I följande kapitel kommer de resultat som denna undersökning bidragit med att redovisas och analyseras. Studien är en pilotstudie vars främsta uppgift är att testa de teorier och modeller som ligger till grund för mätinstrumentets utformning. Således presenteras undersökningens empiri och analyseras sedan i förhållande till teorierna. Som nämnts ovan är resultaten från denna undersökning inte möjliga att generalisera. När det fortsättningsvis skrivs om
skolledare syftas det således inte till skolledare i allmänhet, utan endast till de skolledare som deltagit som respondenter i denna studie.
I kapitlets två första avsnitt redovisar vi för undersökningens resultat och analys uppdelat efter studiens två undersökningsområden, autonomi i 5.1 och psykosocial arbetsmiljö i 5.2. I slutet av respektive avsnitt presenteras en sammanfattning. Avslutningsvis, i 5.3, presenteras en korrelationsstudie där resultaten från respondenternas svar om autonomi och om
psykosocial arbetsmiljö jämförs. Resultaten i detta kapitel kommer att analyseras med vikt vid deskriptiv statistik såsom medelvärden och standardavvikelser av respondenternas svar. Detta är möjligt då vi, som tidigare nämnt, kodat om de tre verbala skalorna Inget alls - Lite grann -
Ganska mycket - Mycket, Stämmer inte alls - Stämmer lite grann - Stämmer ganska mycket - Stämmer helt och hållet och Aldrig/Mycket sällan - Ganska sällan - Ibland - Mycket
ofta/Alltid, till en skala på 1–4 där 1 motsvarar lite och 4 mycket. Detta möjliggör analys på
ordinalskalenivå. Då teorin om autonomi handlar om möjlighet till att påverka och ha inflytande, kommer dessa tre begrepp i följande avsnitt att användas parallellt och med en synonym innebörd.
5.1 Autonomi
I avsnitt 5.1.1 - 5.1.4 kommer resultatet att redovisas i form av tabeller. I tabellerna presenteras enkätfrågor och den part som respondenten har skattat högst inflytande i den aktuella domänen/aspekten av de övriga parterna. Denne part kan vara: statliga myndigheter, huvudman, lärare och föräldrar/elever (se bilaga 2).
5.1.1 Utbildningsdomänen
Tabell 4 visar resultat för de enkätfrågor som avser mäta autonomi inom Utbildning, som är teorins första domän. I tabellen visas hur respondenten har skattat sin egen autonomi samt vilken övrig part respondenterna skattat ha mest inflytande inom arbetsområdet. För att studera hur autonoma skolledare är i förhållande till de andra yrkesgrupperna (statliga
myndigheter, huvudman, lärare, föräldrar/elever) ställdes följande frågor i enkäten: Vem/vilka
har inflytande över innehållet i undervisningen? Vem/vilka har inflytande över hur
Tabell 4. Skolledares svar för hur mycket inflytande de har i utbildningsfrågor samt för den
övrig part de anser ha högst inflytande.
För frågan Vem/vilka har inflytande över innehållet i undervisningen? blev medelvärdet 2,65 för inflytandet för skolledare och 3,75 för lärare på den fyrgradiga skalan. Detta innebär att för skolledare är det närmaste svarsalternativet “ganska mycket” och medelvärdet för lärares inflytande avrundas till alternativet “mycket”. Standardavvikelsen för skattning av
skolledarnas inflytande är 0,78, detta innebär att större delen av frågans respondenter har svarat “inget alls”, “lite grann” eller “ganska mycket”. Standardavvikelsen på skattningen av lärarnas inflytande är 0,52. Detta innebär att merparten av respondenterna har besvarat påståendet med alternativen “ganska mycket” eller “mycket”. Vidare har respondenterna skattat statliga myndigheters (M= 3,4) inflytande i första frågan högre än sitt eget. Den andra frågan för Utbildningsdomänen löd Vem/vilka har inflytande över hur undervisningen ska
bedrivas (t.ex. beslut rörande metoder och läromedel). Medelvärde för skolledare i denna
fråga var 3,09 och för lärare 3,87. Standardavvikelsen för skolledare är 0,59 vilket innebär att precis som i första frågan har största delen av respondenterna svarat “inget alls”, “lite grann” eller “ganska mycket” och för lärare “ganska mycket” eller “mycket” då standardavvikelsen var 0,34. För den sista frågan Vem/vilka har inflytande över hur elever
bedöms/utvärderas/kunskapstestas? blev medelvärde 2,85 för skolledare, 3,84 för lärare.
