Rapport VT 2017
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv C, 15 hp
Autonomi, Krav och Kontroll
Skolledare som mellanchefer
Malin Rydbeck Rebecka Wenkler
Handledare: Wieland Wermke Examinator: Peter Bernhardsson
Sammanfattning
Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring hur skolledare, i egenskap av mellanchefer, upplever sin yrkesautonomi i relation till psykosocial arbetsmiljö. Vårt examensarbete är en pilotstudie till vetenskapsrådsprojektet ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” som leds av Wermke och Salokangas (2015). Yrkesautonomi handlar om individens självbestämmande och inflytande inom olika arbetsområden och om individens möjlighet att påverka sin arbetssituation. Detta anses vara av stor vikt för den psykosociala arbetsmiljön. För att undersöka detta utgår studien från tre forskningsfrågor; Hur autonomt upplever skolledarna sitt arbete?, Vad och vem påverkar deras autonomi? och Vad finns det för samband mellan upplevd autonomi i arbetet och de olika aspekterna i
psykosociala arbetsmiljö hos skolledarna?
Studien har en kvantitativ ansats och baseras på en enkätundersökning som besvarats av 55 skolledare. Respondenterna är från två olika urvalsgrupper, 29 av dem studerar vid Rektorsprogrammet i Uppsala och 26 av dem kontaktades genom
Facebookgrupper för skolledare och rektorer. Studien använder sig av fyra domäner från Wermke och Salokangas (2016) multidimensionella modell för autonomi samt Krav- och kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) för att undersöka psykosocial arbetsmiljö.
Forskningsöversikten presenterar dels studier som behandlar skolledaren, som mellanchef i skolsystemet och dels studier inom området psykosocial arbetsmiljö.
Studiens resultat kartlägger hur skolledarna upplever sin autonomi inom olika arbetsområden samt vad och vem som påverkar autonomin. Högst autonomi upplever skolledarna inom strategiskt arbete. Över lag anser sig skolledarna ha relativt mycket autonomi, men de upplever sig samtidigt starkt styrda av högre chefer, något som är kännetecknande för en klassisk mellanchefsroll. Vidare indikerar resultatet att det finns samband mellan de två teorierna och starkast är det mellan rektorernas strategiska arbete och upplevd kontroll i arbetet.
Nyckelord: Skolledare, rektor, förskolechef, mellanchef, autonomi, psykosocial arbetsmiljö
Abstract
This study aims at providing knowledge about how school leaders, as middle managers, experience professional autonomy in relation to the psychosocial work environment. Our degree project is a pilot study of the Wermke and Salokangas (2015) “Teacher Autonomy in Sweden, Finland, England and Germany” science project. Professional autonomy is about the individual's self-determination and influence within different areas of work and the
individual's ability to influence the work situation. This is considered to be of great
importance to the psychosocial work environment. To study this, the study is based on three research questions; How autonomously do the school leaders experience their work?, What and who affects their autonomy? And What is the relation between perceived autonomy at work and the different aspects of the psychosocial work environment of school leaders?
The study has a quantitative approach and is based on a survey answered by 55 school leaders. Respondents are from two different selection groups, 29 of whom study at the Principal's Program in Uppsala and 26 of them were contacted by Facebook groups for school leaders and principals. The study uses four domains from Wermke and Salokangas (2016) Theory of Autonomy, as well as a model about Requirements and Control by Karasek and Theorell (1990) for measuring psychosocial work environment. The research overview presents studies about school leaders as middle managers and psychosocial work environment.
The study's results chart how school leaders perceive their autonomy in different areas of work, and what and who influence autonomy. The highest autonomy they experience in strategic work. Overall, the school leaders consider themselves to be relatively
autonomous, but at the same time they feel strongly controlled by senior executives, which characterizes a classic middle management role. Furthermore, the result indicates that there is a correlation between the two theories and the strongest is between the principal's strategic work and experienced control at work.
Keywords: School Leader, Principal, Preschool Manager, Middle Manager, Autonomy, Psychosocial Work Environment
Innehållsförteckning
Tabellförteckning ... 5
Figurförteckning ... 5
1 Inledning ... 6
1.1 Bakgrund ... 7
1.2 Syfte ... 8
1.3 Frågeställningar ... 8
1.4 Pilotstudie – studiens roll i ett forskningsprojekt ... 8
2 Tidigare forskning ... 9
2.1 Skolledaren som mellanchef i skolsystemet ... 9
2.1.1 Mellanchef som position ... 9
2.1.2 Skolledarens roll i skolsystemet ... 10
2.1.3 Lärare - skolledares anställda i skolan ... 13
2.2 Forskning om psykosocial arbetsmiljö ... 13
2.3 Sammanfattning ... 15
3 Teoretiskt ramverk ... 17
3.1 Teori om autonomi - autonomi ur ett multidimensionellt perspektiv ... 17
3.2 Psykosocial teori - Relationen mellan Krav och Kontroll i arbetet ... 18
3.3 Tillämpning av teoretiskt ramverk ... 20
4 Metod ... 21
4.1 Val av metod ... 21
4.2 Urval ... 22
4.2.1 Bekvämlighetsurval ... 23
4.2.2 Generalisering och signifikans ... 23
4.3 Enkätkonstruktion ... 24
4.4 Bearbetning av insamlat material ... 26
4.5 Kvalitet ... 27
4.5.2 Etiska överväganden ... 28
5 Resultat och analys ... 30
5.1 Autonomi ... 30
5.1.2 Administrativa domänen ... 32
5.1.3 Sociala domänen ... 35
5.1.4 Utvecklingsdomänen ... 36
5.1.5 Sammanfattning av domänerna inom autonomi ... 38
5.2 Psykosocial arbetsmiljö ... 39
5.2.1 Aspekten Arbetskrav ... 39
5.2.2 Aspekten Rollförväntningar ... 40
5.2.3 Aspekten Kontroll i arbetet ... 42
5.2.4 Aspekten Socialt stöd ... 44
5.2.5 Sammanfattning av aspekterna av psykosocial arbetsmiljö ... 45
5.3 Relationen mellan skolledares uppfattade autonomi och psykosocial arbetsmiljö ... 47
6 Diskussion ... 51
6.1 Sammanfattande diskussion ... 51
Tabellförteckning
Tabell 1. Frekvenstabell över respondenternas svar på enkätens bakgrundsfrågor. ... 22 Tabell 2. Exemplifiering av hur utformning av enkätens frågor som avser mäta autonomi har
gått till. ... 24 Tabell 3. Exemplifiering hur utformning av enkätens frågor som avser mäta den psykosociala
arbetsmiljön har gått till. ... 25 Tabell 4. Skolledares svar för hur mycket inflytande de har i utbildningsfrågor samt för den
övrig part de anser ha högst inflytande. ... 31 Tabell 5. Skolledares svar för hur mycket inflytande de har i det administrativa arbetet samt
för den övrig part de anser ha högst inflytande. ... 33 Tabell 6. Skolledares svar för hur mycket inflytande de har i sociala frågor samt för den övrig
part de anser ha högst inflytande. ... 35 Tabell 7. Skolledares svar för hur mycket inflytande de har i utvecklingsfrågor samt för den
övriga part de anser ha högst inflytande. ... 37 Tabell 8. Respondenternas svar om hur de upplever de arbetskrav som ställs på dem. ... 39 Tabell 9. Respondenternas svar om hur de upplever de rollförväntningar som finns på dem. 41 Tabell 10. Respondenternas svar om i vilken grad de upplever kontroll i arbetet. ... 42 Tabell 11. Respondenternas svar för två påståenden ... 43 Tabell 12. Respondenternas svar om hur de upplever socialt stöd i arbetet. ... 44 Tabell 13. Korrelation mellan domänerna i teorin om autonomi och aspekterna i teorin om
psykosocial arbetsmiljö. ... 48
Figurförteckning
Figur 1. Krav och kontroll i relation till varandra (Karasek och Theorell, 1990). ... 19 Figur 2. Skolledares position i Krav- och kontrollmodellen. ... 47
1 Inledning
Allt större uppmärksamhet riktas mot den psykosociala arbetsmiljön. Det talas mycket om arbetsrelaterad stress, utbrändhet och psykisk ohälsa (SCB, 2014). I Sverige finns lagstiftning, Arbetsmiljölagen, som har till syfte att ligga till grund för arbetsmiljöarbete för att uppnå en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa på arbetsplatser (1 kap. Arbetsmiljölagen 1 §). Även om riktlinjer som dessa finns för företag och organisationer har antalet sjukskrivningar kopplat till psykisk ohälsa ökat de senaste åren (Försäkringskassan, 2015). I 2 kapitlet Arbetsmiljölagen 1§ kan utläsas att arbetsmiljöförhållanden som ger möjlighet till
yrkesmässig utveckling är eftersträvansvärt. Likaså är självbestämmande och yrkesmässigt ansvar kopplat till den anställdes välmående (AML, 1977). Dessa begrepp kan ingå i
definition av begreppet autonomi. Autonomi handlar enligt Nationalencyklopedin (2017) om självständighet och oberoende, och ordet autonom definieras som självständig,
självbestämmande och självstyrande. Inom vilka ramar man har möjlighet att själv styra över sin arbetssituation ses alltså som en viktig grundpelare för den psykosociala arbetsmiljön.
