Stockholmsprogrammet har lagt en grund för framtida utveckling utav ett samarbete mel- lan medlemsstaterna vad gäller bl.a. civilrätten. För att ett sådant samarbete ska lyckas måste medlemsstaterna samarbeta och därför har fokus lagts på bl.a. principen om ömsesi- digt erkännande. Principen om ömsesidigt erkännande gör att ex. civilståndshandlingar kan få samma verkan i den medlemsstat en EU-medborgare och dennes familj väljer att företa en gränsöverskridning till. Stockholmsprogrammet utgör därför en bra utgångspunkt för att
främja ett samarbete inom civilrätten mellan EU och medlemsstaterna, men även mellan medlemsstater.
EU:s planer är att genomföra ett ömsesidigt erkännande, s.k. automatiskt erkännande, av civilståndshandlingar. Ett automatiskt erkännande är ett steg i rätt riktning med tanke på rapporten om att ungefär 16 miljoner äktenskap inom EU är gränsöverskridande. För de fall planen om ett automatiskt erkännande inte går igenom kommer bristen på ett automa- tiskt erkännande utgöra ett hinder för den fria rörligheten inom EU. Medlemsstaternas nat- ionella lagstiftning skiljer sig åt alltför mycket i dag. Detta utgör en risk för EU-medborgare för de fall EU-medborgare måste utreda och ta de materiella reglerna i en annan medlems- stat i beaktande före EU-medborgare tar ett beslut om de verkligen vill vidta en gränsöver- skridning. Ett automatiskt erkännande skulle garantera EU-medborgarnas rättigheter de re- dan erhållit i ursprungsstaten, med hänvisning till civilståndet. Vidare innebär ett automa- tiskt erkännande inte att medlemsstaterna behöver ändra på sina materiella bestämmelser i den enskilda medlemsstaten. En respekt för medlemsstaternas nationella bestämmelser kan därmed upprätthållas.
Organisationen ILGA antydde att avsaknaden av ett automatiskt erkännande för samkö- nade äktenskap eller registrerat får överväldigande konsekvenser. Författaren håller med ILGA om att kommissionen och EU bör göra en omfattande utredning vad gäller de kon- sekvenser som ILGA antytt. Vid en sådan utredning anser författaren att EU bör inhämta hjälp för att kartlägga rättsläget för samkönade par inom EU från en organisation som ILGA. Utredningen bör dock företas före EU beslutar eller utformar lagstiftning på EU- nivå gällande ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar, annars riskerar många si- tuationer och hinder samkönade par stöter på att hamna mellan stolarna.
Medlemsstaternas suveränitet måste börja ställas gentemot medborgarnas behov och sam- hällsutveckling, vad gäller familjerätten. EU kan inte skydda den fria rörligheten för varor och tjänster, men inte skydda EU-medborgarna och bortse från gällande EU-rätt. ILGA ansåg att de rättigheter och skyldigheter som följer äktenskapet i ursprungsstaten, bör gälla för civilståndshandlingar och medfölja även vid gränsöverskridningar inom EU. Medföljer de rättigheter och skyldigheter som tillkom äktenskapet i ursprungsstaten eller tillämpas de rättigheter eller skyldigheter som tillkommer äktenskap i den nya medlemsstaten på civil- ståndet? Eftersom organisationen ILGA representerar bl.a. samkönade par är det inte
konstigt att de besitter vissa kunskaper på området och därmed ifrågasätter EU:s tillväga- gångssätt vad gäller ett automatiskt erkännande för civilståndshandlingar.
Organisationen EDW ansåg inte att ett automatiskt erkännande var tillämpligt för alla offi- ciella handlingar, med särskild hänvisning till civilståndshandlingar. Författaren håller dock inte med. Precis som EDW tror författaren att förslaget kan medföra vissa förändringar i samhället, men enligt författaren kommer dessa förändringar inte vara direkt märkbara. Ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar kan komma att medföra bättre attityd gentemot icke-traditionella familjeuppsättningar.
