Attitydförändring

När det pratas om det rådande tankesättet tas det upp att en förändring bör ske redan i tidig ålder. Detta gäller både för tränare tidigt i sin karriär men även för spelare. Om ett tankesätt gällande förebyggande träning kan appliceras redan i tidig ålder kan dessa attityder tas med upp i åldrarna. Det uppdagas här att det kan vara mer problematiskt att förändra spelare eller tränare som har varit aktiva inom ishockeyn under många år och att det därför blir viktigt att fokusera på kommande generationer. Paralleller kan här dras till vilka värderingar och grundläggande antaganden som dessa tränarna har i nuläget. Om ishockey som organisation inte har fokuserat på skadeförebyggande träning sedan tidigare är detta något som enligt Schein, (1992) kan ha förts vidare till tränarna i form av värderingar och grundläggande antagande kring träning. Tränarna menar därför att om organisationen väljer att arbeta med detta i tidig ålder kan detta förändras och genom detta skapas tränare med värderingar och grundläggande antaganden som fokuserar mer på skadeförebyggande träning.

”Ja, svårt men som sagt att man kanske går ner i tidig ålder för både tränare och även ungdomar att man lär dem att detta är viktigt och att de kan ta in det i sporten, de yngre spelarna och de nya generationens tränare också. Vi som har varit med lite för länge det är nog svårare hos oss tror jag” –

Det blir här viktigt att inse att tränare har en viss syn och filosofi gällande vad som fungerar och vad som inte fungerar. Denna syn eller filosofi kan ses som de grundläggande antaganden som tränaren använder sig av. Det blir därför viktigt att få nya ledare och tränare att inse hur en förändring som fokuserar mer på skadeförebyggande träning kan ske gällande hur man tränar, spelar och uppträder på isen. Medvetenhet kring olika sorters skador bör även integreras så att tränare vet vilka konsekvenser som kan förväntas av olika skador och hur dessa kan påverka fortsatt spel.

” Sen är det ju kanske en tränarfilosofi eller ledarfilosofi om man har varit i hockeyn i många år, det finns ju många trotjänare. Man har ju sin syn på saker och ting och förmedlar den, jag tror man måste ge utbildning, information till den nya ledargruppen som kommer. Man måste få fram och jobba med att de ska ju kunna se saker på ett annat sätt och på så sätt kan man ju förändra både hur man tränar, hur man spelar och hur man uppträder och vad konsekvensen är om man råkar ut för en hjärnskakning,

axelskada eller knäskada.Så att tränare, ledare, spelare och föräldrar förstår att det är viktigt att man jobbar med rätt saker och gör rätt saker för att hockey ska ju vara roligt och man ska kunna spela

länge.” – T2

10. Diskussion/slutsats

Genom denna studie uppdagades sex olika teman. De teman som berörde frågan kring tränarnas egna upplevelser gällande förebyggande träning var resursbrister, bristande information samt

tidsbrist. De kategorier som uppdagades av tränarnas upplevelser gällande arbetet med

förebyggande träning ur ett organisatoriskt perspektiv var utbildning, tidig integrering av

kunskap och attitydförändring. Dessa sex kategorier kommer ligga till grund för det som

diskuteras i detta avsnitt.

Gällande tränarnas egna upplevelser uppdagades resursbrister som grundade sig i det faktum att spelarna inte är anställda. Det blir därför problematiskt att sätta krav på spelare om dessa krav inte kan efterföljas. Skulle en förebyggande träning användas som ett obligatoriskt moment krävs det också att tränarna har möjlighet att konsekvent markera när spelare inte efterföljer detta. En av dessa åtgärder skulle kunna vara att spelarna exempelvis ej får spela match. Problem i division II eller III blir då att det inte finns tillräckligt med spelare för att utföra detta. Spelarna kan här ses som artefakter som i sin tur påverkar vilket beteende som kan genomföras av tränarna. Om de fysiska tillgångarna (spelarna) inte är tillräckligt många påverkas tränarnas beteende genom att inga höga krav kan sättas (Schein, 1992). Genom detta