Standardavvikelsen 0,73 för skolledare betyder att merparten svarat “lite grann” eller “ganska mycket” och standardavvikelsen 0,37 för lärares inflytande innebär att merparten istället svarat “ganska mycket” eller “mycket”. På sista frågan blev medelvärdet för statliga
myndigheters inflytande inom området 3,02. Medelvärdet för hur respondenterna har skattat huvudmannens och föräldrars/elevers inflytande i alla tre frågor är närmast svarsalternativ 2 “lite grann”, däremot är medelvärdena högre för föräldrar/elever i samtliga enkätfrågor. För att besvara vår forskningsfråga (1) om hur skolledarna upplever ha autonomi i sitt arbete kan vi bland annat se till medelvärdena i Tabell 4. Av resultatet kan vi konstatera att
medelvärdet (M= 2,65/3,09/2,85) för varje fråga som avser att mäta hur mycket autonomi skolledarna upplever sig ha inom arbetsområdet visar att respondenterna har ganska mycket autonomi inom utbildningsdomänen. Standardavvikelsen visar på att det förekommer viss spridning i respondenternas svar om deras egen autonomi, i egenskap av skolledare. När det kommer till hur undervisningen ska bedrivas kan vi konstatera att majoriteten (n= 36) anser
Fråga M(SD) Rektorers inflytande Högst inflytande i frågan av övriga parter M(SD) Av övriga parter med
högst inflytande
Undervisningens innehåll 2,65(0,78) Lärare 3,75(0,52)
Undervisningen bedrivas 3,09(0,59) Lärare 3,87(0,34)
att de har inflytande över detta. Däremot är det större variation bland respondenternas svar om man har inflytande över innehållet i undervisningen samt för hur elever ska bedömas.
Respondenterna anser att lärarna har mycket högre inflytande inom arbetsområdet, då medelvärdet (M= 3,75/3,87/3,84) är nära svarsalternativ 4, mycket. Av undersökningen framkommer att skolledarna anser att lärare har mest autonomi inom utbildningsdomänen. Ser vi till de arbetsuppgifter som innefattas i denna domän rör de undervisning och utlärning. Kopplar vi dessa resultat till teorin om autonomi tolkar vi resultatet som att skolledarens förmåga att påverka i frågor rörande planering av undervisning samt bedömning och utvärdering begränsas av lärarna. Skolledarna har möjlighet att påverka och har till viss del inflytande för arbetsområdet, men den största makten och autonomin inom denna domän ligger hos lärarna. Detta resultat finner vi realistiskt eftersom enkätfrågorna som avsåg mäta inflytande inom utbildningsområdet berör beslut, vilka vi tror, vanligen sker i klassrumsmiljö. Eftersom klassrummet främst är lärarnas arbetsplats, till skillnad från de övriga parterna, kan det bidra till att skolledarna upplever att lärarna har mest möjlighet att påverka inom
Utbildningsdomänen av den anledningen. Respondenterna upplever även att statliga myndigheter, som har en högre position än skolledarna, har mer inflytande i tabellfråga ett och tre. En möjlig förklaring till detta kan vara att staten traditionellt sett har betraktats som beslutsfattare och att de haft stort inflytande på utformningen och införandet av
betygskriterier. Detta kan vara bidragande till att respondenterna upplever att statliga myndigheter har mer att säga till om när det kommer till vad undervisningen ska innehålla samt hur elever bedöms och utvärderas. Däremot skattas statliga myndigheter ha mindre inflytande över hur undervisningen bedrivs (M= 2,13), ett område där lärarna istället skattas högt (M= 3,87). För att besvara forskningsfråga (2) om vad och vem som påverkar deras autonomi kan vi utifrån dessa resultat se att det är främst lärare samt statliga myndigheter som påverkar skolledarnas autonomi inom Utbildningsdomänen. Trots att lärare har mest
inflytande över det som rör Utbildningsdomänen upplever ändå skolledarna sig ha en någorlunda stor autonomi i beslut rörande utbildning.
