7. Slutsatser
7.1 Diskussion och framtida forskning
7.1.1 Teorins lämplighet
Den teoretiska utgångspunkten som tillämpas i denna studie, the Reasoned Action Approach, har tidigare främst använts inom kvantitativa studier (Patrícia Silva et al. 2014; Sniehotta et al. 2014). Det är därmed intressant att diskutera huruvida teorin lämpar sig i kvalitativt syfte. Författarna till denna studie visste inte på förhand vad deltagarna skulle behandla eller diskutera i fokusgruppsintervjuerna, även om frågorna till stor del var utformade utifrån teorin. Författarna valde att utforma frågorna så att de uppfattades som vardagliga snarare än teoretiska eftersom författarna inte ville riskera att styra deltagarna teoretiskt samt för att underlätta för diskussion. Den insamlade datan genererade därmed ett bredare perspektiv jämfört med om en kvantitativ studie utförts, eftersom de som genomför studien på förhand då operationaliserar teorin och därmed väljer möjliga svarsalternativ. Det medförde i sin tur vissa svårigheter för författarna då det emellanåt inte var självklart hur vissa aspekter skulle skiljas åt. Däremot visade sig den teoretiska modellen vara hjälpsam även i ett kvalitativt syfte, då studien kunnat urskilja intressanta aspekter relaterat till variablerna. Dock upplevdes viss avsaknad av teoretiskt stöd, vilket författarna lyfter som förslag till framtida studier inom området. Teorin har fått kritik för att fokusera på överlagt beteende (Knussen et al. 2004). Även om Fishbein och Ajzen (2010) bemöter det med att det är ett missförstånd och att beteenden som upprepas inte innefattar en medveten övervägning har andra författare uppmärksammat att vanor har betydelse för hur framtida beteenden ter sig (Conner et al. 2000; Sniehotta et al. 2014). Denna studie tyder också på att vanor verkar ha en betydande roll för skapandet av en intention och även om det inte är möjligt att säga hur stark denna aspekt är verkar den för majoriteten av deltagarna påverka intentionen positivt, då negativa uppfattningar gentemot beteendet finns. Ett exempel på att vanor tycks ha en betydande påverkan är när deltagarna behandlar onlinehandel. Trots att naturliga ärenden vid pantstationer inte längre skulle finnas upplever majoriteten av deltagarna inte att det skulle påverka intentionen till att utföra beteendet negativt. Det kan därmed argumenteras för att vanor bör få mer utrymme. Utifrån denna studie, föreslår författarna att det kan tänkas finnas en direkt koppling mellan vanor och intention. För att fastslå det krävs dock en kvantitativ verifiering och därmed skulle det vara intressant för framtida forskning att kvantitativt undersöka huruvida vanor påverkar intentionen till att utföra ett beteende i termer av styrka, samt jämföra det med de redan existerande variablerna.
55 Studiens huvudsakliga bidrag till teorin är att den identifierat vilka aspekter teorins variabler; attityd, upplevda normer och upplevd kontroll samt dess uppfattningar, grundar sig i, i relation till konsumenten för att sluta, eller inte sluta kretsloppet i ett cirkulärt system genom att studera det svenska pantsystemet. Dessa aspekter är av betydelse för att upprätthålla dagens pantsystem men också vid utveckling av nya cirkulära system. För att fastställa vilka aspekter som har störst betydelse skulle denna studie behöva kombineras med kvantitativa mått, vilket även det är ett förslag till framtida forskning.
1
Källförteckning
Ajzen, I., 1991. The Theory of Planned Behavior. Organizational Behavior and Human Decision Process, December, Vol 50. pp. 179-211. DOI: 10.1016/0749-5978(91)90020-T Ajzen, I., & Fishbein, M., 1980. Understanding Attitudes and Predicting Social Behavior. New Jersey: Pearson.
