Upplevd kontroll över pantning

Upplevd kontroll över pantning

Kontrollmässiga uppfattningar Positiva kontrollmässiga uppfattningar Användbarhet Negativa kontrollmässiga uppfattningar Användbarhet Etiska aspekter

Tabell 7. Översikt upplevd kontroll över pantning.

Den tredje kategorin utifrån teorin var upplevd kontroll över pantning vilket handlar om i vilken utsträckning en individ tror sig vara kapabel till att utföra beteendet (Fishbein & Ajzen 2010). Upplevd kontroll grundar sig i en individs kontrollmässiga uppfattningar och påverkas av interna och externa faktorer (McEachan et al. 2016; Fishbein & Ajzen 2010). De kontrollmässiga uppfattningarna gav sig i uttryck genom huruvida pantautomaterna är tillgängliga, fungerar och inte har alltför långa väntetider. Bland deltagarna rådde det delade meningar då vissa upplever att tillgängligheten är god och att det sällan är varken kö eller att automaterna är ur funktion. Andra tycker att tillgängligheten skulle kunna vara bättre, att det ofta är kö och att maskinerna ofta krånglar. Dessa aspekter påverkar de kontrollmässiga uppfattningarna och därmed den upplevda kontrollen. De deltagare som uppfattar pantsystemet som det förstnämnda bör uppleva en högre grad av kontroll vilket påverkar intentionen att sluta kretsloppet positivt. De deltagare som istället uppfattar pantsystemet som det sistnämnda borde uppleva en lägre grad av kontroll, vilket således utifrån teorin kan tänkas hämma intentionen att utföra beteendet. Lee et al. (2018) studerade återvinningsbeteende och konstaterade att möjligheten att utföra beteendet påverkade hur villiga individer är att utföra aktiviteten. Denna studie stämmer inte helt överens med det resultatet då de deltagare som besitter en intention men upplever tillgängligheten som mindre bra, enbart påverkas i termer av frekvens. Skillnaden skulle å ena sidan kunna förklaras med att Lee et al. (2018) tillämpat en annan teoretisk utgångspunkt än denna studie. Å andra sidan kan det också bero på att det svenska pantsystemet har god tillgänglighet.

47 Författarna kunde urskilja att positiva kontrollmässiga uppfattningar bland annat grundar sig i pantmaskinernas utformning, där nya innovativa lösningar lyftes. Exempelvis nämndes de pantautomater där all pant läggs i på en gång som fördelaktiga utifrån användarnas perspektiv, jämfört med de där användaren måste mata in en dryckesförpackning åt gången, vilka utgör majoriteten av alla pantautomater. Utifrån vad deltagarna beskriver i denna kontext går det dock att förstå att det för majoriteten inte påverkat den upplevda kontrollen och därmed inte heller intentionen att utföra beteendet, men det kan ändå argumenteras vara väsentligt då det skulle kunna leda till att de inte skapar en intention att utföra beteendet om de upplever att det är besvärligt att utföra beteendet. Att säkerställa pantsystemets tillgänglighet, funktion och användbarhet är därmed av vikt för att i framtiden upprätthålla, och eventuellt öka, pantsystemets återvinningsgrad.

Individens kontrollmässiga uppfattningarna tycks påverkas negativt av att andra människor vill ha dennes pant, vilket medför en negativ påverkan på den upplevda kontrollen över pantning. Det verkar främst upplevas som jobbigt att personligen behöva avfärda dessa människor vilket skulle å ena sidan kunna bero på studiens deltagare är medvetna om att dessa människor förmodligen har en markant sämre ekonomisk situation. Å andra sidan kan det tänkas att även om individen är medveten om att dessa människor eventuellt har det sämre ekonomiskt inte vill förlora kontrollen över vilket ändamål pengarna går till. Det var det möjligt att förstå problematiken i termer av ekonomi då deltagarna antydde att det är jobbigt att behöva göra en avvägning om de själva behöver pengarna eller inte. I huvudsak var det personliga ekonomiska aspekter som författarna kunde urskilja, vilket är en faktor som påverkar konsumenten i dennes beteende (Szmigin & Piacentini 2015). Exempelvis överväger vissa deltagare vilken tidpunkt på dygnet de utför beteendet för att undvika obekväma situationer och slippa göra en avvägning. Även i detta fall tycks intentionen att sluta det cirkulära systemet bestå, trots att den upplevda kontrollen påverkas negativt av dessa kontrollmässiga uppfattningar.

