panta, men trots det behandlas ett flertal negativa uppfattningar relaterat till pantning och det svenska pantsystemet under gruppsessionerna. Bland dessa uppfattningar var det främst möjligt att identifiera bekvämlighet och okomfortabla aspekter. Ett exempel som behandlades var att deltagarna inte upplever att det finns tillräckligt med pantstationer vid de tillfällen då det konsumeras pantprodukter utanför hemmet. Något de trodde skulle gynna deras intention att panta i dessa situationer var bättre disposition av pantmöjligheter i exempelvis stan, då de i dagsläget lämnar flaskor och burkar på soptunnor, slänger i brännbart eller lägger dessa i uppsamlingskärl avsedda för pant. Författarna kunde identifiera att det beteendet rättfärdigas genom antagandet att andra människor kommer att ta hand om den pant de efterlämnar. Det kan i sin tur härledas till bekvämlighet eftersom pantautomater finns placerade i nästan 94 procent av alla Sveriges livsmedelsbutiker och i regel finns det även matbutiker med pantstationer i stan (Returpack u.å.b; Svensk Dagligvaruhandel u.å). Däremot tolkar författarna att deltagarna har en tanke om att dryckesförpackningarna ska pantas i slutändan, men att de själva inte prioriterar att utföra beteendet i dessa sammanhang vilket också kan härledas till bekvämlighet.

Ovanstående resonemang kring bekvämlighetsaspekter kan å ena sidan härledas till att vissa deltagare grundar sina positiva uppfattningar, och i sin tur attityd, gentemot pant i att det anses vara en inkomstkälla för människor som har det sämre ställt, vilket skulle kunna vara en förklaring till varför beteendet inte slutförs i dessa sammanhang. Å andra sidan kan det tolkas som att deltagarnas bekvämlighet konfirmeras då det inte är givet att någon annan tar hand om den efterlämnade panten och risken att förpackningarna hamnar i exempelvis naturen är stor. Författarna tolkar därmed att det främst är ett rättfärdigande till att efterlämna pant. Således skulle det kunna kopplas till att deltagarna prioriterar personliga intressen, i detta fall bekvämlighet, före pro-environmental beteenden. Att unga prioriterar egna intressen före gynnsamma aktiviteter för miljön är något även Grønhøj och Thøgersens (2009) konstaterar i sin studie där de jämför unga och äldres pro-environmental beteenden. En möjlig anledning till att deltagarna och unga vuxna gör den prioriteringen skulle kunna vara att dagens unga vuxna i regel varit en del av en snabb utveckling där allt varit relativt tillgängligt.

En del av deltagarna behandlade att de upplever det genant att medhava pant offentligt då de exempelvis associerar det med sämre levnadsstandard, och därmed ansåg de att det var fördelaktigt att ha en pantstation i närheten av hemmet. Det tyder på att dessa respondenter upplever pant i offentligheten som obekvämt och därmed härledde författarna det till okomfortabla aspekter. Vad som är intressant är dock att några av dessa deltagare även uppgav