Mellanchefer har en position i företag där autonomin kan upplevas paradoxal. Som
mellanchef har man å ena sidan möjlighet att styra, påverka och agera självständigt nedåt i organisationen, men å andra sidan är man som mellanchef begränsad av ledning och högre chefer. De sistnämnda parterna ställer höga krav på prestation och påverkar därmed
mellanchefens autonomi genom att ställa prestationskrav som mellanchefen måste leverera mot. Tidigare har en mellanchefs åligganden ofta kretsat kring resultatansvar och samordning, men detta har nu förändrats och gått mot en ny typ av roll som kräver mer, menar Franzén (2004). De förändringar som många organisationer tvingats genomgå för att anpassa sig till den nya marknadens klimat har inte alltid hunnit begrundas fullkomligt och tillräckligt. Detta har lett till att mellanchefers roller i återkommande fall är luddigt beskrivna och gränserna för ansvarsområdena flytande. En mellanchef agerar i många fall under ett konstant
besparingskrav samtidigt som de har ett stående resultatansvar. Kraven om att banta ned organisationer har lett till att de staber som tidigare fanns som stödfunktion är borta och kvar står mellancheferna med ansvar och prestationskrav i en otydlig roll. I en mellanchefs roll är det viktigt att finna en form av balans mellan olika påtryckningar; Det gäller att kunna representera ledningen och högre chefer mot sina underställda, samtidigt som mellanchefen ska kunna representera underställda uppåt i ledet och skapa förtroende i båda riktningarna. Av denna anledning är det viktigt att mellanchefen har bredd i sin kompetens då arbetet ställer krav på dels anpassning, kommunikation, smidighet, förhandling och kompromisser och dels drivkraft, integritet och självständighet. Dessa egenskaper är inte alltid helt förenliga. (ibid.) Med ovanstående beskrivning i åtanke kan en skolledare betraktas som en klassisk
som berör och berörs av skolsystemet. Dessa är lärare, elever och föräldrar. Rollen kräver därmed de ovan nämnda egenskaperna en mellanchef behöver inneha. (Lortie, 2009, s. 3.) Studien kommer att baseras på skolledare, i egenskap av mellanchefer. Skolledarrollen har genomgått stora förändringar i takt med att skolan gått från att vara en likformig och
regelstyrd skola med staten som huvudman och statligt anställda skolledare, till en olikformig skola med egenuppsatta mål där skolledaren är kommunalt eller privat anställd (Moos,
Nihlfors & Merok Paulsen, 2016). Det som tidigare var ett administrativt ledarskap, där skolledaren hade till uppgift att förvalta regelsystemet och organisera verksamheten med utgångspunkt i detta, ser idag annorlunda ut (Skolverket, 2016). Nu innebär rollen ett utökat administrativt ledarskap, med ansvar för budget, marknadsföring samt den fysiska
arbetsmiljön. Utöver detta ska skolledaren utöva ett socialt ledarskap med ansvar för bland annat den psykosociala arbetsmiljön, frågor rörande trivsel samt personalvård. Ytterligare ansvar förväntas tas för det pedagogiska ledarskapet, en skolledare förväntas leda lärarna i deras pedagogiska arbete. Den nya rollen visar stor bredd i och mängd av arbetsuppgifter och många skolledare upplever därmed att de inte hinner med alla tidskrävande och komplexa arbetsuppgifter. (ibid.) Mot bakgrund av påvisad vikt av autonomi i arbetet för välmående samt bristen på detta i mellanchefspositionen finner vi det intressant att undersöka hur detta påverkar den psykosociala arbetsmiljön hos just skolledare.
1.1 Bakgrund
I detta avsnitt beskrivs hur skolsystemet och skolledares roll ser ut idag samt varför och hur den har påverkats och förändrats under senaste decennierna.
Många offentliga organisationer genomgick under slutet av 1900-talet stora förändringar när en ny styrningsmodell, New Public Management, infördes till följd av förändrade ekonomiska förutsättningar för Sverige. Man tvingades justera ned skatteinkomster och som följd även de offentliga utgifterna (Moos et al., 2016). New Public Management har bidragit till att även offentliga organisationer, som privata, numera leds utifrån ett marknadsperspektiv där styrande krafter är konkurrens, vinst och brukarnas fria val (Pedersen, 2011). Offentlig verksamhet har specifika karaktärsdrag och kan därför tendera att bli mer komplicerad då dessa organisationer numera verkar under samma premisser som privat verksamhet, men dessutom ska ta hänsyn till kommunala och statliga rättesnören. Exempel på dessa är politisk demokrati, offentlig etik och rättssäkerhet. (Lundquist, 1998)
Den svenska utbildningsagendan har politiska påtryckningar från många olika håll och nivåer.
Globala, internationella och lokala intressegrupper vill alla vara med och påverka i såväl sociala, politiska och ekonomiska frågor. Som ett viktigt styrmedel har de svenska skolresultaten på nationell nivå spelat en avgörande roll. Utbildningsreformer beslutas i Sverige om av riksdagen och regeringen förmedlar uppdrag om att implementera dessa beslut till sina olika myndigheter. Ansvar och genomförande ligger sedan på lägre instanser i
systemet, såsom kommun, genom huvudman, och skolledare. Riksdagen har de två senaste decennierna röstat igenom en mängd större förändringar rörande utbildningssektorn.
Läroplaner och skollag reglerar hur ansvar fördelas mellan huvudman, skolledare och lärare.
Huvudmannen fattar beslut som ska ge skolan möjlighet att genomföra och förverkliga utbildningsuppdraget. Besluten har handlat om decentralisering, avreglering och ökad frihet, men också beslut som har bidragit till vidare stärkt nationell styrning. När det beslutats om förändringar förväntar sig politiker att dessa ska genomföras snabbt och därtill ge resultat snabbt. (Moos et al., 2016.) Ofta är det inte så enkelt gjort, utan för de lägre instanserna som är ansvariga för att genomföra förändringarna tar det oftast fem till sju år att implementera dem (Sannerstedt, 2000).
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är bidra med kunskap kring hur skolledare, i egenskap av
mellanchefer, upplever grad av autonomi i sin yrkesroll i relation till psykosocial arbetsmiljö.
1.3 Frågeställningar
• Hur autonomt upplever skolledarna sitt arbete?
• Vad och vem påverkar skolledares autonomi i arbetet?
• Vad finns det för samband mellan upplevd autonomi och skolledares psykosociala arbetsmiljö?
1.4 Pilotstudie – studiens roll i ett forskningsprojekt
Detta examensarbete genomförs som en pilotstudie inom ett forskningsprojekt som stöds av Vetenskapsrådet. Projektet ämnar undersöka lärares autonomi i England, Finland, Tyskland och Sverige och jämföra hur fenomenet yttrar sig i de olika nationella kontexterna (Wermke
& Salokangas, 2015). Denna pilotstudie kommer att undersöka autonomi inom olika domäner, arbetsområden, för skolledare. Studien genomförs inom forskningsområdet pedagogik och dess koppling ligger i undersökandet av de påverkansprocesser som äger rum till följd av en individs handlingsutrymme och psykosociala arbetsmiljö. Dessutom studeras rektorer, individer som arbetar inom pedagogisk verksamhet (Nilsson, 2003).
2 Tidigare forskning
Denna forskningsöversikt presenterar ett urval av tidigare studier som berör autonomi samt psykosocial arbetsmiljö. Vi avser med hjälp av denna presentation kunna visa hur vår studie kan komma att bidra till det redan existerande fältet inom forskningsområdena.