6.4 Framtidsaspekter

Framtidsaspekter

Ökad onlinehandel av livsmedel och pant av andra produkter Positiva inställningar Åtkomst

Tabell 8. Översikt framtidsaspekter.

I fokusgruppsintervjuerna behandlades frågor som var kopplade till problematiseringens diskussion kring att främja omställningen till ett mer cirkulärt samhälle samt att upprätthålla dagens pantsystem även i framtiden, snarare än till teorin. Däremot var det möjligt att sammanlänka dessa aspekter med den ursprungliga teorin. Camacho-Otero et al. (2018) belyste att det är relevant att studera onlinehandel i relation till CE. I dagsläget anser deltagarna att utvecklingen kring onlinehandel inte är ett hinder, dels då det inte är ett alternativ de använder sig av än, men också för att de finner pantningsbeteendet som djupt rotat och ser det som en

48 norm att panta dryckesförpackningar med pant. Det tyder dels på att de upplevda normerna kring pant är starka samt att de inte upplever några kontrollmässiga hinder, men lyfter aspekter såsom tillgänglighet och smidighet som viktiga för att intentionen att sluta pantsystemets kretslopp ska upprätthållas.

Huruvida deltagarna kan tänka sig att panta andra produkter i framtiden, utöver flaskor och burkar, visade sig vara något de alla ser som möjligt och fördelaktigt. Inställningen hos deltagarna var övervägande positiv och det framkom flera produkter som deltagarna gärna ser pant på i framtiden, då de anser att dagens pantsystem för flaskor och burkar är bra och skulle kunna gynna beteenden som inte alltid annars skulle utföras. Även här nämner deltagarna tillgänglighet och smidighet som avgörande för att sluta kretsloppet. Deltagarna lyfter dessutom det ekonomiska incitamentet och att det skapar en positiv inställning att utföra beteenden som annars inte faller sig naturligt. Som exempel lyfter de materialåtervinning och att ett pantsystem skulle kunna tänkas främja ett sådant beteende.

Vid diskussionerna kring framtidsaspekter kunde författarna främst urskilja att deltagarna besitter positiva inställningar gentemot både förändrade förutsättningar för pant, vid ökad onlinehandel av livsmedel och till att panta andra produkter än flaskor och burkar. Det kan i sin tur relateras till studiens teoretiska utgångspunkt genom modellens bestämmande faktorer och respektive uppfattningar. Att deltagarna besitter positiva inställningar till dessa hypotetiskt konstruerade situationer tolkar författarna som att de även besitter en positiv attityd gentemot dagens pantsystem. Det bekräftas bland annat av att deltagarna refererar till dagens pantsystem som beteendefrämjande och att de inte ser att förändrade förutsättningar att panta kommer påverka deras intention att utföra beteendet. Att deltagarna inte tror att intentionen kommer att påverkas kan även härledas till upplevda normer, då deltagarna uttryckligen beskriver pantning som ett självklart beteende även om andra ärenden till livsmedelsbutiker uteblir. Vidare var åtkomst även en viktig aspekt som gick att urskilja, då deltagarna vid flera tillfällen lyfte tillgänglighet och smidighet som essentiella faktorer för att främja beteendeintentionen vid de båda situationerna. Även åtkomst är möjligt att härleda till studiens teori, då det kan tänkas påverka den upplevda beteendekontrollen.