En ytterligare reflektion kring dessa resultat är att i de frågor som avser mäta autonomin inom denna domän främst handlar om inflytande i processer och fenomen som kan förändras och beslutas om snabbt, till exempel val av läromedel eller undervisningsmetod. Denna
förändringsprocess, i jämförelse med beslut om exempelvis förändring av ett betygssystem, är en betydligt mindre omfattande beslutprocess där färre behöver vara inblandade samt att det inte behöver påverka lika många. Alltså mäter frågorna främst autonomi för beslut och arbete som karaktäriseras av snabba och mindre omfattande beslut. Vi kommer att diskutera hur frågornas kan revideras i nästa kapitel.
fördelar din tid till arbetsuppgifter?, Vem/vilka har inflytande över lärares lön?, Vem/vilka har inflytande över fördelning av karriärtjänster (förstelärare etc.) och Vem/Vilka har inflytande över din lön?
Tabell 5. Skolledares svar för hur mycket inflytande de har i det administrativa arbetet samt
för den övrig part de anser ha högst inflytande.
Fråga M(SD) Rektorers inflytande Högst inflytande i frågan av övriga parter M(SD) Av övriga parter med
högst inflytande
Schemaläggning 3,71(0,50) Lärare 3,22(0,66)
Fördelning av budget 3,18(0,94) Huvudman 3,15(1,00)
Fördelning av tid 3,53(0,63) Huvudman 2,38(0,80)
Lärarnas löner 3,09(0,89) Huvudman 3,15(0,78)
Fördelning av karriärstjänster 3,22(0,92) Huvudman 3,11(0,88)
Rektorns lön 2,09(0,76) Huvudman 3,84(0,50)
På första frågan Vem/vilka har inflytande över schemaläggning på skolan? som avser
skolledares autonomi blev medelvärdet 3,71 och de ansåg att lärare hade mest inflytande (M= 3,22) av de övriga parterna. Standardavvikelsen för skolledare är 0,5, det betyder att
majoriteten svarat “ganska mycket” eller “mycket” och för inflytande hos lärare svarade merparten att de hade “lite grann” eller “ganska mycket” inflytande. Andra frågan Vem/vilka
har inflytande över hur skolbudgeten ska fördelas? har ett medelvärde på 3,18 för skolledare
och övrig part med mest inflytande är huvudmannen, med medelvärdet 3,15. För skolledare och huvudman var det en hög standardavvikelse 0,94 respektive 1,0. I båda fallen innebär det att merparten svarat “lite grann”, “ganska mycket” eller “mycket”. Även för tredje frågan
Vem/vilka har inflytande över hur du fördelar din tid till arbetsuppgifter? var det huvudman
som ansågs ha mest inflytande. Medelvärdet för skolledares inflytande var 3,53 och för huvudman 2,38. Standardavvikelse för skolledare var 0,63 vilket betyder att större delen av respondenterna svarat “lite grann”, “ganska mycket” eller “mycket” och för huvudman har man besvarat inget alls”, “lite grann” eller “ganska mycket” då standardavvikelsen är 0,8. Fjärde frågan Vem/vilka har inflytande över lärares lön? hade ett medelvärde på 3,09 för skolledare och 3,15 för huvudman. För bägge frågorna har respondenterna svarat “lite grann”, “ganska mycket” eller “mycket” eftersom standardavvikelsen är 0,89 för skolledare och 0,78 för huvudman. Femte frågan löd Vem/vilka har inflytande över fördelning av karriärtjänster
(förstelärare etc.), på frågan fick respondenternas svar om deras eget inflytande ett
medelvärde på 3,22 och 3,11 för huvudman, övrig part med högst inflytande. För skolledare var standardavvikelsen 0,92 och för huvudman 0,88. Det innebär att för respondenterna har merparten svarat “lite grann”, “ganska mycket” eller “mycket”. På sista frågan Vem/Vilka har
inflytande över din lön? anser skolledarna att huvudman har mest inflytande, det visar
medelvärdena som ligger på 2,09 för skolledare respektive 3,84 för huvudman
Standardavvikelsen för skolledare är på 0,76, de flesta har alltså svarat “inget alls” eller “lite grann”. För huvudman visar standardavvikelsen på 0,5 att merparten av skolledarna svarat att huvudman har “ganska mycket” eller “mycket” inflytande över deras lön. Inom ramen för administrativt arbete fick skolledarna också ta ställning till om de tycker att skolledare har för mycket administrativt arbete. 43 % (n = 24) av respondenterna svarade “stämmer helt och hållet” på frågan.