blir det viktigt att tänka på alternativa angreppssätt, detta för att öka säkerheten för spelarna. Enligt Aman et al., 2018 var det ishockey som hade flest antal skador, särskilt gällande huvud/nacke samt i de övre lemmarna jämfört med handboll, innebandy och fotboll. Detta anses vara starka argument för att förebyggande träning måste ske och intresse uppdagas därför rörande om spelarna har kunskap kring dessa risker. Om tränare inte kan kräva att spelarna skall genomföra förebyggande träning skulle istället kunskapen kunna gå ut till både tränare och spelare rörande dessa risker. Detta leder till nästa kategori nämligen bristande information. Här poängterades det att för att tillgodose sig kunskap inom förebyggande träning krävs det aktivt letande av tränare vilket ofta inte genomförs då inga obligatoriska riktlinjer finns för vilken kunskap som skall innehas av tränare. Om tränare inte har tillräckligt med information rörande förebyggande träning finns det en hög risk att detta även gäller för spelarna. Väljer tränarna att inte uppsöka denna information kan detta bero på de rådande värderingarna. Om inte skadeförebyggande träning värderas högt av tränaren kan detta även påverka spelarnas inställning till detta (Schein, 1992). Enligt Mosenthal et al., (2017) var axelskador den vanligaste skadan gällande de övre extremiteterna och stod för 58% av alla dessa skador. Vidare var axelluxation något som drabbade 7% av alla ishockeyspelare under sin karriär (Thomeé et al., 2011). Om information som denna är svåråtkomlig ökar risken för att spelare och tränare inte är medvetna om vilka risker som ishockey innebär. Hade denna information kunnat förses på ett bättre skulle detta kunna öka spelare och tränares motivation rörande förebyggande träning för axeln. För att denna information skall kunna tillgodoses krävs dock en annan aspekt som uppdagas genom kategorin tidsbrist. Många av de spelare som tränar inom division II eller III har ett jobb och eventuellt familj utanför ishockeyn. Detta gör att tiden de har över kan vara begränsad och genom detta försvåras arbetet gällande uppsökande av information. Familj och arbete kan här ses som artefakter som begränsar tränarna till ett visst beteende (Schein, 1992) Om denna information istället kunde bli mer lättåtkomlig för både spelare och tränare hade chansen för preventiv träning ökat. Den information rörande skador inom ishockey som tas upp i denna studie skulle även kunnat delges till föreningar för att på detta sätt uppmärksamma problemet. Stärkta riktlinjer från ishockeyförbundet hade även varit en faktor som anses vara relevant. Krav skulle kunna användas gällande att spelare och tränare få information rörande skador varje år. Genom denna studie påvisades omfattningen av skador inom ishockey vilket kan skänka ökad motivation gällande förebyggande träning då skador vill undvikas. Nedan diskuteras det vilka faktiska åtgärder som kan genomföras.

Det första som uppdagas gällande organisatoriska åtgärder gällande förebyggande träning är

utbildning. De existerande utbildningarna för tränare anses vara bra men innehåller inget tydligt

fokus på just förebyggande träning. Detta resulterar i att tränarna inte får tillräckligt med kunskap kring rörande hur arbetet skall kunna genomföras. Detta kräver då att tränare faktiskt får information som berör hur skadeförebyggande träning kan genomföras men även information rörande hur tränare kan få sina spelare att utföra sporten på ett säkrare sätt. Tacklingar har idag enligt Lupinek, (2019) ett fokus på att vara fysiskt starkare än din motståndare vilket ökar risken för skador, här kan det krävas att de grundläggande antaganden rörande varför tacklingar utförs tas i beaktning och eventuellt förändras (Schein, 1992). Forskning av Kemler et al., (2019) påvisade det faktum att en lyckosam intervention gällande förebyggande träning kräver involvering av de atleter som avses. Genom detta kan överensstämmelsen gällande det rådande skadeläget men även vilket beteende som bör användas för att undvika skador framkomma. Kan spelare och tränare inkluderas i denna sorts intervention kan liknande steg genomföras som användes av Kemler et al., (2019) nämligen

problemformulering, fördjupad forskning, produktutveckling och utvärdering. Detta anses vara

