Här kommer vi att sammanfatta samt föra en diskussion kring de resultat och slutsatser vi kommit fram till i studien som är relevanta för att besvara våra tre forskningsfrågor. Därefter kommer vi i ett underavsnitt ta upp hur studien kan ge bidrag till vidare forskning inom området.
6.1 Sammanfattande diskussion
Forskningsfråga (1): Hur autonomt upplever skolledarna sitt arbete?
Genom studien har vi kommit fram till att skolledare upplever som mest autonomi inom Utvecklingsdomänen. Inom denna domän upplever de “mycket” autonomi (M= 3,65). Inom de tre andra domänerna upplever skolledare sig ha “ganska mycket” autonomi (Utbildning: M= 2,86, Administrativa: M= 3,14 och Sociala: M= 3,46) Av studiens resultat kan vi se att det således är inom det strategiska arbetet skolledare har mest inflytande, där kan de påverka i utformning av mål och vision, val av ämnesmässig profilering samt besluta om
kompetensutveckling. Skolledare anser att de har mycket inflytande inom de arbetsområden som ska driva en organisation framåt. Vidare kan detta resultat kopplas till att tidigare forskning funnit att en viktig del i arbetet som mellanchef är att vara verksamhetens motor (Drakenberg, 1997). Det betyder att skolledarnas arbetsuppgifter som de har mest inflytande i kan liknas vid samma arbetsuppgifter som någon med en mellanchefsposition. Vi fann också i likhet med tidigare forskningsresultat att våra respondenter skattat att de hade mycket
autonomi i de beslut som berör den inre organisationen, exempelvis kompetensutveckling av lärare (Moos et al., 2016). Minst autonomi fann vi att skolledarna har inom
Utbildningsdomänen där det sammanslagna medelvärdet är 2,86. Istället är det lärare som anses har mycket inflytande inom arbetsområdet. Däremot är det svårt att utläsa i studiens resultat om lärarens autonomi har minskat inom arbetet och om elevernas inflytande ökat. Om vi ser till respondenternas svar har lärare mycket inflytande inom många arbetsområden vi undersökt och skolledarna anser inte att föräldrar och elever har särskilt högt inflytande förutom inom Utbildningsdomänen.
Forskningsfråga (2): Vad och vem påverkar deras autonomi?
Leo (2010) diskuterar rektorsrollen i sin forskningsstudie, han undersöker förväntningar på rektorer utifrån de två begreppen legalitet och legitimitet. Precis som Leo tolkar vi det som att skolledare innehar en komplex roll där dennes arbetssituation påverkar och påverkas av många andra parter. I vår studie har det framkommit att skolledaren i hög grad styrs av legalitet, vad stat och kommun beslutar om och förväntar sig. Dessa parter verkar ha stor inverkan samt någon form av sista ord i både vad skolledares arbete ska innefatta och hur det ska utföras. Samtidigt bör skolledarna förhålla sig till legitimiteten, förväntningar från
personal, till viss del för att hålla sig på god fot med lärare och annan personal och möta även deras förväntningar. Lärare skattas ha hög autonomi inom utbildningsfrågor, något som skulle kunna grunda sig i de “osynliga kontrakt” Svedberg (2000) upptäckt. Dessa kontrakt
rättfärdigar att lärare ska få agera självständigt inom undervisningen och
undervisningsrelaterat arbete. Lärare är en part som av skolledarna anses ha mycket
autonomi visar att handlingsutrymmet till följd av förändrat skolklimat har minskat inom många områden (Lundström, 2015; Fredriksson, 2010; Stenlås, 2011; Ingersoll, 1996). Vi kan baserat på vår studie inte uttala oss om huruvida lärares autonomi har minskat eller ej, men enligt respondenterna har lärarna fortfarande stort inflytande inom skolväsendet vilket påverkar skolledarnas autonomi. Något som bör nämnas i förhållande till detta är det faktum att modellen som används för analys av autonomi av Wermke och Salokangas (2016) är utformad efter lärarens yrkesroll. Därmed skulle en förklaring till de höga värdena för lärares autonomi kunna grunda sig i att det är deras främsta arbetsområden modellen är utformad efter och inte skolledares.
En annan part som respondenterna skattat ha mycket autonomi och därmed till viss del begränsar skolledares autonomi är de parter som sitter på en högre position än skolledarna. Dessa är huvudman och statliga myndigheter. Respondenterna anser att huvudmannen har mycket autonomi när det kommer till administrativa domänen. Denna innefattar det arbete som behandlar lön, budget samt fördelning av karriärtjänster och arbetstid. Dessa
arbetsområden kan betraktas som centrala för att styra verksamheten och därmed kan vi i likhet med Moos et al. (2016) konstatera att huvudmannen sitter på en post som har en begränsande verkan på skolledarens autonomi. Skolledarna svarar vidare att de vet vad som krävs och förväntas av dem i deras arbetsroll men att de upplever sig ha lite kontroll över vad som ingår i deras arbetsuppgifter och hur dessa ska utföras. Exempelvis att de ibland är tvingade att arbeta på ett visst sätt, trots att de tycker arbetet kunde gjorts annorlunda. Dessa resultat tolkar vi sammanvägda som att skolledarna har litet handlingsutrymme. På frågorna som avser arbetskrav visar resultaten på att respondenterna ofta arbetar övertid, anser sig ha för mycket att göra, ha svåra arbetsuppgifter samt inte alltid den kompetens som krävs. Studiens korrelationsanalys tyder också på att krav på yrkesrollen hade starkare samband när skolledarens närmsta chef också hade mycket inflytande i arbetet. Att döma av en skolledare sits kan vi dra liknande slutsatser som Månsson (2005) och Parris et al. (2008) i deras
forskning om mellanchefer. En skolledare har inom vissa arbetsområden stor chans att påverka men precis som alla mellanchefer är de begränsade av högre chefer som har kontroll över både deras tid och arbete.