Ajzen, I., 2005. Attitudes, Personality and Behavior. Massachusetts; McGraw-Hill Education. Ajzen, I., Albarracín, D., & Hornik, R. 2007. Prediction and Change of Health Behavior: Applying the Reasoned Action Approach. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates Ajzen, I., 2011. The Theory of Planned Behaviour: Reactions and reflections. Psychology & Health.Vol. 26, pp. 1113-1127 DOI: 10.1080/08870446.2011.613995
Alvehus, J., 2019. Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm; Liber AB. Avfall Sverige, 2019. Materialåtervinning [hämtad 27/3 2020]
Se: https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/avfallsbehandling/materialatervinning/ Avfall Sverige, 2018. Svensk avfallshantering [hämtad 25/2 2020]
Se: https://www.avfallsverige.se/fileadmin/user_upload/Publikationer/SAH_2019.pdf
Barreiro, J. M., Lopez, M. A., Losada, F. & Ruzo, E., 2002. Análisis de las dimensiones cognoscitiva, y afectiva del comportamiento ecológico del consumidor. Revista Galega de Economía, Vol. 11:2, pp. 1-21. ISSN: 1132-2799
Blomsma, F. & Brennan, G., 2017 - The Emergence of Circular Economy A New Framing Around Prolonging Resource Productivity. Journal of Industrial Ecology Vol. 21 pp. 603- 614. DOI: 10.1111/jiec.12603
Bonnes, M., Lee, T., & Bonaiuto, M., 2002. Psychological Theories for Environmental Issues. London/New York; Routledge.
Camacho-Otero, J., Boks C., & Nilstad Pettersen, I., 2018. Consumption in the Circular Economy: A literature review. Sustainability. Vol. 10 pp. 2-25.
DOI:10.3390/su10082758
Cavanagh, S., 1997. Content analysis: concepts, methods and applications. Nurse Researcher Vol. 4 pp. 5-16. DOI: 10.7748/nr.4.3.5.s2
2 Chang, M. K., 1998. Predicting Unethical Behavior: A Comparison of the Theory of
Reasoned Action and the Theory of Planned Behavior. Journal of Business Ethics Vol. 17 pp. 1825-1834. DOI: 10.1023/A:1005721401993
Conner, M., Gaston, G., Sheeran, P., & Germain, M. 2013. Some feelings are more important: Cognitive attitudes, affective attitudes, anticipated affect, and blood donation. Health
Psychology. Vol. 32, pp. 264–272. DOI:10.1037/a0028500
Conner, M., Sheeran, P., Norman, P., & Armitage, C. 2000. Temporal stability as a moderator of relationships in the Theory of Planned Behaviour. British Journal of Social Psychology. Vol. 39 pp. 469-493. DOI: 10.1348/014466600164598
Denscombe, M. 2018. Forskningshandboken : För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna Lund; Studentlitteratur.
Edman, N., 2013. Hejdå läskbacken [hämtad 31/3 2020] Se: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hej-da-laskbacken
Esposito, M., Tse, T., & Soufani, K., 2018. Introducing a Circular Economy: New Thinking with New Managerial and Policy Implications. California Management Review Vol. 60 pp. 5- 19. DOI: 10.1177/0008125618764691
Ellen MacArthur Foundation, 2011. Chapter 1 - “Good rather than less bad”: the circular approach [hämtad 17/4 2020] Se: https://www.ellenmacarthurfoundation.org/news/chapter-i- good-rather-than-less-bad-the-circular-approach
Ellen MacArthur Foundation, 2013. Towards the circular economy [hämtad 27/3 2020] Se: https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/publications/Ellen-MacArthur- Foundation-Towards-the-Circular-Economy-vol.1.pdf
Fishbein, M. & Ajzen, I., 2010. Prediction and Changing Behavior: The Reasoned Action Approach. Taylor & Francis Group. E-bok.