För de fall de materiella bestämmelserna i den egna medlemsstaten inte förändras vad gäller rättigheter och skyldigheter som tillkommer äktenskap kommer medborgarna och sam- hället inte påverkas i större utsträckning. Ett automatiskt erkännande innebär enbart att man behandlar traditionella och samkönade äktenskap på samma premisser och därmed likställer traditionella och samkönade äktenskap inför lagen. För de fall de nationella be- stämmelserna inte tillåter samkönade äktenskap behöver medlemsstaten inte sanktionera att samkönade par får ingå äktenskap inom medlemsstatens territorium. Om traditionella äkt- enskap, som redan erkänns internationellt, inte påverkar det nationella rättssystemet eller medborgarna vid gränsöverskridningar, går det att dra samma slutsats vad gäller samkönade äktenskap, enligt författaren.
EDW berörde även frågan om forumshopping och författaren kan inte göra annat än att hålla med. Det finns en stor risk för att EU-medborgare bestämmer sig för att ingå ett samkönat äktenskap i en medlemsstat där samkönade äktenskap tillåts för att sedan åter- vända till ursprungsstaten. Frågan om forumshopping måste därför kommissionen och EU utförligt utreda och hantera för att uppnå ett tillfredsställande resultat med ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar.
Vad gäller medlemsstaternas suveränitet över familjerätten och utövandet har medlemssta- ternas suveränitet givetvis bidragit till den diskrepans som nu finns inom EU. En föränd- ring av familjerätten på EU-nivå måste dock företas enhetligt av EU:s medlemsstater, enligt artikel 81.3 i FEUF. Medlemsstaterna måste dock bejaka EU-rätten vid utformningen av den nationella familjerätten. Precis som EWD föreslog bör kommissionen och EU utreda skillnaderna och likheterna bland medlemsstaternas nationella familjerätt för att kunna framställa ett lagförslag som är väl genomtänkt. Författaren tror dock, tillskillnad från EDW, att medlemsstaternas suveränitet inte kan anses vara absolut, vad gäller familjerätten.
6 Slutlig diskussion
Inom EU finns en enorm diskrepans vad gäller rättsskyddet för samkönade relationer i medlemsstaternas nationella familjerätt. Det är i dagsläget inte mer än fem medlemsstater som tillåter samkönade äktenskap, elva medlemsstater tillåter samkönat registrerat partner- skap och elva medlemsstater har inget rättskydd som samkönade relationer kan tillför- skansa sig. Vad gäller EU-rätten föreskrivs flertalet etablerade EU-principer som har en di- rekt eller indirekt påverkan på samkönade relationer. Dessvärre genomsyrar dessa etable- rade EU-principer inte medlemsstaternas nationella familjerätt vad gäller rättskyddet för samkönade relationer.
EU-principer, däribland den fria rörligheten för EU-medborgare, ömsesidigt erkännande och likabehandlingsprincipen utgör i sig tillräckliga instrument för att EU ska kunna för- ändra rättskyddet för samkönade relationer inom EU, enligt författaren. Vidare föreskivs i Rättighetsstadgan, med utgångspunkt i EKMR, rättigheter som rätten till privat- och famil- jeliv samt rätten att ingå äktenskap och bilda familj. Europadomstolen har konstaterat i rättsfallet Schalk och Kopf att rätten att ingå äktenskap för samkönade par gäller enbart i de medlemsstater som har en könsneutral äktenskapslagstiftning, men det bör inte ses som ett permanent ställningstagande för EU och EU:s medlemsstater. Medlemsstaterna gjorde trots allt ett aktivt val när Rättighetsstadgan, där bl.a. rätten till äktenskap stadgas, inkorpo- rerades i Lissabonfördraget. Eftersom Rättighetsstadgan ges lika rättsvärde inom EU som FEU och FEUF bör Rättighetsstadgan likväl få viss effekt inom EU till förmån för EU- medborgare. Sammantaget kan de hinder som samkönade par står inför vid gränsöver- skridningar, vad gäller deras civilstånd, möjligtvis elimineras inom EU, med hänvisning till hur EU-rätten bör verka i realiteten.
