Sammanfattning och övergripande analys

Som presenterats tidigare i analysen grundas de beteendemässiga uppfattningarna i olika aspekter. Även om ett flertal negativa beteendemässiga uppfattningar kunde identifieras är det endast en deltagare som inte skapar en intention att panta. Pantsystemet är, som redan konstaterat, en cirkulär lösning som syftar till att hålla resurser i omlopp vilket bland annat främjar miljön. Att konsumenter grundar sina val i olika faktorer är välkänt (Szmigin & Piacentini 2015; Young et al. 2010) och denna studie har identifierat viktiga aspekter i relation till att sluta eller inte sluta pantsystemets kretslopp. Bland annat är det tydligt att det inte enbart är de med intresse för hållbarhet som väljer att vara en del av det cirkulära systemet. Pantsystemet innehåller ekonomiska incitament vilka författarna identifierat påverkar de

49 beteendemässiga uppfattningarna och attityden positivt vilket främjar beteendeintentionen. Young et al. (2010) samt Szmigin och Piacentini (2015) behandlar att ekonomi påverkar konsumenters beteende vilket i sin tur kan argumenteras vara en anledning till att de som inte primärt ser till hållbarhet ändå avser att sluta kretsloppet i den cirkulära lösningen. Det då de är måna om att återfå sina pengar och därmed lämnar tillbaka sin pant eftersom den ekonomiska situationen studenterna befinner sig upplevs vara begränsad. Det tyder i sin tur på att ekonomiska incitament är viktigt för att få konsumenter att sluta kretsloppet vid cirkulära lösningar, något som även bekräftas av flertal deltagare. Det ekonomiska incitamentet kan därmed argumenteras vara viktigt för framtida system, eftersom pantsystemet jämfört med exempelvis materialåtervinning har lyckats nå en betydligt högre återvinningsgrad (Naturvårdsverket 2019c; Returpack u.å.a).

Ett flertal negativa aspekter kan relateras till upplevd beteendekontroll men trots det verkar inte intentionen att utföra beteendet påverkas hos majoriteten av deltagarna. Det skulle dels kunna förklaras med att utförandet av beteendet inte är avancerat, det vill säga att själva pantningen inte är komplicerad, och att deltagarna således upplever att de besitter kontroll över hur beteendet utförs. Även att de är uppvuxna med beteendet och således skapat en vana att panta, verkar influera graden av upplevd kontroll och därmed tycks vanor återigen överträffa negativa uppfattningar i relation till att utföra ett specifikt beteende. Eftersom majoriteten av deltagarna besitter en intention att utföra pantningsbeteendet tyder det på att de negativa kontrollmässiga uppfattningarna inte påverkar intentionen, men dessa aspekter kan ändå tänkas hämma det slutgiltiga beteendet. Det kan i sin tur härledas till teorins ursprungliga modell (figur 3) och faktisk beteendekontroll eftersom oväntade hinder kan medföra att beteendet inte utförs. Dock kan författarna inte uttala sig om huruvida denna kontroll kommer att hämma individerna i utförandet av beteendet eller ej, eftersom studien inte täcker in denna aspekt då endast intentionen tagits i beaktning.

50

Figur 5. Författarnas förslag, omarbetad modell utifrån analysen.

Modellens tre bestämmande faktorer och dess uppfattningar har legat till grund för analysen och är enligt teorin oberoende varandra. Genom att använda modellen i kvalitativt syfte har ytterligare insikter genererats och denna studie tyder på att det kan tänkas finnas en koppling även mellan dessa variabler. Flertal negativa aspekter har framkommit i studien vilka inte tenderar att ha en märkbar påverkan på de bestämmande variablerna och i sin tur intentionen. Att dessa även påverkar varandra, i synnerhet att upplevda normer verkar påverka attityd och upplevd kontroll, skulle kunna tänkas vara en möjlig förklaring (se figur 5). Som exempel kan det argumenteras för att något som anses vara en samhällsnorm påverkar vilken attityd individen har gentemot beteendet i fråga. Det eftersom beteendet då kan anses vara något som bör utföras, och som därmed kan tänkas bidra till att överläggningen inför beteendets konsekvenser inte blir lika framträdande eller inte sker alls. Liknande resonemang kan föras kring negativa kontrollmässiga uppfattningar, då det även gick att urskilja flera negativa aspekter i relation till kontroll men som inte heller påverkade intentionen till att sluta kretsloppet hos majoriteten av deltagarna.