Fraj-Andrés, E. & Martínez-Salinas, E., 2007. Impact of Environmental Knowledge on Ecological Consumer Behaviour. Journal of International Consumer Marketing Vol. 19:3 pp. 73-102. DOI: 10.1300/J046v19n03_05
Geissdoerfer, M., Savaget, P., Bocken, N.M. & Hultink, E.J., 2017. The circular economy – a new sustainability paradigm? Journal of Cleaner Production. Vol. 143 pp. 757-768. DOI: 10.1016/j.jclepro.2016.12.048
3 Gold, G-J. 2011. Review of Predicting and Changing Behaviour: The Reasoned Action
Approach. The Journal of Social Psychology. Vol. 151 pp. 382-385. DOI: 10.1080/00224545.2011.563209
Graneheim, U. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, Vol. 24, pp. 105-112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grønhøj, A. & Thøgersen, J., 2009. Like father, like son? Intergenerational transmission of values, attitudes, and behaviours in the environmental domain. Journal of Environmental Psychology Vol. 29. pp. 414-421. DOI: 10.1016/j.jenvp.2009.05.002
Hagger, M. S., 2019. The reasoned action approach and the theories of reasoned action and planned behavior. Oxford Bibliographies in Psychology. DOI:
10.1093/OBO/9780199828340-0240
Halkier, B., 2010. Fokusgrupper. Malmö; Liber AB
Han, T-I., & Stoel, L., 2017. Explaing Socially Responsible Consumer Behavior: A Meta- Analytic Review of Theory of Planned Behavior. Journal of International Consumer Marketing. Vol. 29 pp. 91-103 DOI: 10.1080/08961530.2016.1251870
Hansson, M., 2020. Elda sopor - en allt dyrare affär [hämtad 31/3 2020] Se: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7430932
Hansson, M., 2011. Developing Patterns of Explanations Methodological Considerations When Analyzing Qualitative Data. I Dahlin, P. & Ekman, P. Management and Information Technology. New York: Routledge Taylor & Francis Group.
Hsieh, H-F. & Shannon, S. E., 2005. Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research. Vol. 15 pp. 1277-1288. DOI: 10.1177/1049732305276687 Ismail, A.R., 2017. The influence of perceived social media marketing activities on brand loyalty: The mediation effect of brand and value consciousness. Asia Pacific Journal of Marketing and Logistics. Vol. 29:1 pp. 129-144. DOI: 10.1108/APJML-10-2015-0154
Izagirre-Olaizola, J., Fernández-Sainz, A., Vicente-Molina, M-A., 2015. Internal determinants of recycling behaviour by university students: a cross-country comparative analysis.
4 Kirchherr, J., Piscicelli, L., Bour, R., Kostense-Smit, E., Muller, J., Huibrechtse-Truijens, A., & Hekkert, M., 2018. Barriers to the Circular Economy: Evidence From the European Union (EU). Ecological Economics. Vol 150 pp. 264-272. DOI: 10.1016/j.ecolecon.2018.04.028 Knussen, C., Yule, F., MacKenzie, J., & Wells, M., 2004. An analysis of intentions to recycle household waste: The roles of past behaviour, perceived habit, and perceived lack of facilities. Journal of Environmental Psychology. Vol. 24 pp. 237-246. DOI:
10.1016/j.jenvp.2003.12.00
Korhonen, J., Nur, C., Feldmann, A., & Eshetu-Birkie, S. 2018. Circular economy as an essentially contested concept. Journal of Cleaner Production. Vol. 175 pp. 544-552. DOI: 10.1016/j.jclepro.2017.12.111
Kunz, N., Mayers, K., & Van Wassenhove L-N., 2018. Stakeholder Views on Extended Producer Responsibility and the Circular Economy. California Management Review. Vol. 60 pp. 45 –70. DOI: 10.1177/0008125617752694
LeCompte, M.D., & Goetz, J.P. 1982. Problems of reliability and validity in ethnographic research. Review of Educational Research. Vol. 52 pp. 31-60. DOI:
10.3102/00346543052001031
Lee, A-L., Prenergast, G-P., Yim, F-H & Choi, L., 2019. A Social dilemma perspective on recycling. Journal of Applied Social Psychology. Vol. 2019;49 pp. 585–595. DOI:
10.1111/jasp.12618
Litosseliti, L., 2003. Using Focus Groups in Research. London; Continuum.