ett sätt att faktiskt förbättra den rådande utbildningen. Spelare och tränare skulle tillsammans kunna beskriva problemet samt sätta sig in i vilken forskning som har utförts. Detta för att sedan tillsammans utveckla ett tillvägagångssätt som sedan utvärderas. För att underlätta detta arbete leder detta till nästa kategori nämligen tidig integrering av kunskap. Detta innebär att det anses svårare att förändra det arbetssätt som används av tränare som har arbetat många år inom ishockeyn. Om kunskap rörande förebyggande träning hade inkluderats redan i tidig ålder för både tränare och spelare hade detta varit information som sedan följer med under spelare och tränares karriär. Det krävs här en förändring av de värderingar som sedan påverkar vad som prioriteras vid träning. Ishockey är en sport som enligt Anderson et al., (2019) är snabb och dynamisk vilket sätter höga krav på både spelare och tränare. För att säkerheten skall kunna ökas anses dock en attitydförändring vara relevant. Hosseini et al., (2020) förklarar teorin bakom organisationskultur som att personer inom en viss organisation delar en känsla av mening, tro och värderingar. Den gemensamma känsla som då uppdagas påverkar de människor som verkar inom organisationen genom tankar, attityder och beteende. Vidare pratar Denison, (2000) om hur ledarskapet inom organisationen påverkar den rådande kulturen. Det som i hög grad anses påverka ishockey är de existerande värderingarna som även är en av tre delar inom organisationskultur, dessa värderingar påverkar sedan beteendet hos både spelare och tränare. De tränare som då har verkat länge inom deras respektive organisation kan därför påverkas gällande vilket beteende som värderas högt. Detta kan vara en faktor som försvårar en

attitydförändring hos redan existerande tränare. Vidare förklarar Soklaridis et al., (2017) att de kulturella barriärer som finns inom ishockey försvårar arbetet med att göra ishockey till en säkrare sport. Forskarna tar här upp att tacklingar bland annat används för att upprätthålla de moraliska värderingar som finns inom sporten. För att förändra det rådande beteendet kan därför fokus behöva läggas på att tidigt integrera kunskap genom utbildning som sedan bidrar till en attitydförändring. Denna studie bidrar med aktuell information gällande hur skadeförebyggande träning används inom division II och III ishockey. Informationen kan bidra till en ökad medvetenhet rörande den rådande skadesituationen inom ishockey samt vad de krävs för att den skall förändras. Genom denna studie kan vidare forskning bedrivas i relation till de kategorier som uppdagades i analysen. Denna forskning hade kunnat fokusera på att aktivt utföra en intervention för att öka graden förebyggande träning i division II och III. De kategorier som uppdagades i denna studie kan då anses vara stödpunkter för att vidare utveckla en lyckad intervention som sedan skulle kunna resultera i en högre grad förebyggande träning.

11. Metoddiskussion

11.1 Möjligheter

Denna studie kunde uppdaga om det finns några brister gällande kunskap och utförande av preventiv träning av axelskador. Vidare skulle detta kunna bidra till en mindre kostsam sport för samhället om åtgärder tas för att aktivt förebygga dessa skador. Det var därför av intresse att undersöka tränarnas personliga tolkningar av preventiv träning för att sedan utvärdera om detta tillvägagångssätt anses tillräckligt. Genom denna studie uppdagades information som kunde hjälpa de föreningar som väljer att medverka i studien med hantering av preventiv träning. Studien kunde även agera som bas gällande vidare forskning kring ämnet, detta då studien ej omfattar en tillräckligt stor population för att generaliseras till hela Sverige. Informationen som framkommer från denna studie kan därför användas som ett eventuellt argument för att vidare undersöka problemet i andra föreningar.

11.2 Begränsningar

Studien använde sig av kvalitativa intervjuer med fokus på ett mer djupgående samtal tillsammans med tränarna. Eftersom fem tränare intervjuades kan det bli svårt att generalisera dessa resultat till resterande ishockeyföreningar i lägre divisioner. Ett alternativt angreppssätt

Genom denna metod hade flera tränare fått möjligheten att svara. Vidare hade dock dessa enkäter inte skapat liknande möjligheter för diskussion och följdfrågor vilket en kvalitativ intervju gjorde (Ejlertsson & Axelsson, 2014). Resonemangenet gällande val av intervju grundar sig därför i att preventiv träning för axelskada kan tolkas på olika sätt beroende av den rådande kunskapsgrad som tränarna besitter inom ämnet. Tränaren fick genom intervjuer möjligheten att förklara sin tolkning av vad förebyggande träning är vilket anses vara intressant information då detta uppdagar den rådande kunskapsgraden.