43 att de inte har pantstationer i närheten av hemmet och trots att det upplevs som obekvämt att behöva transportera panten offentligt, påverkar det inte intentionen att utföra beteendet mer än i termer av frekvens. Att majoriteten av deltagarna besitter en intention att sluta kretsloppet trots de ovannämnda negativa uppfattningarna skulle å ena sidan kunna tolkas som en motsättning till vad teorin säger, då negativa beteendemässiga uppfattningar bör påverka attityden negativt och därmed intentionen. Å andra sidan har författarna kunnat urskilja vilka negativa beteendemässiga uppfattningar som deltagarna besitter däremot har inte styrkan kunnat identifierats hos dessa. Det skulle således kunna tänkas att de positiva uppfattningarna hos deltagarna i denna studie har en större inverkan på intentionen jämfört med de negativa. Den deltagare som inte besitter en intention att sluta pantsystemets kretsloppet behandlar ändå flertal positiva aspekter, såsom att det är ett bra system dels för att det är en god gärning för miljön, men också för att spenderade pengar återfås. Trots dessa positiva uppfattningar skapar inte individen en beteendeintention. Denne hänvisar främst till att den upplever det som omständigt och krångligt att panta, samtidigt som den anser att mängden dryckesförpackningar som konsumeras hemma inte är tillräckligt stor för att det ska vara värt att ta sig till en pantstation. Deltagaren resonerar kring att pantning är en typ av återvinning och jämför det med att källsortera. Att dennes attityd är positiv men att intentionen till att sluta det cirkulära systemet inte skapas skulle således kunna bero på att respondenten inte upplever någon skillnad på att gå och panta eller att sortera flaskor och burkar i plast- respektive metallåtervinning. Enda skillnaden enligt deltagaren är att denne inte återfår några pengar, men den aspekten verkar inte ha någon vidare betydelse för individen. Det indikerar i sin tur på att respondenten har bristande kunskap om pant, eftersom pantsystemet fungerar som ett kretslopp i större utsträckning än vad materialåtervinning gör (Zhou et al. 2019; Naturvårdsverket 2019c; Sveriges radio 2019). Deltagaren uppger att den inte har något intresse för hållbarhet och enligt Barreiro et al. (2002) (via Fraj-Andrés & Martínez-Salinas 2007) har individer med intresse för hållbarhet i regel bättre kunskap om ämnet, vilket skulle kunna vara en förklaring till att denna respondent besitter mindre kunskap och därför likställer pant med återvinning. Att deltagaren inte har intentionen att utföra beteendet skulle även kunna härledas till att den inte finner tillräckligt stort egenintresse i beteendet. Det styrker i sin tur vad studien av Grønhøj och Thøgersen (2009) påvisade, då det indikerar på att deltagaren prioriterar sin personliga komfort före gynnsamma aktiviteter för miljön, även om denne källsorterar flaskor och burkar. Det visar även på problematiken kring att det är konsumentens ansvar att sluta det cirkulära systemet (Zhou et al. 2019) då det trots positiv attityd inte skapas en intention att utföra beteendet. För individen ifråga tycks därmed bekvämlighetsaspekterna väga tyngre än dennes positiva uppfattningar till pantsystemet och en intention att utföra beteendet skapas inte. Eftersom resterande deltagare besitter en intention att utföra beteendetet kan det tänkas att respondenten vars intention uteblir grundar sig i individuella omständigheter vilket hämmar möjligheterna att vidare analysera och dra slutsatser om vad bekvämlighetsaspekterna och den uteblivna beteendeintentionen kan tänkas bero på.

44 6.2 Upplevda normer

Upplevda normer

Normativa uppfattningar Sociala uppfattningar Samhälle Media Familj

Tabell 6. Översikt upplevda normer.

Den andra kategorin från teorin som innehållsanalysen utgick från var upplevda normer. Denna är beroende av normativa uppfattningar vilka grundar sig i huruvida individen tror att människor i dennes omgivning skulle uppskatta eller inte uppskatta, samt om dessa själva skulle utföra eller inte utföra beteendet (Fishbein & Ajzen 2010; Tagler et al. 2017). Den upplevda påverkan från omgivningen berörde sociala uppfattningar, vilket utgjorde innehållsanalysens underkategori. Den kunde i sin tur delas upp i tre koder utifrån respondenternas resonemang om samhället, media och familj. Studiens deltagare var överens om att det existerar en samhällsnorm kring pantning och att det anses som ett självklart beteende vid de tillfällen då individerna konsumerar produkter med pant i hemmet. Att alla deltagare utom en skapar en intention till att utföra beteendet och därmed sluta pantsystemets kretslopp kan således relateras till att konsumentbeteende påverkas av normer och att deltagarna vill följa denna. Att deltagarna påverkas av normer är i enlighet med resultatet i studien av Patrícia Silva et al. (2014) som visar på att det är normer och attityder som har störst påverkan vid skapandet av beteendeintentioner. Författarna uppfattar att den deltagare som inte avser att sluta pantsystemet håller med om att pantning är en samhällsnorm, men att det inte verkar som att denne påverkas av normen i samma utsträckning som övriga deltagare. Det skulle kunna bero på att ett uteblivet pantningsbeteende är lätt att dölja och därmed inte ifrågasätts. Det kan således tänkas att normer skiljer sig åt beroende på om beteendet i hög, eller låg grad, granskas och ifrågasätts av omgivningen. Författarna urskiljer däremot att respondenten rättfärdigar sitt uteblivna beteende med att denne endast konsumerar en lägre kvantitet av pantprodukter samt att dessa källsorteras. Därmed kan det tänkas att denna samhällsnorm påverkar till viss del, men inte tillräckligt för att individen ska skapa en intention gentemot beteendet ifråga.