McEachan, R., Taylor, N., Harrison, R., Lawton, R., Gardner, P., & Conner, M., 2016. Meta- Analysis of Reasoned Action Approach (RAA) to Understanding Health Behaviours Annals of Behavioral Medicine. Vol. 50 pp. 592-612 DOI: 10.1007/s12160-016-9798-4
Merton, R.K., 1987. The Focused Interview and Focus Groups: Continuities and
Discontinuities. The Public Opinion Quarterly. Vol. 51 pp. 550-566. DOI: 10.1086/269057 Morgan, D., 1997. Focusc gropus as qualitative reaserch. Thousand Oaks, California; Sage Publications
Morgan, D., 1998. Planning Focus Groups. The Focus Group Kit, no 2. Thousand Oaks, California; Sage Publications
Murray, A., Skene, K. & Haynes, K., 2016. The Circular Economy: An interdisciplinary exploration of the concept and application in a global context. Journal of Business Ethics. DOI: 10.1007/s10551-015-2693-2
5 Nationalencyklopedin u.å. Metallåtervinning [hämtad 25/5 2020] Se:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/metall%C3%A5tervinning Naturskyddsföreningen, u.å. Plastfritt hav [hämtad 12/2 2020] Se:
https://www.naturskyddsforeningen.se/plastfritthav
Naturvårdsverket, 2019a. Avfall i EU [hämtad 10/2 2020] Se:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Avfall-i-EU/ Naturvårdsverket, 2019b. Definition av avfall [hämtad 11/2 2020] Se:
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Begrepp-och- definitioner-/
Naturvårdsverket, 2019c. Fakta om avfall [hämtad 12/2 2020] Se: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/ Naturvårdsverket, 2019d. Producentansvar [hämtad 20/2 2020) Se:
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Avfall/Producentansvar/
Naturvårdsverket, 2019e. Plaståtervinning och hantering av plastavfall [hämtad 25/5 2020] Se: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Plast/Plastfloden-i-Sverige/Plastatervinning-och-hantering-av-plastavfall-/ Neuendorf, K. A, 2002. The Content Analysis Guidebook. Thousand Oaks, California; Sage Publications
Park, J., & Ha, S., 2014. Understanding Consumer Recycling Behavior: Combining the Theory of Planned Behavior and the Norm Activation Model. Family and Consumer Sciences Research Journal. Vol. 42 pp. 278–291 DOI: 10.1111/fcsr.12061
Patrícia Silva, A., Figueiredo, I., Hogg, T., & Sottomayor, M. (2014). Young adults and wine consumption a qualitative application of the theory of planned behavior. British Food
Journal. Vol. 5 pp. 832-848. DOI:10.1108/BFJ-05-2012-0114
Pearce, D. W., & Turner, R. K., 1990. Economics of natural resources and the environment. Hemel Hempstead, Herts: Harvester Wheatsheaf.
Returpack, u.å.a. Pantstatistik [hämtad 12/2 2020].
6 Returpack, u.å.b. Så går det till [hämtad 13/2 2020]. Se: https://pantamera.nu/vara-
tjanster/butik/sa-gar-det-till/
Returpack, u.å.c. Historia [hämtad 14/2020] Se: https://pantamera.nu/om- oss/verksamhet/historia/
Returpack, u.å.d. Från förpackning till förpackning [hämtad 18/2 2020] Se:
https://pantamera.nu/pantsystem/varfor-pantar-vi/fran-forpackning-till-forpackning/ Returpack, u.å.e. Förordning styr pantsystemet [hämtad 18/2 2020] Se:
https://pantamera.nu/pantsystem/fakta/forordning-styr-pantsystemet/ Returpack, u.å.f. Satsningar på attityder hos unga vuxna [hämtad 26/2] Se: https://pantamera.nu/om-oss/hallbarhet/satsningar-pa-attityder-hos-unga/
Schiffman, L-G. & Wisenblit, J-L. 2015. Consumer Behavior. Harlow; Pearson Education Limited.
SFS 2005:220. Förordning om retursystem för plastflaskor och metallburkar. Stockholm: Miljö- och energidepartementet
Shen, K. W., & Wang, J-Q., 2017. Circular economy model for recycling waste resources under government participation: A case study in industrial waste water circulation in China. Technological and Economic Development of Economy. Vol. 26 pp. 21-47. DOI:
10.3846/tede.2019.11249
Sheppard, B. H., Hartwick, J., & Warshaw, P. R., 1988. The Theory of Reasoned Action: A MetaAnalysis of Past Research with Recommendations for Modifications and Future Research. Journal of Consumer Research Vol. 15 pp. 325–343. DOI: 10.1086/209170 Singh, P., & Giacosa, E., 2018. Cognitive biases of consumers as barriers in transition towards circular economy. Management Decision. Vol. 57 pp. 921-936. DOI: 10.1108/MD- 08-2018-0951
Singh, J., & Ordonez, I., 2016. Resource recovery from post-consumer waste: important lessons for the upcoming circular economy. Journal of Cleaner Production. Vol. 134 pp. 342- 353.
