7. De arbetssökande och Arbetsförmedlingens webbplats
7.8 Attityder till olika aspekter av Arbetsförmedlingens webbplats
Utöver att de arbetssökande fått ta ställning till olika påståenden om Arbetsför- medlingens webbplats, har de även fått värdera en rad enskilda tjänster och in- formationer på sajten. De utbildningsrelaterade skillnaderna framträder avsevärt tydligare i relation till dessa än till ams.se i allmänhet. Till att börja med tenderar högutbildade att värdera Platsbanken högre än låg- och medelutbildade. 34 pro- cent av de högutbildade värderar tjänsten som mycket bra, medan motsvarande siffror för låg- och medelutbildade är 21 respektive 22 procent. Skillnaderna
påståendet. Däremot tar båda grupperna i lika stor utsträckning avstånd från detsamma. Utbild- ningsvariabeln väger således också i detta fall tyngre.
minskar visserligen något då vi dessutom tar hänsyn till dem som tycker att Platsbanken är bra, men likväl finns de kvar – inte minst de högutbildade och lågutbildade emellan (75 mot 65 procent). Därutöver saknar drygt var femte låg- utbildad en uppfattning om den aktuella tjänsten, vilket kan jämföras med unge- fär var tionde hög- och medelutbildad.
Precis som Platsbanken syftar även Mitt CV till att underlätta kontakten mel- lan arbetsgivare och arbetssökande, något som särskiljer tjänsterna från de flesta andra på ams.se. Det tycks emellertid som att Platsbanken inte bara används of- tare än Mitt CV – den värderas dessutom högre: var fjärde arbetssökande anser att Platsbanken är mycket bra, medan motsvarande siffra för Mitt CV är knappa åtta procent. I relation till den sistnämnda tjänsten förekommer inga större ut- bildningsrelaterade attitydskillnader, men det är värt att notera att en större andel lågutbildade (38 procent) än hög- och medelutbildade (26 respektive 27 procent) saknar uppfattning om Mitt CV. Detta har rimligtvis att göra med att de faktiskt använder tjänsten i mindre utsträckning.
I enkäten efterfrågas även de arbetssökandes uppfattningar om de till Arbets- förmedlingens webbplats knutna tjänsterna Vikariepoolen, Jobbsökaren och Yr- kes- och utbildningsinformation. Inte i något av fallen förekommer några nämn- värda skillnader beroende på respondenternas utbildningsbakgrund. Däremot kan det vara värt att poängtera att en påfallande stor andel av de arbetssökande – oav- sett utbildningsbakgrund – har uppgett att de inte har någon uppfattning om nyss uppräknade tjänster, vilket speglar det faktum att användningen av tjänsterna ifråga heller inte är särskilt utbredd.
7.9 Konklusion
För att knyta samman ovan redovisade resultat kan för det första sägas att det visserligen förekommer utbildningsskillnader gällande användningen av Arbets- förmedlingens webbplats (såtillvida att högutbildade använder ams.se och dess tjänster i högre grad än lågutbildade), men att dessa är mindre påtagliga än i rela- tion till den generella internetanvändningen. Detta beror sannolikt på att nätet medger en mer varierad och avancerad användning än Arbetsförmedlingens webbplats, något som rimligen ökar skillnaderna mellan de digitalt resursstarka högutbildade och de digitalt resurssvaga lågutbildade. Det kan också tänkas hänga samman med att samtliga arbetssökande måste registrera sig på och för- väntas använda ams.se i sitt arbetssökande, vilket följaktligen skulle jämna ut de aktuella utbildningsskillnaderna.
För det andra förekommer även skillnader mellan olika utbildningskategorier beträffande varifrån ams.se används: hög- och medelutbildade besöker oftare än lågutbildade webbplatsen från hemmet, medan lågutbildade i större utsträckning än övriga grupper använder den från Arbetsförmedlingens kontor. Detta beror troligen på att högutbildade har större och bättre hemtillgång till internet och så- ledes har större möjligheter att ta del av ams.se från hemmet. Samtidigt utgör re- sultatet ett argument för den fortsatta nödvändigheten i Arbetsförmedlingens kundarbetsplatser, då de förefaller vara av stor betydelse för lågutbildade i all- mänhet och de utan hemtillgång till internet i synnerhet.
För det tredje är det värt att notera att användningen av andra jobbsajter – det vill säga webbplatser knutna till olika bemanningsföretag – inte är särskilt ut- bredd, men betydligt vanligare bland högutbildade än lågutbildade. I och med att högutbildade har en mer fördelaktig relation till internet än lågutbildade, är det också troligt att de dels känner till de aktuella sajterna i större utsträckning, dels finner det enklare att registrera sig på dem. Användningen av andra jobbsajter än ams.se innebär rimligen att högutbildade kommer i kontakt med fler platsannon- ser än lågutbildade, vilket i sin tur kan tänkas förbättra möjligheterna till jobb.
För det fjärde förekommer inte bara utbildningsrelaterade skillnader vad gäll- er användningen av ams.se. Också i fråga om attityder till sajten särskiljer sig de högutbildade från de lågutbildade, om än inte lika uppenbart som var fallet med användningen. Till att börja med anser lågutbildade i större utsträckning än hög- utbildade att Arbetsförmedlingens webbplats är krävande och har ett komplicerat språk, samtidigt som de i lägre grad håller med om att det via sajten är lätt att hit- ta lediga tjänster. I ljuset av att arbetssökandet genom Arbetsförmedlingens infö- rande av nätbaserad självservice alltmer har kommit att bli den enskildes indivi- duella ansvar, framstår dessa resultat som tämligen problematiska såtillvida att lågutbildades chanser att få jobb kan försämras. Olyckligt nog tycks de lågutbil- dade inte heller ha insett den tilltagande betydelsen av ams.se i samma utsträck- ning som de högutbildade, då de i högre grad menar att man klarar sig utan saj- ten.
Sammantaget tyder alltså resultaten på att de högutbildades digitala resurs- övertag visavi de lågutbildade inte bara gör sig gällande i relation till internet, utan även när det gäller den specifika användningen av och inställningen till så- väl ams.se som andra jobbsajter. Högutbildade tycks i större utsträckning än låg- utbildade använda webben som ett verktyg i det egna arbetssökandet, såsom de förväntas göra från Arbetsförmedlingens sida. De lågutbildade upplever däremot ams.se som i flera avseenden problematisk, varför det självständiga arbetssökan- det försvåras och jobbmöjligheterna i förlängningen riskerar att fördelas olika grupperna emellan.
I nästkommande avsnitt ska vi i första hand titta närmare på hur de arbetssö- kande förhåller sig till Arbetsförmedlingen som myndighet, men även på huruvi- da myndighetens digitalisering har format de arbetssökandes uppfattning om och förståelse av Arbetsförmedlingen.