Ytterligare en viktig aspekt inom de normativa och i sin tur sociala uppfattningarna var påverkan från media, och framförallt sociala medier. Det framgick när deltagarna diskuterade påverkan från omgivningen, då de ansåg att media har en viss påverkan på intentionen att panta. Det har tidigare i arbetet behandlats att sociala medier är ett effektivt verktyg för att skapa relationer med konsumenter, och att det framförallt har en påverkan på unga vuxnas konsumentbeteende (Ismail 2017), vilket tycks stämma överens med denna studie. Som exempel behandlades Pantameras marknadsföring under en av gruppsessionerna, där deltagarna var överens om att den är humoristisk. Huruvida den fyller funktionen att främja pantbeteendet var dock oklart, men denna typ av interaktion skulle ändå kunna betraktas som relationsskapande mellan Pantamera och konsumenterna. En annan aspekt relaterat till sociala medier, vilken upplevs ha en mer självklar påverkan på normativa uppfattningar, upplevda

45 normer och i sin tur intentionen att panta, är marknadsföring från intresseorganisationer som visar hur konsumtion påverkar miljön negativt. I samband med det behandlades bland annat flaskor och burkar i haven som ett exempel. Att miljöinriktade intresseorganisationer påverkar människors normativa uppfattningar och intentionen att utföra gynnsamma aktiviteter för miljön är även vad Fielding et al. (2008) konstaterar i sin studie. Det skulle kunna tänkas att miljöinriktade intresseorganisationer anses vara oberoende aktörer som verkar för ett specifikt syfte och att människor därmed känner förtroende för dessa.

Normativa uppfattningar visade sig utifrån innehållsanalysen influeras av sociala uppfattningar där samhällsaspekten var en av de tre slutliga koderna. Det framgick bland annat när deltagarna diskuterade nedskräpning i naturen då de antydde att de värnar om att flaskor och burkar inte ska hamna i naturen, och att de utefter sina egna förutsättningar och preferenser agerar för att det inte ska ske. Lee et al. (2018) undersökte människors återvinningsbeteende och kom fram till att individer utför aktiviteten för att bidra med något gott till samhället. Deltagarna reflekterar inte över pantsystemet till vardags men de refererade till länder som inte har pantsystem och belyste att dessa har avsevärt mycket mer nedskräpning jämfört med Sverige. Att deltagarna inte reflekterar över det till vardags skulle kunna bero på att pantsystemet är väletablerat och bidrar till ett mer hållbart och renare samhälle (Returpack u.å.c). I länder där det inte finns etablerade pantsystem blir problemet mer påtagligt och visuellt, vilket kan tänkas bidra till att deltagarna reflekterar mer över pantsystemets positiva effekter i dessa sammanhang. En anledning till att intentionen att panta skapas hos majoriteten av deltagarna skulle således kunna bero på, likt resultatet från studien av Lee et al. (2018), att de vill bidra positivt till samhället i termer av minskad nedskräpning genom att sluta det cirkulära systemet. Att pantsystemet relateras till minskad nedskräpning skulle även kunna vara en bidragande faktor till att beteendet anses vara, och blivit, en samhällsnorm och ett självklart beteende. Subjektiva normer härstammar enligt resultatet av Patrícia Silva et al. (2014) studie dels från vänner och samhället, men också från familj. När respondenterna i denna studie diskuterade kring hur deras pantningsbeteende tagit form var det tydligt att upplevda normer bland annat formats från deltagarnas familj och uppväxt. Alla respondenter refererade till barndomen och beteendet har blivit en vana för alla utom den deltagare som inte pantar då det varit en naturlig och återkommande aktivitet. Författarna kunde också identifiera att deltagarna samlar på sig större mängder flaskor och burkar innan de utför beteendet samt att de inte skulle ta sig till en pantstation för att endast panta enstaka dryckesförpackningar. Även det var ett beteende som härstammade från respondenternas uppväxt, då flera av dem återberättade att deras familjer gjort på sådant vis. Det kan således antas att tankesättet å ena sidan blivit en norm för deltagarna, men å andra sidan kan det också ses som en vana. Forskare har kritiserat att vanor inte fått större utrymme inom teorin och Conner et al. (2000) konstaterar att vanor är av störst betydelse när det kommer till att förutsäga beteenden. Även denna studie tyder på att vanor är en viktig aspekt, vilket kan motiveras med att pantningsbeteendet blivit en vana som härstammar från barndomen, men också att förberedelserna inför att utföra beteendet, att samla på sig större mängder, blivit kutym. Det kan tänkas att vanebeteenden ter sig på annat sätt jämfört med

46 mindre inrotade beteenden, men studiens teoretiska utgångspunkt saknar detta angreppssätt och därmed kan författarna inte analysera det med hjälp av teorin. Fishbein och Ajzen (2010) behandlar vanor till viss del, men endast i bemärkelse att det inte längre sker en medveten överläggning vid tidigare utförda beteenden. Till teorins fördel är det dock möjligt att intentionen påverkas av andra faktorer även vid vanebeteende och det är därför inte självklart att beteendet kommer att utföras trots att en intention skapats, som exempelvis när deltagarna konsumerar pant utanför hemmet tenderar intentionen att panta att utebli. Däremot indikerar studiens resultat på att vanor är en väsentlig aspekt, och därför efterfrågas ytterligare teoretiskt stöd för att analysera vanebeteende och intentioner djupare.