Skawińska, E., 2019. Innovative and socially responsible consumer behaviour in paradigm of circular economy – a research model. Acta Scientiarum Polonorum. Oeconomia. Vol. 18:3 pp. 83–90. DOI: 10.22630/ASPE.2019.18.3.35
7 Smart City Sweden (SCS), u.å. Extended Producer Responsibility in Sweden: Towards better waste management [hämtad 20/2 2020] Se: https://smartcitysweden.com/best-
practice/337/extended-producer-responsibility-in-sweden-towards-better-waste-management/ Sniehotta, F. F., Presseau, J. & Araújo-Soares, V., 2014. Time to retire the theory of planned behaviour. Health Psychology Review. Vol. 8:1 pp. 1-7. DOI:
10.1080/17437199.2013.869710
Stahel, W.R., 2016. The circular economy. Nature News. 24 Mars. Vol. 531 No. 7595, pp. 435-438. [hämtad 12/2 2020] Se:
https://www.nature.com/news/polopoly_fs/1.19594!/menu/main/topColumns/topLeftColumn/ pdf/531435a.pdf
Strydom, W., 2018. Applying the Theory of Planned Behaviour to Recycling Behaviour in South Africa. Sustainability Vol. 3 pp. 1-20
Svensk Digital Handel, 2018. Digital Mathandel 2018 [hämtad 12/2 2020] Se: https://dhandel.se/kunskapsbanken/dibs-rapport-om-svensk-e-handel-2018/
Svensson, N., & Funck, E., 2019. Management control in circular economy. Exploring and theorizingthe adaptation of management control to circular business models. Journal of Cleaner Production. Vol. 233 pp. 390-398. DOI: 10.1016/j.jclepro.2019.06.089
Svensk Dagligvaruhandel, u.å. Om dagligvaruhandeln. [hämtad 10/2 2020] Se: https://www.svenskdagligvaruhandel.se/om-oss/om-branschen/
Svenska miljöinstitutet, u.å. Avfall och hållbar konsumtion [hämtad 10/2 2020] Se: https://www.ivl.se/sidor/branscher-i-fokus/hallbar-kommun/avfall-och-hallbar- konsumtion.html
Sveriges Avfallsportal, 2019. Metallförpackningar [hämtad 25/5 2020] Se:
https://www.sopor.nu/fakta-om-sopor/vad-haender-med-din- sopa/foerpackningar/metallfoerpackningar/
Sveriges Radio, 2019. Experten: Plaståtervinning är en lurig historia [hämtad 25/5 2020] Se: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7313598
Szmigin, I., & Piacentini M., 2015. Consumer Behaviour. Glasgow; Bell & Bain Ltd. Söderpalm, P. & Wennö, J., 2019. Mediebild, opinion och faktakoll i klimatfrågan. Stockholm; Kantar Sifo. [hämtad 3/3 2020] Se: https://marketing.kantarsifo.se/ladda-ner- mediebild-opinion-och-faktakoll-i-klimatfragan-lp
8 Tagler, M-J.,Stanko, K-A., & Forbey, J-D., 2017. Predicting sleep hygiene: a reasoned action approach. Journal of Applied Social Psychology, Vol. 47, pp. 3-12.
Doi:10.1111/jasp.12411
Taufique, K., Polonsky, M-J., Vocino, A., & Siwar, C., 2019. Measuring consumer understanding and perceptions of eco-labelling; Item selection and scale validation. International Journal of Consumer Studies. Vol 43, pp. 298-314. Doi: 10.1111/ijcs.12510 Tojo, N. 2011. Deposit Refund Systems in Sweden. IIIEE Reports, vol. 2011:05, International Institute for Industrial Environmental Economics, Lunds Universitet.