Wermke och Salokangas (2016) teori kategoriserar en del av läraryrket som administrativt och autonomi i denna domän berör inflytande i frågor om bland annat schemaläggning och
resursfördelning. Medelvärdena i Tabell 5 visar att skolledarna anser sig ha ”ganska mycket” – ”mycket” autonomi inom det administrativa arbetet, vilket besvarar vår första (1)
forskningsfråga om hur autonomt skolledarna upplever sitt arbete. Skolledarna upplever att de har som mest autonomi när det kommer till att lägga scheman samt att fördela tid för sitt eget
arbete. Standardavvikelsen för respondenternas svar för hur de har inflytande i frågorna visar
på stor variation, de är heterogena i sina svar.
Respondenterna upplever som minst inflytande när det kommer till sin egen lön, det upplever att de har “lite grann” (M= 2,09). Om vi analyserar standardavvikelsen för övrig part (SD= 0,5) innebär den att respondenterna är överens om att den som har “mycket” påverkan över deras lön är huvudmannen (M= 3,84), detta utgör en del av svaret till forskningsfrågan (2) om vad och vem som påverkar skolledarens autonomi. Eftersom majoriteten tyckte att yrkesrollen har för mycket administrativt arbete kan detta resultat vara en förklaring till att många
skolledare tycker att de har ganska mycket inflytande på majoriteten av frågorna i tabellen om administrativt arbete tar upp mycket av deras arbetsuppgifter. Dessa resultat kan innebära att skolledares autonomi begränsas av att det verkar som att de inte kan fördela arbetsuppgifter hur de vill, vilket leder till att exempelvis administrativt arbete tar upp för mycket tid. Även Månsson (2005) forskning kan relateras till resultaten för denna studie, han har kommit fram till att rektorer upplever mycket stress inom administrativt arbete. Månssons resultat visar att inom det administrativa arbetet uppstår ofta oväntade situationer som leder att rektorn inte har egenkontroll över prioritering av uppgifter eller disponering av arbetstid. Däremot visar vår studies resultat inte att skolledarna upplever att de har lite inflytande över fördelning av arbetstid, men eftersom de upplever att de har för mycket administrativt arbete förstår vi resultatet som att de har lite möjlighet att påverka prioritering av arbetsuppgifter.
Ytterligare fynd som kan ge svar på forskningsfråga två (2) är att respondenterna anser att de parter som har inflytande över fördelning av egen arbetstid är dels huvudman (M= 2,38) och dels lärarna (M= 2,35). Medelvärdet för respondenternas svar visar att det är dessa övriga
hur skolledarnas arbetstid fördelas. Vidare kan resultaten om att skolledarna upplever att många andra har starkt inflytande i exempelvis deras lön och fördelning av arbete bekräftas av Parris et al. (2008) forskningsresultat om mellanchefspositionen. De har i likhet med oss kommit fram till att mellanchefer har ständiga krav och förväntningar från omgivningen, vilket påverkar hur mycket inflytande man upplever att man har över sitt arbete. Deras studie visar att mellanchefen ska leva upp till förväntningar från både närmsta chef och personal, vilket vi kan se i respondenternas svar om att lärare samt huvudman har mycket inflytande över hur skolledarnas arbetstid fördelas.