Den fria rörligheten för EU-medborgare är inte ämnad att enbart gälla för den enskilde EU-medborgaren, utan den gäller även för EU-medborgarens familj. Det har tidigare nämnts att heterosexuella äktenskap erhåller ett internationellt erkännande, medan samkö- nade äktenskap erkänns enbart i fem medlemsstater inom EU. När författaren ställer detta mot likabehandlingsprincipen, där det föreskrivs ett förbud mot diskriminering p.g.a. sexu- ell läggning, synes likabehandlingsprincipen inte få någon rättslig verkan.
En del kritiker hävdar att medlemsstaternas suveränitet vad gäller den nationella familjerät- ten är absolut. Det är dock tydligt föreskrivet att medlemsstaternas utövande av suveränite- ten måste ske i konformitet med redan etablerade EU-principer och annan relevant EU-
rätt. Om man ser till den gällande EU-rätt som författaren redogjort för i uppsatsen blir det tydlig att medlemsstaterna inte utformat den nationella familjerätten i konformitet med gäl- lande EU-rätt. Speciellt om man ser till samkönade relationer. Medlemsstaternas suveräni- tet har getts ett tydligt företräde framför etablerade EU-principer och annan gällande EU- rätt.
Efter Stockholmsprogrammet och diskussionerna kring ömsesidigt erkännande, vad gäller civilståndshandlingar, har kommissionen tagit initiativ till att fullfölja den framlagda hand- lingsplanen i Stockholmsprogrammet. Kommissionens grönbok om minskad byråkrati för medborgarna innehåller bl.a. ett förslag om automatiskt erkännande av civilståndshandling- ar. Ett automatiskt erkännande reflekterar principen om ett ömsesidigt erkännande. Det automatiska erkännandet av civilståndshandlingar går ut på att civilståndshandlingar inte bara erkänns i ursprungsstaten där den officiella handlingen upprättats, men den ska även erkännas i övriga medlemsstater inom EU. Detta förslag skulle således definitivt underlätta den fria rörligheten för EU-medborgare och EU-medborgares familj.
För EU-medborgare i samkönade relationer skulle ett automatiskt erkännande vara ett enormt framsteg tror författaren. De rättigheter och skyldigheter som härrör sig från äkten- skap skulle gälla även för samkönade par för de fall de är gifta och för de fall samkönade par företar en gränsöverskridning inom EU. Samkönade par skulle inte behöva förlora de rättigheter och skyldigheter som härrör sig från äktenskapet. Även om författaren inte nämnt specifika rättigheter som samkönade par riskerar att förlora, faller det sig naturligt för vilken enskild person som helst att kunna föreställa sig vilka rättigheter som kan tänkas förfalla.137
Det positiva med ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar är att det förhopp- ningsvis skulle gälla för samtliga EU-medborgare, men det skulle förändra livet avsevärt för samkönade par. Det finns därför fler fördelar än nackdelar med ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar, ur samkönades pars perspektiv, för de fall förslaget blir en verk- lighet.
Den problematik som kommissionen nu står inför är att ta hänsyn till flertalet aspekter som annars kan tänkas stjälpa ett lagförslag om automatiskt erkännande av civilståndshandling- ar. Kommissionen måste därför utröna vilka hinder som redan föreligger vid gränsöver-
skridningar. Författaren anser att det finns flertalet frågor som EU måste utreda före ett automatiskt erkännande kan genomföras på EU-nivå, speciellt med tanke på gränsöverskri- dande relationer. Författaren vill att läsaren föreställer sig ett gränsöverskridande samkönat äktenskap, ingått i Sverige, där ena parten är från Sverige och den andra är från Grekland. Paret har bott i Sverige under en längre period, men bestämmer sig för att bosätta sig i Ita- lien där samkönat äktenskap inte tillåts. Ett automatiskt erkännande skulle innebära att Ita- lien hade behövt erkänna äktenskapen och likställa det med heterosexuella äktenskap som ingåtts i Italien. I samband med detta är det många frågor som dyker upp. Ena parten är en svensk medborgare, där samkönade äktenskap tillåts, medan den andre parten är en grekisk medborgare, där samkönade äktenskap inte tillåts. Måste därför Italien erkänna det samkö- nade äktenskapet trots att inte samkönat äktenskap är tillåtet i Grekland?