Tong, X., Nikolic, I., Dijkhuizen, B., Van den Hoven, M., Minderhoud, M., Wang, T. & Tao, D., 2018. Behaviour change in post-consumer recycling: Applying agent-based modelling in social experiment. Journal of Cleaner Production. Vol. 187 pp. 1006-1013. DOI:
10.1016/j.jclepro.2018.03.261
Tounés, A., Tornikoski, E. T. & Gribaa, F., 2019. The Formation of Environmentally Friendly Intentions of SME Owner-Managers in an Emerging Country: The Case of Tunisian’s
Textile–Clothing Industry. Sage Journals. Vol. 32 pp. 528-554. DOI: 10.1177/1086026618764267
Vetenskapsrådet, 2002 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Världsnaturfonden (WWF), 2019a. Overshoot Day 29 juli: Jordens förnybara resurser slut för iår [hämtad 13/2 2020] Se: https://www.wwf.se/pressmeddelande/overshoot-day-29-juli- jordens-fornybara-resurser-slut-for-i-ar-3373236/
Weber, R. P. 1990. Basic content analysis. Beverly Hills, CA; Sage.
Weinstein, N. D., 2007. Misleading tests of health behavior theories. Annals of Behavioral Medicine. Vol. 33.1 pp. 1–10. DOI: 10.1207/s15324796abm3301_1
Wibeck, V., 2010. Fokusgrupper. Lund; studentlitteratur.
Williams, K.C. & Page, R.A., 2011. Marketing to the generations. Journal of Behavioral Studies in Business, Vol. 5 pp. 1‐17.
Witjes, S., & Lozano, R., 2016. Towards a more Circular Economy: Proposing a framework linking sustainable public procurement and sustainable business models. Resources
9 Zhao, L., Lee, S.H. & Copeland, L.R., 2019. Social media and Chinese consumers’
environmentally sustainable apparel purchase intentions. Asia Pacific Journal of Marketing and Logistics Vol. 31 pp. 855-874. DOI: 10.1108/APJML-08-2017-0183
Zhou, G., Gu, Y., Wu, Y., Gong, Y., Mu, X., Han, H., & Chang, T., 2019. A systematic review of the deposit-refund system for beverage packaging: Operating mode, key parameter and development trend. Journal of Cleaner Production. Vol. 251 pp. 1-13. DOI:
10.1016/j.jclepro.2019.119660
Zoellner, J., Krzeski, E., Harden, S., Cook, E., Allen, K. & Estabrooks, P. A., 2012. Qualitative Application of the Theory of Planned Behavior to Understand Beverage
Consumption Behaviors among Adults. Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics. Vol. 112. pp. 1774-1784 DOI: 10.1016/j.jand.2012.06.368
10
Bilagor
Bilaga 1. Frågeformulär deltagare Hej!
Intervjuerna börjar närma sig och vi vill därför be dig att besvara frågorna nedan och sedan skicka tillbaka dokumentet till oss innan din intervju. Svaren kommer vara anonyma i det slutgiltiga arbetet.
Har du några frågor är det bara att du hör av dig. Allt gott!
Vänlig hälsning,
Evelina Loftén och Ida Wallöe Åhlander
1. Ålder Svar: 2. Kön Svar: 3. Universitet Svar: 4. Studieinriktning/program
11 Svar:
5. Tar du fullt CSN (lån + bidrag)?
Svar:
6. Har du någon sysselsättning utöver dina studier?
Svar:
7. Har du eget boende eller bor du med dina föräldrar?
Svar:
8. Är du intresserad av hållbarhet?*
*Med intresse för hållbarhet syftar vi i detta fall till miljömässiga aspekter. Det vill säga om du finner ett intresse för miljömässig hållbarhet. Miljömässig hållbarhet innebär att hushålla med resurser för att inte äventyra kommande generationers förutsättningar att uppfylla sina behov.
Svar:
9. Är hållbarhet och hållbar uteckling ett ämne som tas upp inom din
studieinriktning/program?
Svar:
10. Är du okej med att använda ditt förnamn vid intervjun (du kommer att vara
anonym i resterande hantering av materialet)?
12 11. Är du okej med att din studieinriktning framgår under fokusgruppsintervjun?
Svar:
Bilaga 2. Urval
Nedan presenteras en tabell med information om studiens respondenter.