5.1.3 Sociala domänen
I Tabell 6 redovisas resultaten för hur skolledarna upplever sig ha autonomi inom domänen som behandlar det sociala samt vem av de övriga parterna de anser har mest autonomi inom arbetsområdet. De enkätfrågor som ämnar mäta detta är: Vem/vilka har inflytande över
utformning av skolans ordningsregler? och Vem/vilka har inflytande över hur elever med speciella behov ska få statligt stöd? Vi kommer att skriva ut resultat för alla övriga parter då
vi tycker dessa är av intresse för studiens syfte, att bidra med kunskap om hur skolledare upplever autonomi i yrkesrollen samt för att besvara vår andra (2) forskningsfråga om vad och vem som påverkar autonomin.
Tabell 6. Skolledares svar för hur mycket inflytande de har i sociala frågor samt för den övrig
part de anser ha högst inflytande.
Fråga M(SD) Rektorers inflytande Högst inflytande i frågan av övriga parter M(SD) Av övriga parter med
högst inflytande
Skolans ordningsregler 3,87(0,34) Lärare 3,78(0,46)
Statligt stöd till elever 3,04(0,92) Huvudman 3,02(0,95)
Första frågan Vem/vilka har inflytande över utformning av skolans ordningsregler? har medelvärdet 3,87 för skolledare och en standardavvikelse på 0,34. Den övriga parten som de anser har mest inflytande över utformningen av ordningsreglerna var lärarna, med ett
medelvärde på 3,78 och standardavvikelse på 0,46. Av de 54 respondenter som besvarat frågan hade merparten valt svarsalternativen “ganska mycket” eller “mycket” rörande skolledares inflytande. Detsamma gällde lärares autonomi. Statliga myndigheter fick ett medelvärde på 1,91, huvudman 2,15 och föräldrar eller elever fick värdet 3,20.
På andra frågan, Vem/vilka har inflytande över hur elever med speciella behov ska få statligt
stöd? visar medelvärdet 3,04 att skolledarna anser att de själva har lite mer inflytande än
övriga parter i frågan. Den som har mest inflytande bland övriga parter är huvudman med medelvärdet 3,02. Standardavvikelse 0,92 på delfrågan som behandlar skolledare och 0,95 på den som behandlar lärare visar att respondenterna svarat “lite grann”, “ganska mycket” eller “mycket” för båda parterna.
För att undersöka den Sociala domänen ställde vi två frågor. I den första frågan, som såg till parternas inflytande vid utformning av skolans ordningsregler var respondenternas svar homogena, om man ser till standardavvikelse för lärare och skolledare. Medelvärdet 3,87 i Tabell 6 är närmast svarsalternativ 4. Som svar på forskningsfråga ett (1) om hur autonomt skolledarna upplever sitt arbete, visar resultatet att respondenterna anser att de har “mycket” autonomi vid utformning av ordningsregler på skolan. De har också “ganska mycket” inflytande över hur statligt stöd ska fördelas till elever med speciella behov. På fråga 2 i tabellen är standardavvikelsen hög, vilket innebär att svaren har en större spridning. För att besvara forskningsfråga två (2) om vad och vem som påverkar skolledares autonomi kan man se att respondenterna har svarat på fråga 1 att både lärare och föräldrar/elever har “ganska mycket” inflytande över utformningen av skolans ordningsregler. De resterande parterna, statliga myndigheter och huvudman har medelvärden som är nära svarsalternativ 2, “lite grann”. Resultatet tolkar vi som att respondenterna anser att de parter som de främst delar autonomi inom arbetsområdet med är aktörer som är verksamma i skolan (lärare och
föräldrar/elever). För att utforma ordningsregler krävs det att såväl lärare som föräldrar eller elever är involverade för att implementeringen av ordningsregler ska bli så lyckad som möjligt. Om en skolledare exempelvis vill införa mössförbud krävs det att alla lärare ber eleverna ta av sig mössan innan lektionen börjar, men det krävs också att elever och föräldrar vet om ordningsregeln och förstår innebörden av den samt eventuella konsekvenser. För fråga två anser respondenterna istället att de tillsammans med “statliga myndigheter” och
“huvudman” har ungefär lika mycket inflytande för hur statligt stöd ska fördelas, vilket kan tolkas som att högre parter har påverkan över skolledares autonomi i ekonomifrågor. Följande resultat bekräftar forskningen av Moos et al. (2016) som kommit fram till att rektorer ofta har stor autonomi i beslut som rör den inre organisationen men samtidigt en begränsad autonomi i ekonomi- och personalfrågor.