Forskningsöversikten går igenom forskning om mellanchefer, skolledare samt lärare. Vi har valt att presentera forskning om både skolledare och lärare eftersom att det finns begränsat med studier av svenska skolledares autonomi. Dessa yrkesgrupper agerar i samma arbetsmiljö och vi har med det i åtanke presenterat forskning rörande lärare då vi anser att det finns stora likheter. Vidare kommer vi också att presentera forskning rörande psykosocial arbetsmiljö, med fokus på områdena psykisk ohälsa och vanliga orsaker till sjukskrivning. Avslutningsvis kommer vi att sammanfatta den tidigare presenterade forskningen samt redogöra för hur vi avser bidra till den med vår studie.
Eftersom denna uppsats skrivs inom ett forskningsprojekt som stöds av Vetenskapsrådet har litteratur för tidigare forskning dels tagits fram tillsammans med vår handledare och dels genom sökmotorerna SwePub, Google Scholar och EBSCO Education source. Vi använde oss av SwePub främst för att finna svensk litteratur om forskning som handlade om skolledares autonomi. Sökorden som användes var: “Skolledare/Rektor + autonomi”, ”principal + autonomy”. Dessa sökningar gav oss ett litet antal träffar och för att finna mer forskning på området provade vi att operationalisera begreppet. Istället för “autonomi” sökte vi på
“skolledare/rektor + självbestämmande”, “rektor + handlingsfrihet”. Eftersom att forskningen vi fann kopplad till ovan sökord var begränsad utökade vi sökningen till mer generell
forskning kring mellanchef som position samt autonomi. Även då användes de tre
sökmotorerna och våra sökord var: “mellanchef” “mellanchef + handlingsfrihet” “mellanchef + autonomi”. Det fanns också mer forskning att tillgå när vi sökte på “lärare + autonomi”
samt “teacher + autonomy”. Av denna anledning presenteras även en del forskning kopplad till läraryrket. Lärare kommer inte att vara i fokus för uppsatsen, utan forskningen presenteras för att skapa en större förståelse för skolledarens roll och dennes autonomi. De båda
grupperna agerar nära varandra i samma miljö och kan därmed tänkas inneha likheter och/eller bero av varandra, trots att det är två olika yrken. Eftersom att skolledare är lärares chefer anser vi alltså att forskning om lärares autonomi kan hjälpa för att förklara skolledarens mellanchefsposition då deras yrkesroll påverkas av lärares. Forskningen anser vi också
relevant att redovisa då denna studies teori delvis bygger på och analyseras utifrån en modell som ursprungligen konstruerats för analys av lärares autonomi. Denna modell presenteras vidare i följande kapitel.
2.1 Skolledaren som mellanchef i skolsystemet 2.1.1 Mellanchef som position
Mellanchefers roll har genomgått en förändring i takt med de organisationsförändringar som har genomförts under de senaste åren. Det är nu stora krav på besparing men fortfarande med ett bestående resultatansvar. Av denna anledning förändras ledningen och deras prioriteringar ofta och det leder till omorganisationer, sammanslagningar eller personbyten. (Franzén, 2004.) Drakenberg (1997) beskriver det som att mellanchefer har gått från att vara högsta
ledningens verktyg till att nu istället vara motorn i verksamheten. Då denna typ av
organisationsförändring har gått snabbt är i dagsläget en mellanchefs roll inte sällan otydlig (Franzén, 2004). Mellanchefens komplexa roll kan ses som paradoxal i vad den kräver av den anställde och kan beskrivas på följande sätt.
Having a boss’ responsibility without a boss’s authority; functioning as a specialist and a generalist at the same time; meeting the conflicting demands of superiors,
subordinates and peers while still getting the job done – these exacting requirements sound like part of a manager’s nightmare. But they are daily facets of general management at middle levels of an organization.
(Schartau, 1993, s. 51) Ovanstående citat ger en bild av hur autonomin blir komplex för mellanchefernas position då deras roll är präglad av att leda, ha mycket ansvar och beslutsfattande men samtidigt av att styras ovanifrån och ständigt arbeta mot höga prestationskrav.
Parris, Vickers och Wilkes (2008) har studerat mellanchefer. De menar även de att det idag förväntas allt mer av mellanchefer, vilka behöver vara allt mer flexibla och vars arbetstider blir diffusare. Parris et al. menar att det ställs höga krav på mellanchefer. Om chefer med högre position begär att någonting skall åtgärdas förväntas detta vara högt prioriterat vilket kan leda till frustration och stress när mellanchefen inte har fullt inflytande över hur denne ska prioritera och planera sitt arbete. Studien visar att när mellanchefer blir störda i sitt arbete och de inte kan utföra sitt dagliga arbete som planerat tar det längre tid att nå uppsatta mål. De har inte möjlighet till självstyre utan styrs istället av omständigheterna och andra. Månsson (2005) har i sin magisteruppsats undersökt relationen mellan hög arbetsbelastning, tidsbrist och stress hos mellanchefer. Han intervjuar sex stycken mellanchefer inom kriminalvården om hur de upplever förväntningar från sin omgivning. Precis som Parris et al. resultat har Månsson också kommit fram till att mellanchefer behöver uppfylla krav som ställs från personal och ledning.
Månssons studie visar vidare att mellanchefer upplever som mest stress inom det administrativa arbetet, när något oväntat dyker upp. Både Parris et al. och Månsson har kommit fram till att när mellanchefen inte har kontroll över hur arbetsuppgifter ska prioriteras och hur tiden ska disponeras leder det till upplevd stress. Parris et al. drar i sin studie
slutsatsen att mellanchefer å ena sidan har fått ökad autonomi och möjlighet till att styra sitt arbete och tid genom ökat ansvar, makt och beslutsfattande. Å andra sidan visar deras studie att mellanchefer ofta begränsas av högre chefer, som fortfarande har kontroll över deras arbete och tid. De kommer även fram till att mellanchefer upplever att det inte finns någon tydlig gräns mellan arbete, privatliv och fritid.
2.1.2 Skolledarens roll i skolsystemet
Hallerström (2006) positionerar i sin doktorsavhandling rektorn som en klassisk mellanchef.
följd av komplicerade arbetsuppgifter och arbetssituation har en varierande och otydlig organisatorisk tillhörighet. Det finns inte en tydlig rollbeskrivning med instruktioner, utan istället får rektorn utforma handlingsstrategier för sitt ledarskap på egen hand. Rollen är i ständig förändring och påverkas från många olika håll. Hallerström menar att
rektorsbefattningen därför inte får någon uppenbar hemvist definierad, ett problem hon anser delas med andra mellanchefer. Vidare skriver Hallerström att rektorsbefattningen å ena sidan kan betraktas ha en självklar organisatorisk tillhörighet i systemet, då den alltid har funnits, men å andra sidan förändras rollen successivt som konsekvens av förändringar av strukturer i samhället. Hon kallar rektorsbefattningen för hemlös då den i likhet med andra
mellanchefspositioner i andra verksamheter är svåra att definiera.
Även Leo (2010) diskuterar hur rektorers roll har förändrats och varför den har blivit komplicerad, i sin avhandling Rektorer bör och rektorer gör. Leos avhandling har haft en kvalitativ ansats, han har genomfört grupp- och individuella intervjuer med fjorton stycken grundskolerektorer. Han diskuterar professionella normer och introducerar Skolkommitténs två begrepp legalitet och legitimitet. Relationen mellan dessa i rektorsrollen visar på
komplexitet som grundar sig i förväntningar från olika håll. En rektor som fullt lutar sig mot legalitetsbegreppet motiverar sina förslag efter vad läroplan och skollag säger samt vad stat och kommun beslutar. Handlar en rektor på detta sätt riskerar denne att möta motstånd och förlora förtroende. En rektor som istället fullt lutar sig mot legitimiteten formar sig efter vad personalen önskar och blir därigenom en förvaltare. Leo kommer i sin studie fram till att rektorer tidigare haft tydliga uppdrag och i dessa roller har deras legalitet fått ha en central roll.