11.3 Brister i studien

Enligt Olinger, 2020 framkommer det att oavsett om intervjuer spelas in genom video eller ljud kan de svar som framkommer från respondenten påverkas av att du som intervjuer använder små fraser som ”ja”, ”mm” eller ”okej”. Dessa fraser kan här ligga som grund till att något specifikt sades eller inte sades. Under de intervjuer som genomfördes kan det höras att jag som intervjuar ibland använder mig av dessa fraser. Genom detta är det viktigt att erkänna relevansen av dessa fraser och att det till viss del kan ha påverkat svaren som framkommer ur intervjuerna. Då det var fem tränare utav 15 tillfrågade som deltog i denna studie fanns det även en risk att dessa tränare hade starka åsikter då de valde att tacka ja. Om fler tränare hade intervjuats fanns det därför en möjlighet att andra åsikter hade uppdagats av tränare som inte tackade ja från början.

12. Referenslista

12.1 Litteratur

Adams, S., Mason, C. W., & Robidoux, M. A. (2015). “If You Don’t Want to Get Hurt, Don’t Play Hockey”: The Uneasy Efforts of Hockey Injury Prevention in Canada. Sociology of Sport

Journal, 32(3), 248.

Aman, M., Forssblad, M., & Larsen, K. (2018). National injury prevention measures in team sports should focus on knee, head, and severe upper limb injuries. KNEE SURGERY SPORTS

TRAUMATOLOGY ARTHROSCOPY, 27(3), 1000–1008. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1007/s00167-018-5225-7

Anderson, G. R., Melugin, H. P., & Stuart, M. J. (2019). Epidemiology of Injuries in Ice Hockey. Sports Health, 11(6), 514–519. https://doi.org/10.1177/1941738119849105

Bartholomew, L. K., Parcel, G. S., & Kok, G. (1998). Intervention Mapping: A process for developing theory-and evidence-based health education programs. Health Education &

Behavior, 25(5), 545. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1177/109019819802500502

Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö : Liber, 2011.

Denison, D. R. (2000). Organizational culture: Can it be a key lever for driving organizational change. In S. Cartwright & C. Cooper (Eds.), The handbook of organizational culture. London: John Wiley & Sons.

Don Martindale. (1984). Modern Social Theory: From Parsons to Habermas Ian Craib. International Social Science Review, 59(4), 59.

Dwyer, T., Massimo, P., Bleakney, R., & Theodoropoulos, J, S. (2013) Shoulder Instability in Ice Hockey Players, Clinics in Sports Medicine, Volume 32, Issue 4, 803 - 813

Ejlertsson, G., & Axelsson, J. i. (2014). Enkäten i praktiken : en handbok i enkätmetodik. Lund : Studentlitteratur, 2014.

Foucault, M. (1976/1978). The History of Sexuality Volume I: An Introduction. New York: Vintage Books.

Guba, E.G. & Y.S Lincoln (1994), Competing paradigms in qualitative research. I: N.K. Denzin & Y.S Lincoln (red.), Handbook of qualitative research. Thousand Oaks, CA: Sage.

Hosseini, S. H., Hajipour, E., Kaffashpoor, A., & Darikandeh, A. (2020). The mediating effect of organizational culture in the relationship of leadership style with organizational learning. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 30(3), 279–288. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1080/10911359.2019.1680473

Hsiu-Fang Hsieh, & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content

Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277–1288.

https://doi.org/10.1177/1049732305276687

Fuller, C. W., Ekstrand, J., Junge, A., Andersen, T. E., Bahr, R., Dvorak, J., Hägglund, M., McCrory, P., & Meeuwisse, W. H. (2006). Consensus statement on injury definitions and data collection procedures in studies of football (soccer) injuries. Scandinavian Journal of Medicine

& Science in Sports, 16(2), 83–92.

Kemler, E., Valkenberg, H., & Gouttebarge, V. (2019). Stimulating injury-preventive behaviour in sports: the systematic development of two interventions. BMC Sports Science,

Medicine and Rehabilitation, 1, 1. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1186/s13102-019-0134-8

Kochanowicz, A., Niespodziński, B., Mieszkowski, J., Sawczyn, S., Cięszczyk, P., & Kochanowicz, K. (2019). Neuromuscular and Torque Kinetic Changes After 10 Months of Explosive Sport Training in Prepubertal Gymnasts. Pediatric Exercise Science, 31(1), 77–84

Larsson, S., Lilja, J., & Mannheimer, K (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur

Lincoln, Y.S., & Guba, E. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, CA: Sage.

