• No results found

Tabell 2: Tränarnas upplevelser gällande vad som påverkar förebyggande träning av axelskador

9. Analys

9.3 Tabell 2: Tränarnas upplevelser gällande vad som påverkar förebyggande träning av axelskador

Subkategori Kategori

Bristande tillgångar och resurser Resursbrister

Otydlig information Bristande information

Bristande tid i vardagen Tidsbrist

9.3.1 Resursbrister

Gällande resursbrister pratas det om att tillgångar till lämpliga faciliteter där skadeförebyggande träning kan genomföras är bristande. Problem uppdagas här gällande att bedriva en god verksamhet utan tillgång till ett bra gym med bra utrustning. Dessa brister kan

förstås som artefakter, nämligen att något fysiskt påverkar hur medlemmar inom organisationen väljer att bete sig. En bristande tillgång till lämpliga faciliteter påverkar genom detta att chansen för ett förebyggande beteende minskar (Schein, 1992)

”Tillgång till bra gym och såna grejer, det är inte många som har tillgång till ett jättegym och bra grejer. De är väl där de stora, gymmen är oftast på många lägre divisioner, det finns ju inte så mycket.

Svårt att bedriva en bra verksamhet kan jag tycka.” – T1

Resursbrister kan även benämnas som spelare. I detta fallet kan problem ses gällande att kraven på spelare inte kan sättas för högt. Om förebyggande träning skulle vara ett obligatoriskt moment för att spelare skall få spela krävs en stor trupp med möjlighet att konsekvent efterfölja dessa riktlinjer. Att kunna arbeta på detta sättet anses därför problematisk beroende av vilka resurser du har inom föreningen. En brist på spelare innebär här att tränarna tvingas bete sig på ett visst sätt för att driva en funktionell föreningen. Spelarna kan här ses som artefakter som i sin tur påverkar det rådande beteendet hos tränarna (Schein, 1992).

”Och vi har inte möjlighet att sätta 5 man på bänken för att de inte gjort sin träning för då har vi inte spelare att ställa upp på isen. Alltså det är ju ett annat problem som finns i division III ju.” – T3

9.3.2 Bristande information

Information om hur skadeförebyggande träning för axel bör ske anses här vara bristande. Det uppdagas att mycket av informationen behöver tillgodoses genom att tränare själva aktivt uppsöker den. Om denna information inte är lättillgänglig kan även arbetet med förebyggande träning försvåras. Den anses här att tiden som måste avvaras gällande denna sökning inte alltid finns för tränare på division II eller III nivå. Det blir här möjligt att ta begreppet värderingar i beaktning. Då tränarna inte har spenderat tid på att uppsöka information kan detta bero på att de rådande värderingarna i föreningen istället lägger tid på något annat, som i sin tur är högre värderat. Om skadeförebyggande träning inte värderas tillräckligt högt av tränarna minskar därför chansen att efterforskning kring ämnet genomförs. Hur tränarna sedan väljer att värdera skadeförebyggande träning kan sedan föras över till spelarna (Schein, 1992).

”Jag tycker inte det finns någon information. Ja, jo då får man väl gå in själv och leta antagligen men jag har då aldrig sett någon information om jag inte går in och letar efter någonting.” – T1 ”Alltså vi har ju läst lite och letat lite efter just hockeyförsäsongsträning som vi har gått efter då men

just skadeförebyggande träning alltså specifikt har vi nog inte, jag har inte ramlat på det så förmodligen finns det inte lika mycket av det om jag utrycker mig så. Det finns säkert men vi har inte

Det framkommer dock att även om informationen inte finns tillgänglig om du inte aktivt letar så finns det fortfarande ett ansvar hos tränaren att försöka tillgodose sig själv med denna information. Detta benämns här som att bli bättre på att hitta information som krävs gällande förebyggande träning av axel. Om tränarna kan omprioritera de existerande värderingarna skulle ökad tid kunna uppdagas för sökande av information gällande skadeförebyggande träning.

Då får man nog ta reda på det genom folk som kan det. Ja genom folk som jobbar på gym till exempel och sjukgymnaster och så vidare och hur man ska bygga upp det, men det får man ju ta reda på själv

för det är inget man lär sig på någon kurs eller någonting sånt utan det är klart att där kan man ju bli bättre så att man har lite kunskap. – T4

Det framkommer även att riktlinjer hade kunnat vara en bidragande faktor till att detta sökandet faktiskt genomförs. Skulle dessa riktlinjer skärpas gällande kraven på tränarnas kunskap rörande skadeförebyggande träning hade detta kunnat öka chansen gällande ett aktivt sökande.

”Det är kanske viktigt att dom går ut med information också och sätter riktlinjer att såhär och såhär, detta kravet har vi på tränare att de ska ha denna och denna kunskapen. För när man inte får de

riktlinjerna så kanske man är slarvig själv på att inte ta reda på saker och ting som är viktiga egentligen.” -T4

9.3.3 Tidsbrist

Det framkommer här att problem uppstår gällande tidsbrist hos spelarna. I division II och III blir krav på ökad tid för träning svår. Detta genom att flera av spelarna har jobb, familj och barn utanför ishockey. Dessa faktorer påverkar sedan hur mycket tid som faktiskt kan spenderas på ishockey. Skulle sedan förebyggande träning för axeln adderas kan det bli problematiskt att få spelare att avvara tillräckligt med tid för genomförande av denna träning. Det tas även upp att om du som tränare inte vet hur lång tid förebyggande träning faktiskt tar försvårar detta integreringen, vilket sedan leder till att det inte genomförs. Det går här att se påverkan av rådande artefakter. Spelarnas beteende påverkas av den fysiska och sociala kontexten som finns runt dem i form av familj, jobb och barn vilket i sin tur leder till minskad tid för ishockeyn (Schein, 1992).

”Alltså, i de lägre divisionerna så är det ju oftast att det handlar mycket om tid liksom att man tar sig tid. Man har inte lika mycket tid på träning och så vidare som man har i de högre divisionerna för där är man anställd. Där är man på plats ett visst antal timmar och har den planeringen man har. Man hinner inte få med allt i de lägre divisionerna och då är det kanske viktigt att man ser till vad som är nödvändigt och istället lägga in förebyggande träning och även att dom får med sig övningar som dem

”Jag tror att det blir svårt utan att veta vilken tid det tar som sagt så tror jag det blir svårt att få in skadeförebyggande träning på lägre nivåer division II och III. Där är man glad att spelarna tar sig till

träningen över huvud taget och ja de är oftast hårt hållna när det gäller tider. De har jobb, familj och barn så det tror jag är svårighet nummer ett på lägre nivå. – T5

Detta stärks av flera tränare som menar att det är svårt att få gruppen av spelare att samlas samtidigt. Detta då flera av dem har jobb, detta jobb påverkar i sin tur när de kan befinna sig på träningen. Om detta skiljer sig mellan spelare blir det därför svårt att sätta en tid då hela gruppen anses vara tillgänglig. Det pratas här om egenträning samt att detta är något som tränare påminner spelarna om. Denna träning anses dock vara svår att konsekvent följa upp och utvärdera vilket gör att kvalitén av denna träning blir svår att urskilja.

”Det är också ett problem vissa liksom jobbar och hinner precis dit sen ska de hem och passa ungarna alltså. Det här är inte lätt, man kan vädja till egenträning, tänk nu på dina ljumskar att du gör dina övningar hemma och sånt. Det säger vi ju dagligen och påminner men vi kan aldrig följa upp det på

något sätt eller ha kontroll på det, det går inte.” – T3

9.4 Tabell 3: Tränarnas upplevelser gällande organisationens