Boken Skolan som politisk organisation av Pierre (2007) är ett resultat av ett
forskningsprojekt som behandlat utbildningsvetenskap om värdekonflikter i skolan. I boken undersöks spänningen som finns mellan två normsystem som genomsyrar rektorsuppdraget, professionen och politiken. Den visar på att rektorn återigen hamnar i en position där denne har förväntningar på sig från olika håll, som inte går att förena. Professionsnormer är sådana som grundats under utbildningen genom att ha nära relationer och tät kommunikation med andra rektorer. Det kan handla om värderingar och mål om hur man bäst agerar i sin roll samt etiska förhållningssätt. De politiska normerna berör istället de riktlinjer och mål som
förvaltningen och politiker formulerar för skolan. Till följd av denna spänning menar han att styrningen av skolan har förändrats och blivit mer komplicerad. Maria Jarl (i Pierre, 2007) forskade i detta projekt och studerade rektorsrollen i den beskrivna miljön. Hon genomförde 2005 en enkätundersökning med 1031 rektorer för grund- och gymnasieskolor. Studien undersöker hur rektorsrollen i den decentraliserade skolan påverkas och styrs av stat
respektive kommun. I de fall det uppstår en konflikt mellan dessa uppdrag visade studien att 56 % av rektorerna prioriterar det statliga uppdraget framför det kommunala. Jarl kommer även fram till att majoriteten av rektorerna samtalar med andra rektorer vid värdekonflikter och upplever sig påverkas av dessa samtal. Däremot anser Jarl att utbyte av samtal och stöd sker i liten utsträckning mellan rektorerna och att det skulle vara gynnande om utbytet skedde i högre grad.
Persson, Andersson och Nilsson Lindström (2003) har även de undersökt vilka förväntningar som finns på rektorer. De genomförde en intervjustudie med grupper av människor som på ett eller annat sätt har en relation till rektorer och därmed även förväntningar på rektorer. Studien har kartlagt vad olika grupper i rektorernas närhet förväntar sig av dem och visar vilken mängd och bredd av arbetsuppgifter de förväntas klara av och vilka personliga egenskaper de bör besitta. Mer specifikt framkom att förvaltningschefer förväntar sig av rektorer att de visar respekt och lojalitet gentemot beslut fattade på högre nivåer, är kreativa när det kommer till användning av knappa resurser, är beslutsföra i en organisation som styrs efter och präglas av mål- och ekonomistyrning samt är handlingskraftiga när det kommer till att genomföra förvaltningens utvecklingsidéer. Dessa är inte bara förväntningar om hur de bör vara, utan också på hur de bör handla. I samma studie svarade elever att de vill att en rektor ska synas i skolan och verka för en god skolmiljö. Föräldrar angav att de vill ha en rektor som är
kompetent och tar ansvar för arbetsmiljö, har förståelse för elevernas behov, är tydlig och lyhörd samt har ett engagemang för stadsdelen. Enligt studien vill lärare ha av en rektor att denne är rumsligt närvarande och anser att de bör ha erfarenhet av skolvardagen. De vill att denne ska delta i verksamheten och vara en jämbördig kollega, samtidigt som de förväntar att rektorn ska visa respekt för autonomi i professionen. Även Svedberg (2000) lyfter i sin doktorsavhandling lärares professionella autonomi i förhållande till förväntningar på rektorer.
Hans studie har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer. Dessa har genomförts under ett läsår med rektorer för grundskolan i en mindre kommun i Mellansverige. Han vill med sin studie bidra till forskningen genom att undersöka de arbetsuppgifter som rektorerna själva bedömt som viktigast i sin yrkesroll. Svedberg kommer fram till att lärare och rektorer har
“osynliga kontrakt” som rättfärdigar lärares självständighet, att rektorer inte ska lägga sig i lärarnas arbete när det kommer till undervisning.
Hallerström (2006) beskriver att rollen som rektor innebär stort handlingsutrymme men också att det finns begränsningar då rektorerna har många förväntningar och krav på sig från dess omgivning. Vidare skriver Hallström att rektorerna inte har makt över sin tid eftersom de styrs av andra och det är en svår balansgång där rektorn i egenskap av mellanchef måste hitta rätt prioriteringar och disponera tiden väl. Detta bekräftar forskning från bland annat Svedberg (2000) och Leo (2010). Svedberg har också av sin fallstudie konstaterat att rektorerna upplever att de har svårt att hinna med arbete som de skulle vilja prioritera, bland annat relationen till sin personal. Intervjupersonerna i studien upplever att det pedagogiska arbetet prioriteras bort för att de ska hinna med arbetet med fördelning av skolans resurser och möta olika krav för att göra de högre parterna i skolsystemet nöjda. Leo har i sin avhandling undersökt hur rektorer tolkar sin roll samt hur professionella normer formar och påverkar rektorernas handlande. Han menar i likhet med Hallerström och Svedberg att rektorerna upplever att de har förväntningar på sig från olika håll i sin omgivning.
erhålla särskilt stöd. Moos et al. menar att de resultaten ger en indikation på att huvudmannen därmed har makt över delar av skolledarens centrala styrverktyg för att organisera
verksamheten. Av denna anledningen menar författarna att styrsystemet kan betraktas som en hierarkisk modell (med staten som beslutsfattare) som är kopplad till en byråkratisk modell (lokal administration och myndigheter) med många anställda (personal och selever) som förväntas vara en del av verksamheten för att organisationen ska fungera. Detta styrsystem stöter också på andra parter, till exempel elevstyrelser och föräldrastyrelser som också har åsikter gällande utbildningssystemet.
2.1.3 Lärare - skolledares anställda i skolan
Lundström (2015) har undersökt autonomi i lärares yrkesroll och menar att lärare har fått ökat handlingsutrymme när det kommer till undervisning i klassrummet men däremot att
handlingsutrymme kopplat till lektionsplanering har minskat. Lundström menar att tidsbrist, knappa resurser samt arbetsbelastning är huvudanledningarna till att lärarna upplever att de har lite kontroll, autonomi, i sitt arbete. Att autonomin minskat med åren för yrket håller Fredriksson (2015) med om, han har i sin forskning argumenterat för att autonomin för lärare har minskat och att elever och föräldrars makt i klassrummet ökat allt mer. Fredriksson menar att lärarnas minskade inflytande visas bland annat genom att de beslut som ska tas idag görs tillsammans med såväl elever som föräldrar. I likhet med Fredrikssons forskning visar en undersökning av Ingersoll (1996) att lärare dels fått mindre inflytande men också mindre kontroll i sin yrkesroll. Lärarrollen beskriver Ingersoll (1996) som the man in the middle och syftar till att de styrs starkt uppifrån och har förväntningar på sig från föräldrar och elever vilket leder till hård press på lärarrollen (Ingersoll, 1996; Lundström, 2015). Ingersoll (1996) anser att om lärare har möjlighet att kunna utöva större inflytande i yrket samt ökad kontroll över sina arbetsuppgifter skulle det bidra till ökat engagemang hos läraren och slutligen resultera i en ökad autonomi för yrkesrollen.
Fredriksson (2010) beskriver att dagens undervisningsform förändrats, istället för att ha lärarledda lektioner är det “istället eleven som själv söker sin kunskap, inte sällan på internet”
(Fredriksson, 2010, s. 194). Detta är något som även Skolverket (2009) har uppmärksammat.
Skolverket skriver att svensk grundskola har förändrade undervisnings- och arbetsformer, något de förklarar som att undervisning blivit mer individualiserad. Lundström (2015) hävdar att den individuella och kollektiva autonomin för läraren har minskat till följd av tidsbrist.
Han menar att brist på tid är ett återkommande problem i läraryrket, något som sker till följd av att tid för planering samt yrkesutveckling bortprioriteras. Stenlås (2011) bekräftar i sin artikel att autonomin för lärare har minskat och anser att arbetstiderna inom yrket blivit allt mer styrda. Han menar att en reformering av kollektivavtalet på 90-talet resulterade i att lärarna ”tvingades” vara på skolans område hela sin arbetstid och inte bara när de hade undervisningsskyldighet som tidigare.
2.2 Forskning om psykosocial arbetsmiljö
Det finns studier sen många år tillbaka på sjukfrånvaro och vad som orsakar detta. Iverson, Olekalns och Erwin (1998) utförde en studie som visade på samband mellan ökad
sjukfrånvaro samt höga krav eller otydliga mål, ett samband mellan minskad sjukfrånvaro och
hög autonomi samt stöd från omgivning. Detta resultat visar studien av Hallsten, Bellaagh och Gustafsson (2002) också på. Det finns en stark koppling mellan subjektiva arbetsförhållanden och utbrändhet samt stressrelaterade sjukskrivningar. Forskarna avser med subjektiva
arbetsförhållanden exempelvis möjlighet till lärande, arbetskrav, möjlighet till stödfunktioner på arbetsplatsen, kontroll och autonomi. Hallsten et al. menar att det finns en positiv
korrelation mellan negativa förhållanden till exempel låg grad av autonomi och om en individ är utbränd.