Lorentzon, R., Wedren, H., Pietilä, T., & Gustavsson, B. (1988). Injuries in international ice hockey: A prospective, comparative study of injury incidence and injury types in international

and Swedish elite ice hockey. The American Journal of Sports Medicine, 16(4), 389– 391. https://doi.org/10.1177/036354658801600414

Lupinek, J. M. (2019). The Rookie Experience: The Initiation of Unwritten Rule Development in Men’s Ice Hockey. Journal of Sport Behavior, 42(1), 63–90.

Michael D., C., Sofia, N., & Laura, Z. (2013). Effectiveness of interventions to reduce aggression and injuries among ice hockey players: a systematic review. CMAJ Canadian

Medical Association Journal, 1, E57. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1503/cmaj.112017

Molsa, J., Kujala, U., Myllynen, P., Torstila, I., & Airaksinen, O. (2003). Injuries to the upper extremity in ice hockey: analysis of a series of 760 injuries. American Journal of Sports

Medicine, 31(5), 751–757.

Molsa, J., Kujala, U., Nasman, O., Lehtipuu, T. P., & Airaksinen, O. (2000). Injury profile in ice hockey from the 1970s through the 1990s in Finland. / Profil des blessures en hockey sur glace des annees 1970 jusqu’aux annees 1990 en Finlande. American Journal of Sports

Medicine, 28(3), 322–327.

Mosenthal, W., Kim, M., Holzshu, R., Hanypsiak, B., & Athiviraham, A. (2017) Common Ice Hockey Injuries and Treatment, Current Sports Medicine Reports: September/October 2017 - Volume 16 - Issue 5 - p 357-362

doi: 10.1249/JSR.0000000000000402

Olinger, A. R. (2020). Visual Embodied Actions in Interview-Based Writing Research: A Methodological Argument for Video. Written Communication, 37(2), 167–207.

Schein, E. H. (1992). Organizational culture and leadership. San Francisco, CA: Jossey-Bass.

Thompson, S. W., Rogerson, D., Ruddock, A., & Barnes, A. (2020). The Effectiveness of Two Methods of Prescribing Load on Maximal Strength Development: A Systematic Review. Sports

Medicine, 50(5), 919–938.

Thomeé, R., Swärd, L., & Karlsson, J. (2011). Nya Motions- och idrottsskador och deras

Todd, R. A., Soklaridis, S., Treen, A. K., Bhalerao, S. U., & Cusimano, M. D. (2017). Understanding the resistance to creating safer ice hockey: essential points for injury

prevention. INJURY PREVENTION, 25(3), 211–216. https://doi-

org.proxy.mau.se/10.1136/injuryprev-2016-042272

Verhagen, E., Voogt, N., Bruinsma, A., & Finch, C. F. (2014). A knowledge transfer scheme to bridge the gap between science and practice: An integration of existing research frameworks into a tool for practice. British Journal of Sports Medicine, 48(8), 698–701. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1136/bjsports-2013-092241

Yilmaz, G. (2014). Let’s Peel the Onion Together: An Application of Schein’s Model of Organizational Culture. Communication Teacher, 28(4), 224–228.

12.2 Webbsidor

https://akutasjukdomar.se/ https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Deltoid_muscle_back2.png https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/fragor-och-svar/ https://pixabay.com/ https://www.swehockey.se/Hockeydomare/Laddaned/Regelboken

13. Bilagor

13.1 Intervjuguide

Hur länge har du varit tränare inom lägre divisioner i ishockey?

Vilka skador upplever du drabbar ditt lag mest?

Kan du beskriva hur en vanlig fysträning ser ut för er innan/under säsong?

Arbetar ni med preventivt gällande några specifika skador inom ishockeyn? Isåfall vilka skador?

Finns det några axelskador som du har haft erfarenhet av genom din tid som tränare?

Axel ur led (axelluxation) och luxation av akromioklavikularleden är något som förekommer mycket inom ishockey, är detta något du stött på gällande ditt lag? (förklara vad axelluxation och skadorna är)

Eventuell följdfråga: Har ni arbetat med förebyggande av denna skada efter detta tillfället?

Hur viktigt anser du att förebyggande av axelskador är?

Vad anser du skulle kunna förändras i match/träningssituationer för att minska risken för

In document Skadeförebyggande träning gällande axelskador inom division II och division III ishockey (Page 44-56)