Studien indikerar även på att vanor skulle kunna ha en påverkan på de bestämmande faktorerna och/eller för att intentionen gentemot beteendet ska skapas, vilket även andra författare argumenterat för (Conner et al. 2000; Sniehotta et al. 2014). I figur 5 har vanor föreslagits som en faktor och författarna har kopplat denna direkt till intentionen. Det kan tänkas att ett beteende som blivit en vana ses som en naturlig aktivitet och därmed kan det antas att negativa aspekter inte påverkar intentionsskapandet i samma utsträckning som vid beteenden som inte är en vana. Det bör dock understrykas att det inte är möjligt för författarna att fastställa påverkan på intentionen i termer av styrka, men insikten om att det finns fler relationer än vad den ursprungliga modellen presenterar kvarstår. Att dessa inte uppmärksammats i modellen skulle

51 kunna bero på att den ursprungligen är av kvantitativ karaktär, vilket innebär att det vid sådana undersökningar på förhand bestäms vad som är intressant att studera. Därmed görs en annan typ av operationalisering, vilket kan tänkas göra det lättare att särskilja de olika relationerna från varandra jämfört med hur modellen använts i denna studie.

Utifrån vad det svenska pantsystemet bidrar till ur ett miljömässigt perspektiv är det viktigt att systemet upprätthålls. Samtidigt är det också, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, viktigt att konsumtionen av dryck inte minskar. Därav är diskussionen kring pantbeloppet intressant, då en höjning kan tänkas bidra till högre pantningsgrad men också till lägre konsumtion av drycker med pant. Det framgick under sessionerna att studiens deltagare är tillfreds med dagens pantbelopp och att vissa av dem skulle kunna tänka sig att välja pantfria dryckesalternativ om pantsumman skulle höjas. Flertal deltagare lyfte också att det kan tänkas att dryckeskonsumtionen skulle minska vid ett sådant scenario, däremot var de inte lika övertygande om att det skulle bidra till en ökad pantningsgrad. Att pantfria alternativ skulle prioriteras behöver ur samhällsekonomiskt perspektiv inte vara problematiskt då konsumtion fortfarande skulle ske, men däremot är materialåtervinningsgraden lägre än pantningsgraden (Zhou et al. 2019; Naturvårdsverket 2019c; Sveriges radio 2019), vilket skulle kunna tänkas ge miljömässiga konsekvenser då incitament att återvinna upplevs sämre än incitament att panta. Avslutningsvis har författarna kunnat urskilja och presenterat intressanta aspekter relaterat till vad som bidrar till att unga vuxna i form av studenter avser att sluta, eller inte sluta pantsystemets kretslopp, i termer av attityder, normer och kontroll. Författarna kunde tydligt identifiera attityder och upplevda normer då deltagarna vid flertal tillfällen explicit reflekterade kring sina attityder och normer i relation till det svenska pantsystemet. Även kontrollmässiga aspekter gick att urskilja, om än inte lika explicit. Författarna har dessutom föreslagit att de bestämmande faktorerna har koppling till varandra och att en ytterligare faktor, vanor, kan tänkas påverka intentionen. Författarna finner således att RAA hjälper till att förklara intressanta aspekter relaterat till konsumentbeteende gentemot det svenska pantsystemet även om viss utveckling föreslagits.

52