Fackförbundet Vision (2016) skriver i en rapport att “Stressen i arbetslivet är ett hot mot vår välfärd”. Rapporten bygger på utdrag av statistik från 2010–2014 från Försäkringskassan som visar på att den vanligaste orsaken till sjukskrivning idag är stress och att antalet
stressrelaterade sjukskrivningar ökar. Statistiken visar att yrken med högst andel stressrelaterade sjukskrivningar karaktäriseras av: mycket kontakt med människor, kvinnodominerade yrken och att yrkena kräver högre utbildning. Statens beredning för
medicinsk och social utvärdering (SBU, 2014) gör systematiska forskningssammanställningar och de har visat på symtom för utmattning och depression. Lite kontroll och möjlighet till att påverka sin arbetssituation, för höga krav, bristande stöd samt om belöningen i relation till ansträngningen upplevs som liten är vanligt förekommande orsaker till utmattning och depression (ibid.). Vision har publicerat en artikel om sjukskrivningar som är stressrelaterade där de intervjuar en biståndshandläggare som på grund av utmattningsdepression varit
sjukskriven en längre tid. Några av de orsaker som tillsammans bidragit till
utmattningsdepressionen var att arbetstagarna skulle utföra allt fler uppgifter vilket bidrog till en ökad arbetsbelastning. Trots den förändrade arbetsbelastningen förväntades de anställda utföra arbetet på samma tid som tidigare, vilket ledde till stress. (Jernberg, 2016.) Artikeln menar att varken fördjupning eller tillämpning av nya kunskaper och erfarenheter inom individens yrkesroll brukar prioriterats (ibid.). Vidare menar Jernberg att en följd av att de ges nya ansvarsområden och uppgifter till personalen är att en etisk stress uppstår eftersom
känslan att varken få kompetensutveckla sig eller göra jobbet tillräckligt bra leder till en ökad oro.
Rektorsrollen har beskrivits i en rapport av Arbetsmiljöverket som en “pressad arbetssituation med en hög arbetsbelastning” (Arbetsmiljöverket, 2011, s. 2). De menar att dessa
bakgrundsfaktorer kan bidra till ökad ohälsa för individen på arbetsplatsen. Rapporten bygger på förmöten, inspektioner och uppföljningsbesök mellan år 2009–2010 i samtliga
utbildningsförvaltningar/kommuner/stadsdelar i Hallands och Västra Götalands län där man besökt totalt 52 stycken kommunala arbetsgivare (Arbetsmiljöverket, 2011). Resultatet visade att rektorerna upplever att arbetsbelastningen är hög, där en av orsakerna uppges vara ökad arbetsbelastning. Rapporten visar på att rektorsyrket kräver mer än 40 timmar arbete per vecka. De beskriver att bidragande faktorer är tidsbrist samt menar att rektorer som ansvarar
ekonomi för att minska arbetsbelastningen och arbetssituationen ska upplevas som hanterbar.
Samma slutsats kommer Månsson (2005) fram till i sin studie om mellanchefers hantering av stress. Likt Arbetsmiljöverket anser Månsson också att det krävs fler strategier för att hantera motstridiga krav och förväntningar samt bristande kontroll i sin arbetssituation. Dessa
strategier menar Månsson består av planering, prioriteringar, gränsdragningar, stöd och möjlighet till att koppla bort arbetet och göra saker man mår bra av.
2.3 Sammanfattning
Av forskningsöversikten har framkommit att mellanchefer ofta upplever gränserna för vad som ingår i yrkesrollen som diffusa. Arbetstiderna för en mellanchef är sällan fasta och man förväntas vara mycket flexibel då man ska möta krav från olika håll. En återkommande slutsats i den forskning vi presenterat om skolledare och deras roll i egenskap av mellanchefer är att deras arbetssituation är pressad. Anledningen verkar vara att skolledare och andra mellanchefer har höga förväntningar och krav på sig från sin omgivning, i kombination med tidsbrist. Detta leder vanligen till att arbetsbelastningen upplevs vara för hög. Tidigare
forskning om psykosocial arbetsmiljö har visat att förväntningar som innebär ohanterliga krav på individen leder till stress och ohälsa på arbetsplatsen. Forskningsresultaten visar att när individen får arbetsuppgifter som kräver mer arbete och resurser behövs detta också tillgodoses av arbetsgivare, vilket det i många fall inte gör. Till följd av detta upplevs
arbetsbelastningen vara stor och tiden tycks inte räcka till, resultatet blir att den psykosociala arbetsmiljön påverkas negativt. En slutsats som många forskningsstudier kommit fram till är att det krävs mer resurser för att hantera stress på arbetet. Resurser i form av bland annat samtalsutbyten mellan kollegor, reflektion, lära sig dra gränser i sitt arbete och möjlighet till stöd. Denna slutsats om resurser har olika forskningsstudier inom alla tre avsnitten vi
presenterat kommit fram till.
I forskning som gjorts för att undersöka rektorers arbetssituation, kan man se samband med forskning som gjorts om lärares arbetssituation. Inom båda dessa områden visar forskning att det ställs krav från två håll. Dels från högre instanser, såsom stat och kommun och dels från lägre, såsom föräldrar och elever. Gemensamt för de båda yrkesrollerna är upplevelsen av att vara parter åt båda hållen till lags påverkar arbetet. Rektorer och lärare agerar i samma miljö och för samma mål. Det finns ett samspel dem emellan och därför anser vi att presenterad forskning gällande autonomi för lärare också kan användas vid diskussion av vår studie av rektorernas autonomi och arbetssituation. Vi har haft svårt att finna motsättningar bland de forskare som studerat autonomi kopplat till läraryrket. Gemensamma drag vi kan urskilja ur tidigare forskning är att arbetsuppgifterna i yrket förändrats till mer elevfokuserade och att lärarrollens ”expertisstämpel” tagits bort, att arbetsbelastningen ökat samt att egenkontroll över arbetstiden minskat.
Avslutningsvis vill vi tydliggöra hur vår studie skiljer sig från tidigare forskning och hur arbetet kan bidra med kunskap till samt utveckling av forskningsområdet. Av den forskning vi funnit har majoriteten av forskarna använt sig av kvalitativa metoder, främst intervjuer.
Forskning som grundar sig på kvalitativa metoder är subjektiv i grunden och tar tillvara på och uppmärksammar individens upplevelser av ett fenomen. Vår studie, som grundar sig på
webbenkäter, bidrar med en annan typ av kunskap - ett kvantitativt bidrag om deras upplevelser. Med vår studie vill vi bidra med en bild av hur skolledares yrkesautonomi samspelar med deras psykosociala arbetsmiljö. Metoden webbenkät möjliggör att nå en stor grupp människor, en fördel när det kommer till kvantitativa studier för att kunna göra ett allmängiltigt uttalande om ett fenomen. Mycket av tidigare forskning har utgått från
grundskolerektorer specifikt och i vår studie har vi valt att inte begränsa oss på detta sätt. Vi vill ha ett bredare urval som är oberoende av vilken elevgrupp och typ av skola de arbetar på.
Detta då vi vill undersöka autonomi och psykosocial arbetsmiljö hos skolledare generellt.
Trots detta har bakgrundsfrågor rörande skoltyp och skolform ställts i enkäten, för att
möjliggöra intressanta analyser och jämförelser. Detta möjliggör undersökning av respektive grupp, för att se om resultatet skiljer sig dem emellan, men också att betrakta dem som grupp i stort för att få en bred bild av hur yrkets autonomi och psykosociala arbetsmiljö ser ut.
3 Teoretiskt ramverk
I detta avsnitt redogörs för de teorier som legat till grund för denna uppsats. Eftersom vi ska mäta två parametrar i skolledarens vardag; i vilken grad de upplever autonomi arbetet samt hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö, har vi valt att använda oss av två teorier. För att kunna analysera autonomi har vi valt att använda delar av en modell av Wermke och
Salokangas (2016). För att kunna analysera skolledarnas psykosociala arbetsmiljö har vi valt att använda oss av en teori av Karasek och Theorell (1990) - Krav- och kontrollmodellen. De två teorierna har legat till grund för den enkät som utformades för att mäta hur skolledare uppfattar sin autonomi samt hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö. De båda teorierna presenteras närmare i avsnitt 3.1 respektive 3.2.
