Kommissionen konstaterade i första hand att gränsöverskridningar för EU-medborgare mellan EU:s medlemsstater är ett faktum i dagens samhälle. År 2010 hade över tolv miljo- ner EU-medborgare har valt att studera eller arbeta i en annan medlemsstat. Det innebär att över tolv miljoner EU-medborgare är bosatta i en annan medlemsstat. År 2010 rappor- terades att 13 procent av alla äktenskap inom EU har ingåtts mellan EU-medborgare från olika medlemsstater. De 13 procent utgör vidare 16 miljoner gränsöverskridande äktenskap. 32 miljoner EU-medborgare var därmed gifta med en EU-medborgare från en annan med- lemsstat.104
Vid en hänvisning till grönboken om rapport om EU-medborgarskapet 2010 påvisade kommissionen att flertalet EU-medborgare ansåg att rättsosäkerheten för civilståndshand- lingar är ohållbar vid gränsöverskridningar inom EU. Det föreligger för många hinder för att EU-medborgare ska kunna tillgodogöra sig alla de rättigheter som tillkommer vid ett medborgarskap inom EU. Enligt rapporten om EU-medborgarskapet 2010 bör fokus läg- gas på medborgarskapsfrågor genom ett samarbete mellan kommissionen och andra EU- institutioner, samt de nationella parlamenten. För att möjliggöra en samverkan krävs att den schematiska syn som existerar inom EU och bland medlemsstaterna åsidosätts.105
102 EUT (2010/C 115/01), s. 112. 103 EUT (2010/C 115/01), s. 12. 104 KOM (2010) 747 slutlig, s. 2.
105 EUT (2010/C 115/01), s.2 och Grönbok om rapport om EU-medborgarskapet 2010; Att undanröja hind- ren för EU-medborgarnas möjligheter att utöva sina rättigheter, Bryssel den 27.10.2010, KOM (2010) 603 slutlig, s. 3 och 4.
EU-medborgare gynnas vid gränsöverskridningar inom EU med hänvisning till den fria rörligheten och likabehandlingsprincipen. Kommissionen ansåg dock att det fortsatt finns hinder för de fall EU-medborgarna vill utöva sina rättigheter inom EU. Ett specifikt pro- blem är de rättsliga verkningar av civilståndshandlingarna vid gränsöverskridningar.106 Vid
gränsöverskridningar riskerar civilståndshandlingar att sakna den önskvärda rättsliga verkan och i vissa fall kan civilståndshandlingen komma att bli ogiltig. Enligt kommissionen beror detta på att de olika nationella bestämmelserna som finns i en medlemsstat och den diskre- pans som råder bland medlemsstaterna vad gäller familjerätten.107
Grönboken i fråga är ett initiativtagande från kommissionens sida för att underlätta den fria rörligheten av officiella handlingar, däribland civilståndshandlingar. Kommissionen hoppas att initiativtagandet lägger en grund för fortsatt utveckling och framtida lagstiftning inom EU. Redan år 2013 planeras initiativet att utvecklas vidare och därmed kan erkännandet av civilståndshandlingar komma att underlättas. Vidare åsyftar initiativet till att verka för att civilståndshandlingar har den rättsliga verkan vid en gränsöverskridning, precis som det är tänkt i ursprungsstaten. Kommissionens initiativtagande reflekterar EU-medborgarnas ef- terfrågan där mer än 75 procent av EU-medborgarna anser att EU måste agera, vad gäller officiella handlingars giltighet och rättsliga verkan vid en gränsöverskridning.108
Avseende officiella handlingar, ansåg kommissionen att bland alla officiella handlingar är det civilståndshandlingar som möter flest hinder. Det som utgör ett civilstånd i en med- lemsstat behöver inte nödvändigtvis utgöra en civilståndshandling i en annan, med särskild hänvisning till samkönat äktenskap eller registrerat partnerskap. Vidare har historia, kultur och de olika rättsordningarna bland medlemsstaterna en viss influens på samhället och på- verkar därmed medborgarnas rättsliga ställning i samhället. EU-medborgarna måste kunna förlita sig på att civilståndshandlingens rättsverkan inte förändras vid gränsöverskridningar inom EU. För de fall där civilståndshandlingar i frågasätts eller ändras, uppstår ett tydligt hinder för den fria rörligheten enligt kommissionen.109
106 Civilståndshandlingar är ett skriftligt dokument som upprättats av en behörig myndighet och enligt kom- missionen utgör civilståndshandlingar en dokumentation av centrala händelser i en persons liv. Dessa cen- trala händelser åsyftar bl.a. äktenskap och registrerat partnerskap.
107 KOM (2010) 747, s. 2. 108 KOM (2010) 747, s. 3. 109 KOM (2010) 747, s. 11.
En fråga kommissionen ställde sig var hur EU kan samverka för att överkomma rättsosä- kerheten vad gäller civilståndshandlingar i relation till gränsöverskridningar inom EU. När grönboken om minskad byråkrati för medborgarna kom ut, gällde de enskilda bestämmel- serna i medlemsstaternas rättssystem även för de fall de skiljer sig från andra medlemssta- ter, dvs. civilståndet blir inte automatiskt erkänt. Kommissionen ansåg att det bör undersö- kas hur EU kan underlätta för EU-medborgarna vad gäller rättssäkerheten och förutsebar- heten för civilståndshandlingar vid gränsöverskridningar. Ett automatiskt erkännande av ci- vilståndshandlingar vid gränsöverskridningar skulle innebära att EU-medborgare i samkö- nade förhållanden skulle kunna nyttja den fria rörligheten inom EU.110
Kommissionen övervägde flertalet lösningar vad gäller erkännandet av civilståndshandling- ar, men underströk det faktum att medlemsstaterna har suveränitet vad gäller familjerätten. Det är därför som ett automatiskt erkännande av civilståndshandlingar inte innehåller änd- ringar av materiella bestämmelser eftersom det ingriper på medlemsstaternas suveränitet. Det är därmed inte möjligt, enligt kommissionen, att ändra på äktenskap som definition när EU inte har befogenhet att verka för en sådan ändring enligt FEUF.111
Ett automatiskt erkännande var det förslag som kommissionen utvecklade tydligast i grön- boken om minskad byråkrati för medborgarna. Ett automatiskt erkännande innebär att ci- vilståndshandlingen får samma rättsliga verkan vid gränsöverskridningar som i den med- lemsstat i vilket civilståndet upprättades.112 Automatiskt erkännande grundar sig på princi-
pen om ömsesidigt erkännande. En sådan lösning kräver inte att en medlemsstat ändrar på det redan befintliga nationella rättssystemet, för de fall en EU-medborgare reser eller bosät- ter sig i medlemsstater och innehar en civilståndshandling som inte överensstämmer med de nationella bestämmelserna. Ett automatiskt erkännande innebär för en EU-medborgare att deras civilståndshandlingar inte i frågasätts för de fall de företar en gränsöverskridning inom EU. Kommissionen medgav dock att samkönade relationer utgör en känslig punkt och det kan därför innebära vissa komplikationer före ett automatiskt erkännande kan bli verkligt.113 110 KOM (2010) 747, s. 12. 111 KOM (2010) 747, s. 13. 112 KOM (2010) 747, s. 13. 113 KOM (2010) 747, s. 14.