För de fall ett automatiskt erkännande enbart gäller för EU-medborgare som är från samma medlemstat och för de fall de gift sig i den medlemsstat som de innehar sitt med- borgarskap i, där samkönade äktenskap tillåts, finns det en risk att ett automatiskt erkän- nande kan inskränkas precis som den fria rörligheten för EU-medborgare och dess familj. Det finns en risk för att enbart vissa samkönade par omfattas av ett automatiskt erkän- nande, medan andra samkönade par påträffar samma hinder som med den fria rörligheten som redan inskränks i dag. Även om en sådan utvidgning av den fria rörligheten breddas, förtrycker den likväl de samkönade par som i dag inte kan ingå äktenskap i sin medlems- stat. För de fall samkönade par som är EU-medborgare kan åka till en medlemsstat där samkönade äktenskap tillåts och gifter sig för att sedan åka tillbaka till sin ursprungsstat där samkönade äktenskap inte tillåts, uppstår det som kallas för forum shopping. Forum shop- ping innebär ex. att en individ åker till en medlemsstat där de materiella bestämmelserna kan införliva ett önskemål för att sedan åka tillbaka till sin ursprungsstat och få det indivi- den införlivat erkänt av sin stat. Risken för forumshopping kan förhindra att medlemssta- terna fortskrider med implementeringen av ett automatiskt erkännande av civilståndshand- lingar.
Frågan om samkönade äktenskap ett känsligt ämne enligt kommissionen och ett automa- tiskt erkännande av civilståndshandling kan därmed bli svårt att genomföra. Det går inte att utveckla principen om ömsesidigt erkännande utan att EU tar tag i frågor som bl.a. nämnts i föregående stycke. Det finns en risk att ett automatiskt erkännande blir lika rättsosäker som den fria rörligheten för EU-medborgarna är i dag. Ett automatiskt erkännande av civil- ståndshandlingar bör, enligt författarens mening, därför gälla lika för alla EU-medborgare
och medlemsstater, utan undantag eller möjlighet för restriktioner p.g.a. rättfärdigande- grunder. Författaren tycker det är viktigt att påpeka att ett automatiskt erkännande enbart är en temporär lösning och utvecklingen av medlemsstaternas nationella rättssystem till förmån för samkönade par bör inte stannas upp. Ett automatiskt erkännande av civil- ståndshandlingar tar inte tag i frågan om huruvida samkönade par ska få ingå äktenskap el- ler inte, utan innebär endast att en EU-medborgare har rätt att bibehålla sitt civilstånd. Författaren anser att kommissionen måste utreda även gällande EU-rätt för att se huruvida den måste omvärderas, för att se om medlemsstaternas verkligen utövat sin suveränitet i konformitet med EU-rätten, med särskild hänvisning till vem som får ingå äktenskap. Vi- dare behöver kommissionen försöka fastställa i ett tidigt skede i vilken omfattning som ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar bör gälla. För de fall ett automatiskt er- kännande av civilståndshandlingar blir alltför betungande för medlemsstaterna, finns en risk för att medlemsstaterna motsätter sig förslaget. I samband med detta måste givetvis kommissionen se över huruvida lagförslaget måste förverkligas genom artikel 81.3 i FEUF eller inte. Kommissionen måste förbereda sig på att medlemsstaterna kommer motsätta sig ett lagförslag om automatiskt erkännande av civilståndshandlingar. Rättsskyddet för sam- könade relationer skiljer sig för mycket inom EU.
Det finns inga andra framlagda förslag ifrån EU:s sida vad gäller hur EU och medlemssta- terna bör hantera civilstånd vid gränsöverskridningar inom EU, bortsett från kommission- ens grönbok om minskad byråkrati för medborgarna. Författaren tror däremot att ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar föreskriver den bästa lösningen för sam- könade relationer på kort sikt. Dessutom anser författaren att det finns tillräckliga instru- ment inom gällande EU-rätt att genomföra ett automatiskt erkännande av civilståndshand- lingar inom EU. Samkönade par kan nyttja ett automatiskt erkännande till dess att det sker ytterligare förändringar på EU-nivå.