3.1 Teori om autonomi - autonomi ur ett multidimensionellt perspektiv
Lärares yrkesautonomi är ett komplext begrepp och kan av denna anledning fördel analyseras i olika dimensioner. Autonomi framhålls ofta vara av stor vikt för skolan och de anställdas yrkesmässiga professionalitet, men är inte helt entydigt och självklart definierad (Wermke &
Salokangas, 2016). Gemensamt för forskning inom fältet är att det handlar om frihet, befogenhet och handlingsutrymme. Dessa parametrar kan sedan förekomma i olika
utsträckning, inom olika områden och på olika nivåer i skolsystemet. En lärare agerar på olika nivåer, mot elever, skolans övriga personal och mot skolsystemet i stort och har olika stort inflytande i olika frågor på olika nivåer. (ibid.) På grundval av denna komplexitet har Wermke och Salokangas konstruerat en multidimensionell matris som är uppdelad i fyra domäner och tre dimensioner (Profession, School och Classroom). Eftersom att vi har valt att studera skolledare utifrån denna teori har vi valt att endast studera deras arbete utifrån domänerna då vi anser att det är den delen som är relevant för denna yrkesgrupp och studie. De fyra domäner som autonomi kan ta form i är: utbildning (educational domain), administration
(administrative domain), social (social domain) och utveckling (developmental domain) (Wermke & Salokangas, 2016).
Den första (1) domänen, för utbildning, relaterar till aktiviteter och ansvar som rör utbildningsområdet - undervisning och lärande. Området berör alltså planering, själva
undervisningen och bedömning/utvärdering. Den andra (2) domänen, rörande administration, handlar om det administrativa arbetet kopplat till hur skolan kan underlätta lärande. När man ser till grad av autonomi inom denna domän handlar det om lärarnas möjlighet att påverka i frågor rörande schemaläggning, resursfördelning samt lön och villkor. I den tredje (3), sociala, domänen behandlas frågor utanför klassrummet som påverkar socialiseringen av studenter, samt hur utformningen av detta ska göras. Man ser här till hur stort inflytande lärare har över processer när det kommer till exempelvis gruppindelningar, om detta ska göras slumpvis, eller grundas på kunskapsnivå, kön. Domänen innefattar också disciplinering av studenter och utformningen av dessa åtgärder samt hur processen kring barn med speciella behov ska se ut.
Den fjärde (4) domänen, för utveckling, berör inflytande i skolans strategiska arbete. Arbetet handlar om hur skolan ska vara i stort och i vilken riktning den ska styras, om hur vision och handlingsplan ska se ut samt hur lärare ska utvecklas i sin profession. Det kan också röra
lärares möjligheter att påverka skolans eventuella ämnesmässiga profilering. (Wermke &
Salokangas, 2016)
Att studera och analysera lärares autonomi utifrån olika kontexter kan möjliggöra chansen att mäta, i både kvalitet och kvantitet, hur autonoma lärare är i olika situationer och inom olika områden. Med hjälp av teorin kan man kategorisera autonomi och därför diskutera vilken typ av autonomi de har, till exempel hög autonomi i sitt rutinmässiga arbete, men låg i det strategiska arbetet. (Wermke & Salokangas, 2016.) Trots att gränserna mellan de olika domänerna är väldigt tydliga i matrisen betyder inte det nödvändigtvis att det är så även i den reella miljön. Wermke och Salokangas menar att det är just därför matrisen kan var användbar vid analys av autonomi, då den kan vara hjälpsam när autonomi som komplext fenomen ska studeras och redas ut.
3.2 Psykosocial teori - Relationen mellan Krav och Kontroll i arbetet
Karasek och Theorell (1990) har utvecklat en modell som har som mål att förklara hur den anställde upplever sin psykosociala arbetssituation med utgångspunkt i ett synsätt där individ och miljö påverkar varandra i ett ömsesidigt samspel. Denna modell kallas krav- och
kontrollmodellen och tar hänsyn till dimensioner såsom stress, produktivitet och trivsel. De faktorer som huvudsakligen tas fasta på är krav och kontroll. Kravbegreppet har både
kvantitativa och kvalitativa aspekter. Exempel på kvantitativa är arbetstempo och arbetsbörda och exempel på kvalitativa är motstridiga psykologiska krav och svårighetsgrad i arbetet.
Kontrollbegreppet handlar om huruvida individen upplever att denne kan påverka sin
arbetssituation, om möjligheten att nyttja olika resurser samt upplevd stimulans i arbetet. De krav som ställs på den anställde i arbetet i relation till grad av upplevd kontroll i
arbetssituationen spelar en avgörande roll för helhetsupplevelsen av arbetet och hälsan hos en individ. (ibid.)
I relationen mellan dessa spelar Kontrollbegreppet en avgörande roll när det kommer till hur kraven i arbetet upplevs. Karasek och Theorell (1990) menar att så länge individen upplever sig ha hög kontroll över situationen kommer kraven inte att upplevas betungande på samma sätt som om individen inte själv hade inflytande över utförandet. När individen själv får bestämma när och hur arbetet utförs samt under vilka premisser, kan det istället leda till positiv stress och stressen har därmed ingen negativ påverkan på individens hälsa. När
arbetssituationen ser ut på detta sätt, höga krav och hög kontroll, upplevs situationen ofta som spännande och sporrande och anses av den anledningen vara den bästa kombinationen av krav och kontroll. Jämförelsevis anses höga krav med låg kontroll vara den sämsta kombinationen.
För att människor ska kunna ha ett produktivt förhållningssätt till sin arbetssituation menar Karasek och Theorell att det finns en gräns för hur lite kontroll individer kan ha i arbetet.
Denna tvådimensionella teori illustreras nedan i Figur 2.
Figur 1. Krav och kontroll i relation till varandra (Karasek och Theorell, 1990).
De fyra fälten i ovanstående modell utgör fyra typer av karaktäristiska arbetssituationer.
Kombinationen av låga krav och hög kontroll brukar vara arbeten med låg påfrestning och låg stress (low-strain). I denna typ av situation har individen möjlighet att själv planera sitt arbete för de relativt okomplicerade arbetsuppgifterna. Denna grupp löper låg risk, i
förhållande till de andra grupperna, att drabbas av psykisk ohälsa, exempelvis depression.
Aktiva arbeten (active) kallas de arbeten som utgörs av höga krav och hög kontroll. De har alltså höga yttre krav på sig om prestation, men också möjligheten att påverka hur de ska göra för att nå dessa prestationskrav. Eftersom att individen i dessa fall har möjlighet att i hög grad påverka sin arbetssituation och anpassa den så att den på bästa sätt passar individen är de höga kraven oftast inte en bidragande faktor till negativ stress. När utmaningarna kan hanteras skapar arbetssituationen istället motivation till fortsatt utveckling och inlärning. (Karasek &
Theorell, 1990). Arbeten som har låga krav och låg kontroll kallas passiva arbeten (passiv).
Eftersom att individer i denna arbetssituation saknar möjlighet till kontroll finns det risk att de tappar motivationen inför arbetet och problemlösning. Ännu en negativ aspekt kan bli att inlärda färdigheter glöms av då dem inte underhålls. Individer i denna kategori har inte höga krav och löper av den anledningen inte alltför stor risk att uppleva stress på ett skadligt sätt.
(Karasek & Theorell). Arbeten med hög stress (high-strain) är de arbeten som karaktäriseras av höga krav och låg kontroll. Arbetssituationer som dessa gör att individer inte har möjlighet att utforma sin egen, i detta fall krävande, arbetssituation. Denna typ av arbetssituation är mest trolig att leda till negativ stress och därmed bidra till att individen har svårt att lära sig nya saker samt skapa copingstrategier för att hantera stressen. Av denna anledning anser Karasek och Theorell att det är den grupp som löper störst risk att drabbas av stressrelaterade
sjukdomar, såsom utbrändhet och depression.
Socialt stöd är en viktig aspekt av teorin om krav och kontroll och definieras som tillgång till sammanlagda mängden stödjande interaktion som finns möjlighet till, mellan dels
medarbetare dels överordnade. En individ som har tillgång till socialt stöd har bättre förutsättningar för att klara av att hantera vardera en av arbetssituationerna. (Karasek &
Theorell, 1990)
3.3 Tillämpning av teoretiskt ramverk
Matrisen som Wermke och Salokangas (2016) har konstruerat är, som ovan nämnt, konstruerad med lärare i fokus. Trots detta kommer vi att använda den för analys av skolledare. Anledningen är att det inte finns tillräckligt med teori rörande skolledares
autonomi. Skolledarnas arbetsuppgifter delar många likheter med lärares, och kan även dem delas in i och betraktas som administrativa, pedagogiska, sociala samt rörande utveckling. Vi ser samtidigt detta som ett test av matrisen och kommer diskutera detta kritiskt i
diskussionsdelen.