5.1.4 Utvecklingsdomänen
I Tabell 7 redovisas resultaten för hur respondenterna upplever sig ha autonomi inom Utvecklingsdomänen samt vem av de övriga parterna de anser har mest autonomi inom arbetsområdet. För att mäta detta skulle respondenterna besvara följande frågor: Vem/vilka
har inflytande över dina lärares fortbildning/kompetensutveckling?, Vem/vilka har inflytande över utformningen av skolans mål/vision?, Vem/vilka har inflytande över utformandet av skolans verksamhetsplan för att eleverna ska kunna nå kunskapsmålen? och Vem/vilka har inflytande över eventuell ämnesmässig profilering?.
Tabell 7. Skolledares svar för hur mycket inflytande de har i utvecklingsfrågor samt för den
övriga part de anser ha högst inflytande.
Fråga M(SD) Rektorers inflytande Högst inflytande i frågan av övriga parter M(SD) Av övriga parter med högst inflytande
Kompetensutveckling av lärare 3,58(0,66) Lärare 3,13(0,80)
Utformning av mål/vision 3,87(0,34) Lärare 3,53(0,58)
Utformning verksamhetsplan 3,83(0,43) Lärare 3,51(0,67)
Ämnesmässig profilering 3,32(0,89) Lärare 2,98(0,92)
På den första frågan Vem/vilka har inflytande över dina lärares
fortbildning/kompetensutveckling? har skolledare fått ett medelvärde på 3,58 och lärare 3,13.
Standardavvikelsen för skolledare är 0,66, vilket innebär att merparten av respondenterna har besvarat frågan med “lite grann”, “ganska mycket” eller “mycket”. Spridningen av svaren ser likadan ut för lärare med en standardavvikelse på 0,8. För den andra frågan Vem/vilka har
inflytande över utformningen av skolans mål/vision? är medelvärdet för skolledare 3,87 och
3,53 för lärare som är den övriga parten som respondenterna anser har mest inflytande. Standardavvikelsen för skolledare är 0,34, det betyder att respondenterna valt
svarsalternativen “ganska mycket” eller “mycket”. Respondenterna har svarat “lite grann”, “ganska mycket” eller “mycket” för lärare eftersom Tabell 7 visar en standardavvikelse på 0,58. Den tredje frågan som mäter utveckling är Vem/vilka har inflytande över utformandet av
skolans verksamhetsplan för att eleverna ska kunna nå kunskapsmålen? Tabellen visar att
medelvärdet är 3,83 för skolledares inflytande och 3,51 för hur mycket inflytande lärare har. På fråga tre som avser inflytandet för skolledarna har respondenterna svarat “ganska mycket” eller “mycket” eftersom standardavvikelsen är 0,43. Standardavvikelsen 0,67 visar att
respondenterna anser att lärare har valt svarsalternativen “lite grann”, “ganska mycket” eller “mycket”. På den sista frågan Vem/vilka har inflytande över eventuell ämnesmässig
profilering? är medelvärdet för respondenterna 3,32 för skolledare och standardavvikelse på
0,89. Det innebär att merparten av respondenterna svarat att de har “lite grann”, “ganska mycket” eller “mycket” inflytande över profilering. Den övriga parten som respondenterna anser har mest inflytande är lärare, medelvärde 2,98 och standardavvikelse 0,92 visar att respondenterna har valt svarsalternativen “lite grann”, “ganska mycket” på frågan. På alla