Benämnin g Kön Ålde r Studie- inriktning Lärosäte Extra -jobb Eget boend e Hållbarhets -intresse Hållbarhet inkluderat i utbildninge n A Man 24 Civilekonom- programmet, företagsekonom i Umeå Universite t Nej Ja Nej Ja B Kvinn a 21 Psykolog- programmet Uppsala Universite t Ja Ja Ja Oklart C Kvinn a 22 Sjuksköterska Uppsala Universite t Nej Ja Ja Nej
13 D Kvinn a 22 Grundlärar- programmet F-3 Uppsala Universite t Ja Ja Ja Nej E Man 22 Corporate Entrepreneurshi p and Business Design Chalmers Ja Ja Delvis Ja F Kvinn a 22 Medie- och kommunikation s- vetenskap Uppsala Universite t
Nej Ja Delvis Nej
G Kvinn a 23 Juridik Lunds Universite t Ja Ja Ja Nej H Kvinn a 22 Master of Science in Marketing and Consumption Göteborgs Universite t Ja Ja Delvis Ja I Kvinn a 24 Civilingenjör inom Samhällsbyggna d KTH Ja Ja Ja Ja J Man 28 Civilekonom- programmet, företagsekonom i Örebro Universite t Ja Ja Ja Ja
K Man 28 Master inom hållbart företagande, företagsekonom i Örebro Universite t Nej Ja Ja Ja
14 L Man 25 Offentlig politik och organisation Stockhol m Universite t
Nej Nej Ja Nej
M Man 22 Civilekonom- programmet, företagsekonom i Örebro Universite t Ja Ja Nej Ja
Bilaga 3. Svenska pantsystemet
Idén om ett pantsystem växte fram på 1970-talet i takt med att återanvändningsbara glasflaskor började bytas ut mot dryckesförpackningar för engångsbruk (Tojo 2011). Miljöinriktade intresseorganisationer ville inte överge refillsystemet med glasflaskor och påpekade att övergången skulle innebära problem, som exempelvis ökat avfall. För att hantera problematiken införde staten ett obligatoriskt pantsystem (ibid). Till följd av det startades Returpack 1984, vilka bistod med ett icke-kommersiellt system för att återvinna aluminiumburkar (Returpack u.å.c; Tojo 2011). Tio år senare inkluderades även PET-flaskorna i pantsystemet (Returpack u.åc). Återanvändningsbara glasflaskor användes och såldes till enskilda konsumenter fram till 2013 men säljs numera endast till återförsäljare såsom barer, caféer och restauranger och förpackningarna innefattas av ett annat retursystem (Edman 2013). Pantsystemet regleras i förordningen om retursystem för plastflaskor och metallburkar (Returpack u.å.e; SFS 2005:220). I förordningen om retursystem för plastflaskor och metallburkar uttrycks det att konsumtionsfärdig dryck i plastflaska eller metallburk avsedd för den svenska marknaden ska ingå i ett godkänt retursystem, men att dryck som huvudsakligen består av mejeriprodukter eller grönsaks-, frukt- eller bärjucie inte omfattas av förordningen (SFS 2005:220). Däremot är det sedan några år tillbaka möjligt för saft- och juiceproducenter att frivilligt ansluta sina plastförpackningar till retursystemet (Returpack u.å.c).
Formellt är Returpack två organisationer, AB Svenska Returpack som ansvarar för aluminiumburkarna och AB Svenska Returpack-PET som ansvarar för PET-flaskorna. Dessa två organisationer har samma ägarstruktur, där 50 procent av företaget ägs gemensamt av flera bryggerier, 25 procent som ägs av en sammanslutning av större återförsäljningskedjor och resterande 25 procent som ägs av en sammanslutning av små, enskilda återförsäljare (ibid).
15 Som tidigare nämnt bygger pantsystemet på att konsumenten betalar en avgift för att få låna burken eller flaskan, vilken sedan betalas tillbaka om konsumenten återlämnar förpackningen så den kan återvinnas och bli till nya dryckesförpackningar (Returpack u.å.b; Zhou et al. 2019). Returstationer för pant är ofta placerade i anslutning till livsmedelsbutiker och det uppskattas vara runt 3000 av landets 3200 butiker som har pantautomater, där cirka 94 procent av alla förpackningar pantas (Returpack u.å.b; Svensk Dagligvaruhandel u.å). De butiker som frivilligt köpt in en pantautomat anmäler sig som kund till Returpack, som i sin tur hämtar alla insamlade