Anledningen till varför denna studie har två teorier/modeller är för att den ämnar mäta och analysera två olika fenomen. Modellen av Wermke och Salokangas (2016) hjälper oss
analysera rektorernas autonomi utifrån olika kontexter och inom olika arbetsområden. På detta sätt kan det komplexa fenomenet brytas ned och analyseras inom olika arbetsområden för att få en tydligare överblick och bättre förståelse. Autonomi handlar enligt Wermke och
Salokangas (2016) också om kontroll, vilket leder till den andra teorin i uppsatsen. Krav- och kontrollmodellen från Karasek och Theorell (1990) handlar om relationen dessa begrepp emellan i arbetssituationer och hur de tillsammans påverkar och styr den anställdes
psykosociala arbetsmiljö. Eftersom att autonomi i mångt och mycket kan ses som inom ramen av dessa två begrepp anser vi teorin passande för att analysera hur grad av autonomi i arbetet får de anställda att må.
4 Metod
I följande kapitel redogörs för den metodologiska ansatsen. Inledningsvis motiveras valet av kvantitativ metod. Sedan presenteras processen kring enkäten; hur den utformats och
genomförts samt hur data har bearbetats. Avslutningsvis beskrivs vad som har gjorts för att studien ska uppnå en god kvalitet.
4.1 Val av metod
Denna studie har en kvantitativ ansats, med webbaserade enkäter som datainsamlingsmetod.
Studien har en deduktiv karaktär, då vårt teoriavsnitt utgår från redan existerande teorier som vi härleder till vår studies undersökningar (jfr Bryman, 2011). Vi har valt att använda oss av kvantitativ metod. Vi anser att detta tillvägagångssätt är bäst lämpat eftersom studiens syfte och frågeställningar avser mäta i vilken grad och utsträckning skolledare upplever autonomi i sitt arbete samt hur detta är kopplat till psykosocial arbetsmiljö. Via enkät kan vi på ett
entydigt sätt ställa samma frågor till alla respondenter så att de kan få delge information på ett likvärdigt sätt angående vad och vilka som påverkar deras autonomi samt om hur deras arbete fungerar och hur de mår. Då studiens syfte även är att mäta relationen och eventuella samband mellan grad av autonomi och psykosocial arbetsmiljö möjliggör den kvantitativa metoden korrelationsmätningar mellan dessa parametrar (jfr Trost, 2012).
Att vi valt webbaserade enkäter har haft ett antal fördelar för studiens genomförande.
Eftersom att det här examensarbetet har skrivits under en relativt kort period underlättade metoden webbenkäter då vi haft möjlighet att snabbt nå ut till rektorer runt om i landet. Skulle en manuell enkät skickats ut hade det tagit mycket längre tid och det hade krävts mer av respondenten som sedan behöver skicka tillbaka enkäten via post (jfr Bryman, 2011). Andra fördelar med webbenkät handlar bland annat om lägre kostnader, ett mer attraktivt format och snabbare respons då metoden möjliggör att respondenterna kan besvara enkäten på valfri plats och vid valfri tidpunkt (ibid.). Av hänsyn till den begränsade tidsramen passar denna metod också bra då den underlättar kodningsprocessen av alla inkomna svar (jfr Trost, 2012). Om en kvalitativ metod använts, och då exempelvis intervju, hade denna metod krävt att möten bokas med samtliga respondenter. Inför denna enkätundersökning kunde respondenten istället välja tid och plats själv vilket möjliggjorde för större frihet kring informationsdelgivandet. (ibid.) Ett potentiellt problem med att genomföra undersökningen med webbenkäter handlar om respondenterna inte har tillgång till en dator och internet. Dock bedömde vi denna risk liten, om de tilltänkta respondenterna inte har tillgång till detta privat, borde de ha det på jobbet.
Om vi hade valt att tillämpa kvalitativ metod istället, exempelvis intervjuer, hade vi riskerat att inte kunna ställa frågor på samma sätt till alla respondenter och därigenom skapat olika förutsättningar för respondenterna. Av denna anledning hade vi i så fall inte kunnat göra allmängiltiga bedömningar om grad av autonomi, eller hur många som upplevde ett speciellt fenomen, eftersom att de inte haft lika förutsättningar. Vi hade inte heller kunnat genomföra korrelationsmätningar och uttalanden därom. Eftersom att autonomi och psykosocial
arbetsmiljö kan uppfattas som ett känsligt ämne ser vi det som en stark fördel att
respondenterna vid enkät kunnat vara anonyma. Hade de besvarat frågor om samma ämne i en
intervju finns det en risk att de svarat önskvärt eller annorlunda till följd av att de påverkas av att intervjuaren är närvarande, intervjuareffekten. (jfr Bryman, 2008). Det finns generell kritik riktad mot kvantitativ metod och detta rör bland annat att man inte kan hjälpa respondenterna om det skulle vara så att de inte förstår frågan (Bryman, 2008). För att förhindra detta problem i största möjliga mån formulerade vi så korta och tydliga frågor som möjligt, för att inte göra dem komplicerade. I de fall vi ansåg att frågan krävde förtydligande, formulerade vi också en förklaringstext till frågan för att hjälpa respondenten ytterligare. En annan potentiell svaghet som finns med enkäter som skickas ut på det här sättet är den att man inte kan vara helt säker på att det är den tilltänkta respondenten som svarar på den. Den här är en risk vi valt att ta då vi resonerade som så att sannolikheten att någon annan skulle ha intresse i att svara för att snedvrida resultaten i vårt examensarbete kändes låg.
4.2 Urval
Studiens urval består av 55 respondenter, ett antal Trost (2007) anser tillräckligt stort för att genomföra statistiska analyser. Nedan i Tabell 1 kan vi utläsa att majoriteten av studiens respondenter är kvinnor (n= 40), i åldersgruppen 40–49 (n= 25) år och arbetar på en
kommunal skola (n= 39). Av deltagarna i enkätundersökningen är den yngsta 31 år och den äldsta 61 år. Vidare kan vi se att ingen av respondenterna är skolledare på antingen universitet eller högskola. Medelvärdet för hur många underanställda studiens deltagare har är 42 för personal och 308 elever. Vi ställde också bakgrundsfrågor om hur länge respondenterna haft sin rektorsbefattning och svaren gav ett medelvärde på 7 år, med ett maxvärde på 23 år. Vi tror att vi fått en bred variation i detta resultat då Facebookgrupperna genererade nästan hälften (n= 26) av respondenterna. Medelvärdet för hur länge respondenterna har innehaft sin skolledarbefattning på nuvarande arbetsplats är 4 år och svaren varierar mellan 0–15 år.
Anledningen till att värdet kan vara så lågt som 0 är då delar av urvalet är studenter vid rektorsprogrammet vid Uppsala universitet, detta diskuteras vidare i 4.2.1.
Tabell 1. Frekvenstabell över respondenternas svar på enkätens bakgrundsfrågor.
Nedan redogörs för valt urval i 4.2.1 samt hur detta urval påverkar studiens möjlighet till generalisering i 4.2.2.
4.2.1 Bekvämlighetsurval
Studiens urval bygger på ett bekvämlighetsurval, ett icke-sannolikhetsurval. Detta innebär att respondenterna i studien blev kontaktade angående deltagande för att de fanns tillgängliga för oss som forskare (Bryman, 2011). Vi har två olika urvalsgrupper och respondenterna i
respektive grupp har sökts på olika sätta. Den ena gruppen består av personer som studerar sista året vid rektorsprogrammet vid Uppsala kommun. Dessa respondenter har alla arbetat inom skolväsendet tidigare, många som lärare men de kan också ha arbetat till exempel som tillförordnad rektor tidigare. Mot denna bakgrund anser vi att de trots att de inte
nödvändigtvis är färdigutbildade rektorer är så pass erfarna och insatta i yrkets vardag att de är adekvata respondenter för vår studie. Eftersom att studien genomförs som en pilotstudie och dess urval inte går att generalisera utifrån anser vi att dessa rektorsstudenter besitter tillräckligt med erfarenhet för att delta i just en pilotstudie. Hade studien genomförts med mål om att göra uttalanden om rektorer som yrkesgrupp i helhet hade vårt resonemang varit annorlunda. Denna urvalsgrupp kontaktades via mail genom vår handledare, Wieland Wermke, som ansvarig för VR-projektet. Enkäten skickades ut till personer vid
rektorsprogrammet och vi fick 28 svar. Den andra gruppen som svarat på enkäten är personer vi har kontaktat genom Facebookgrupper för enbart rektorer och skolledare. Dessa är grupper som fungerar som nätverk för skolledarna och dem fann vi genom sökord som “skolledare”
och “rektor”. Efter att ha inhämtat ett godkännande av de ansvariga för grupperna la vi upp länken med en kort presentation av studien och projektet, samt hänvisade till missivbrevet i webbundersökningen för mer information. Vi kan inte uttala oss om hur många vi har nått eller hur stort bortfall studien haft då vi till exempel inte kan veta om en och samma person är med i flera grupper. Vi kan inte heller se hur många av medlemmarna som faktiskt inte sett meddelandet och därför inte svarat. Enkäterna fanns tillgängliga i tio dagar och till båda urvalsgrupperna har utöver det första utskicket också utgått en påminnelse.