Författaren anser att kortsiktiga lösningar som avser rättskyddet för bl.a. samkönade relat- ioner bör ske på EU-nivå, eftersom det finns ett visst stöd att hämta i gällande EU-rätt. Medlemsstaternas diskrepans vad gäller den nationella familjerätten utgör i dag ett alltför stort hinder för att en lösning, vare sig kortsiktig eller långsiktig, kan ske på medlemsstats- nivå. Författaren tror dock att det krävs ett långsiktigt samarbete mellan EU:s institutioner och medlemsstaterna för att uppnå en mer permanent lösning vad gäller rättsskyddet för samkönade relationer.
7 Slutsats
Syftet med uppsatsens har varit att utreda huruvida förslaget om ett automatiskt erkän- nande av civilståndshandlingar i kommissionens grönbok om minskad byråkrati för med- borgarna är kompatibelt med gällande EU-rätt. För att besvara syftet har en utredning skett av gällande EU-rätt, med direkt eller indirekt inverkan på samkönade relationer. Vidare har förslaget om ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar i grönboken om minskad byråkrati för medborgarna utretts tillsammans med de yttranden som grönboken mottagit av olika organisationer.
Rättsosäkerheten för samkönade relationer inom EU är i dag ett faktum. Diskrepansen mellan medlemsstaternas nationella familjerätt är i dag alltför stor för att samkönade par ska kunna åtnjuta rätten att ingå äktenskap genomgående inom EU. Vidare riskerar samkö- nade par som redan ingått äktenskap att berövas de skyldigheter och rättigheter som åtföl- jer äktenskap vid gränsöverskridningar. Rättsosäkerheten existerar trots att över 16 miljoner äktenskap inom EU är av gränsöverskridande karaktär. Fokus bör därför läggas på redan etablerade EU-principer och gällande EU-rätt för att utreda om det finns tillräckliga in- strument för att främja en rättssäkerhet för även samkönade pars civilstånd inom EU. Med- lemsstaternas utövande av suveräniteten på det familjerättsliga området måste trots allt ske i konformitet med gällande EU-rätt.
Det enda förslag kommissionen lagt fram i dagsläget är en grönbok om minskad byråkrati för medborgarna där kommissionen föreslår bl.a. ett automatiskt erkännande av civil- ståndshandlingar. Ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar skulle innebära att även samkönade par kan företa gränsöverskridningar inom EU utan att riskera förlusten av sitt civilstånd. Kommissionen kommer dock att påträffa flertalet hinder vid genomförandet av sådan lagstiftning på EU-nivå, eftersom det finns en risk för att det inkräktar på med- lemsstaternas suveränitet vad gäller familjerätten. Vidare måste kommissionen ta särskild hänsyn till icke-traditionella familjeuppsättningar, däribland samkönade familjeuppsättning- ar. Det är därför viktigt att kommissionen utreder de hinder samkönade par stöter på vid gränsöverskridningar inom EU för att en eventuell lagstiftning på EU-nivå inte resulterar i fortsatt rättsosäkerhet för samkönade pars civilstånd.
Avslutningsvis leder författarens bedömning till att kommissionens förslag om ett automa- tiskt erkännande kan ske i konformitet med medlemsstaternas suveränitet vad gäller famil- jerätten. Vidare tror författaren att det finns tillräckliga instrument i gällande EU-rätt för att
genomföra ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar. Författaren anser att ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar är en bra lösning på kort sikt. För de fall förslaget slår igenom på EU-nivå blir civilståndet för samkönade par mer rättssäkert och det kan säkerligen leda till att mer långsiktiga åtgärder för samkönade relationer.
Referenslista
Referenslista
EU-rätt
Primärrätt
FördragKonsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europe- iska unionens funktionssätt EUT (2010/C 83/01)
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna EUT (2010/C 83/02)
Sekundärrätt
Förordningar
Rådets förordning (EG, EURATOM) nr 723/2004 av den 22 mars 2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (EUT L 124, 27.4.2004)
Rådets förordning nr 31 (EEG), nr 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europe- iska atomenergigemenskapen (EGT 45, 14.6.1962)
Direktiv
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unions- medborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt roar sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordningen (EEG) nr 1612/68 och om upphävandet av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 124, 27.4.2004)
KOM dokument
KOM (2010) 747 slutlig, Grönbok om minskad byråkrati för medborgarna: att underlätta