4.2.2 Generalisering och signifikans
Eftersom att studien bygger på ett bekvämlighetsurval är det inte möjligt att generalisera resultatet då vi inte vet vilken population stickprovet är representativt för. Resultatet kan alltså inte sägas gälla för alla skolledare och inte heller en speciell grupp av dem (Bryman, 2011).
Att generalisera resultatet, är inte heller denna studies syfte, utan det är att agera pilotstudie inom ett forskningsprojekt. Bryman lyfter att studier som bygger på bekvämlighetsurval kan vara användbara då ett resultat kan agera språngbräda för vidare forskning, något som denna studie avser göra sett till forskningsprojektets helhet.
Statistisk signifikans handlar om huruvida en studies resultat kan generaliseras till
populationen och avgör därmed hur stor tilltro man kan ha till sin studies resultat. Detta nås inte nödvändigtvis även om man gjort ett sannolikhetsurval, och nås med säkerhet inte om man, som vi, gjort ett icke-sannolikhetsurval. Då denna studie har sin grund i ett icke
slumpmässigt urval kan alltså inte kriterier för varken statistisk signifikans eller generalisering uppfyllas. (Bryman, 2011.)
Inom urvalet av skolledare har vi inte uteslutit någon grupp. I urvalsgruppen från rektorsprogrammet har en grupp vid Uppsala universitet deltagit och urvalet är därmed begränsat till Uppsala kommun. Ingen annan begränsning har gjorts, och man skulle därför eventuellt kunna diskutera generaliserbarhet till personer vid andra rektorsutbildningar. I den grupp av skolledare som deltagit i undersökningen via Facebook har vi inte begränsat urvalet till exempelvis varken ålder, kön eller utbildning. Således bör ingen grupp vara under- eller överrepresenterad och resultatet bör därmed vara mer trovärdigt (Wilkinson, 1999).
Svarsfrekvensen i vår studie, 55 svar, anser vi är för låg i avseende att diskutera någon annan än den aktuella populationen eller för att göra gruppjämförelser. Trots att studien inte kommer att bidra med resultat som går att generalisera anser vi att den i egenskap av pilotstudie
bidragit med intressanta resultat som kan bana väg för vidare forskning inom området.
4.3 Enkätkonstruktion
Som grund för enkätens utformning ligger studiens syfte och frågeställningar, i enlighet med vad Bryman (2011) anser om hur frågorna bör formuleras vid deduktiv ansats - med teori som stark grund. På så sätt hade vi en riktlinje att förhålla oss till under vid utformning av enkäten.
Ett starkt förhållningssätt gentemot teorin har hjälpt oss att välja frågor som är mest relevanta för denna studie och teorierna (ibid.). Enkätkonstruktionen resulterade i 47 frågor som
undersöker autonomi och psykosocial arbetsmiljö. Eftersom att denna studie är en pilotstudie inom ett forskningsprojekt ämnar den testa frågebatteriet och teorierna i sammanhanget samt öppna upp för fortsatt forskning.
För att visa hur vi konstruerade vår webbenkät exemplifierar vi i Tabell 2 och Tabell 3 med totalt åtta påståenden/frågor som är hämtade ur vår enkät hur vi tänkt. Kolumnen till vänster visar vilket tema frågan avser mäta följt av ett påstående/fråga under temat. Kolumnen till höger innehåller en beskrivning av bakgrund till den aktuella frågan och förklarar vad den mäter samt varför den är relevant för teorin.
Tabell 2. Exemplifiering av hur utformning av enkätens frågor som avser mäta autonomi har gått till.
UTBILDNING
Vem/vilka har inflytande över innehållet i undervisningen?
Den teori som behandlar autonomi visar på att det är viktigt att individen har inflytande över planering av undervisningen. Tidigare forskning har visat på att majoriteten av rektorerna anser sig ha stor autonomi i relation till beslut rörande den inre organisationen. Frågan avser därför att mäta vem skolledaren anser har inflytande och till vilken grad den “personen” har påverkan i undervisningens innehåll.
ADMINISTRATIVA
Vem/vilka har inflytande över schemaläggning på skolan?
Den andra delen i teorin som behandlar autonomi är den som handlar om det administrativa arbetet. Frågan avser mäta vem skolledarna anser har mest inflytande över detta. Tidigare forskning har visat att det administrativa arbetet är något mellanchefer upplever mest stress inom. För dessa frågor finns olika parter inom skolsystemet som svarsalternativ och man ska besvara hur mycket inflytande de upplever att de alla och en själv har. Även denna fråga berör sådan som tidigare forskning kallat den inre organisationen, därför är det intressant att se hur mycket de själva anser sig ha autonomi i detta arbetsområde i relation till andra parter.
SOCIALA
Vem/vilka har inflytande över utformning av skolans ordningsregler?
Teorin om autonomi kollar även på arbetsområdet som behandlar den sociala biten av arbetet; bland annat hur elever/personal beter sig.
Därför avser frågan att mäta hur skolledarna anser sig ha inflytande över ordningsreglerna, vilket är en viktig del i skolan vilket en skolledare bör uppleva sig ha kontroll och autonomi inom.
UTVECKLING
Jag tycker att rektorer har möjlighet att motivera lärare till att utföra ett bra arbete.
Enligt teorin som behandlar autonomi är det viktigt att man kan utvecklas i sitt arbete och enligt tidigare forskning är det vanligt förekommande att det pedagogiska ledarskapet inte hinns med för skolledare. Därför avser frågan att mäta om skolledarna har de möjligheter som krävs för att kunna motivera lärarna.
Tabell 3. Exemplifiering hur utformning av enkätens frågor som avser mäta den psykosociala arbetsmiljön har gått till.
ARBETSKRAV
Hur ofta kräver ditt arbete att du arbetar övertid?
Enligt studiens psykosociala teori finns det en relation mellan upplevelsen av för höga krav och stress samt ohälsa kopplat till arbetet. Tidigare forskning har också visat att det är vanligt att mellanchefer och rektorer får extra arbetsuppgifter utöver sitt vanliga arbete, inte sällan sådant arbete som kräver att man löser snabbt. Frågan avser att mäta hur ofta som personen arbetar övertid för att de måste (arbetet kräver det).
ROLLFÖRVÄNTNINGAR Hur ofta får du arbetsuppgifter utan att få resurser som krävs för att utföra dem?
Att ha kontroll betyder enligt vår psykosociala teori bland annat att individen upplever sig ha möjlighet att använda resurser.
Forskningsöversikten visar också att resurser är en viktig del för att hantera arbetsrelaterad stress, t.ex. extra stöd i ekonomi. Frågan avser att mäta om skolledarna erbjuds de resurser som krävs för att klara av arbetsuppgifterna. Om inte kan detta leda till ökad stress och ohälsa.
KONTROLL I ARBETET Hur ofta kan du påverka din arbetsbelastning?
Enligt tidigare forskning har mellanchefer och skolledare ofta hög arbetsbelastning eftersom de får nya uppgifter kontinuerligt.
Frågan avser att mäta hur mycket kontroll individen upplever sig ha över sin arbetsbelastning. Enligt psykosociala teorin är hög kontroll bra och kan minska negativ stress om kraven också är höga.
SOCIALT STÖD
Hur ofta upplever du att du kan få hjälp och stöd i ditt arbete från din närmsta chef?
Enligt tidigare forskning och psykosociala teorin är socialt stöd viktigt för att en individ ska hantera en arbetssituation och minska upplevelsen av stress. Det är viktigt att ha stöd från någon överordnad, därför avser frågan att mäta hur ofta skolledarna upplever ha socialt stöd.
Vi eftersträvade att ha korta och enkelt formulerade frågor för att respondenten inte skulle uppleva frågorna som jobbiga eller svåra att besvara (Trost, 2007). Majoriteten av dessa