Förutom att Skolledarna styrs av högre parter måste de ständigt bemöta förväntningar och krav från alla i skolsystemet och hantera dessa så att alla parter blir tillfredsställda. Ett exempel är att skolan ska kunna erbjuda resurser till elever som behöver extra stöd samtidigt som det finns ett ekonomiskt prestationsansvar (Jfr Persson et al., 2003; Franzén, 2004; Hallerström, 2006; Leo, 2010; Svedberg, 2000). Skolledare ska alltså svara för både
föräldrars, elevers och lärares behov samtidigt som de ska leverera uppåt i ledet mot kommun och stat. Denna Studie visar att respondenterna upplever stress på grund av förväntningar från sin omgivning eftersom de upplever höga krav. Parris et al. (2008) har kommit fram till att
Resultatet från enkätundersökningen visar också att skolledarna anser att föräldrar/elever har påverkan över arbetsområden inom Sociala domänen till exempel vid utformning av
ordningsregler på skolan. Föräldrar och elever tillsammans med lärarna påverkar skolledarens autonomi inom domänen om vi ser till vilka som har mest inflytande av de övriga parterna. Däremot kan vi inte som tidigare studier uttala oss om huruvida skolan blivit mer
elevfokuserad eller om ökade förväntningar från föräldrar/elever gett minskat
handlingsutrymme för lärarna och om detta går att koppla till autonomi för skolledare. (Fredriksson, 2010; Lundström, 2015; Ingersoll, 1996; Stenlås, 2011). Det var inte denna studies syfte att undersöka relationen mellan autonomi för lärare och skolledare, men däremot kan denna studie bidra med mer till kunskapsområdet för kommande forskningsstudier. I vår studie har respondenterna skattat höga värden för hur de upplever socialt stöd i arbetet. Stöd och hjälp från kollegor har högst medelvärde. Tidigare forskning anser att samtal rektorer emellan påverkar deras arbetssituation positivt (Pierre, 2007). I vår studie frågades bara om “arbetskollegor”, vilket kan tolkas som bara de som arbetar på samma skola, men kanske även som skolledare på exempelvis skolor inom samma kommun. Det skulle fortsättningsvis vara intressant att se om skolledare på något sätt tar vara på varandras kunskap och erfarenheter genom nätverkande, utbyte av kunskap och samtal likt det Maria Jarl (i Pierre, 2007) förespråkar. Det faktum att vi kunde hitta Facebookgrupper för rektorer och skolledare med ett stort antal medlemmar kan man kanske tolka som att det finns ett intresse för det?
Forskningsfråga (3): Vad finns det för samband mellan upplevd autonomi i arbetet och de
olika aspekterna i individens psykosociala arbetsmiljö?
I enkätundersökningen framkom att respondenternas helhetsupplevelse av de fyra aspekterna skattas som ganska bra. Deras sammanslagna medelvärde är 2,56 på en fyrgradig skala där 1 är dåligt och 4 är bra. I vår studie har respondenterna skattat Kontroll i arbetet och Socialt stöd relativt högt. Vidare upplever skolledarna att de har ganska stort inflytande i arbetet men även relativt höga arbetskrav. Om vi ser till vad tidigare forskning har kommit fram till är det faktorerna arbetskrav, kontroll, autonomi, stöd och uppskattning samt lärandemöjligheter som påverkar individens hälsa mest (Hallsten et al., 2002;Olekalns & Erwin, 1998; SBU, 2014). Av de aspekter vi mäter inom psykosocial arbetsmiljö är det Socialt stöd som skolledarna anser att de “ganska ofta” upplever i arbetet. Tidigare forskningsstudier har visat att denna aspekt spelar en väsentlig roll för hur individen upplever sin arbetssituation och för hur de kan hantera stress. För skolledarnas välmående hade det varit ännu bättre om medelvärdet 2,83 hade varit högre då socialt stöds är en viktigt för hanteringen av stressfulla arbetssituationer. I undersökningen var standardavvikelserna höga, vilket visar på att svaren var mycket spridda, något som gör att värdet kan vara en dålig spegling av situationen och att det därmed är svårt att göra ett generellt uttalande om socialt stöd för studiens respondenter. Att göra en tolkning av hur undersökningens skolledare över lag mår är svårt till följd av ganska stora
standardavvikelser. Men tolkar vi de medelvärden studien genererat och ser till grad av autonomi bör de flesta skolledarna ha en god psykosocial arbetsmiljö. Om vi däremot tittar på hur de upplever sina arbetskrav kan det tyda på att utbrändhet och stress förekommer (eller inte är alltför långt borta), särskilt om många upplever att de inte har tillräckligt med hjälp och stöd och inte får tillräckligt med uppskattning för utfört arbete.
I frågorna som avsåg att mäta kontroll i arbetet framkom att skolledarna har relativt stor påverkan över exempelvis arbetsbelastning och arbetstakt men däremot arbetar majoriteten övertid och anser sig ha för mycket att göra. Som nämnt i analysen har vi tolkat det som att de har lite autonomi när det kommer till vad som ingår i arbetet och att de upplever att de har för mycket arbetsuppgifter som kräver att de arbetar övertid. Om vi ser studiens olika resultat om kontroll i relation till tidigare forskning om utmattningsdepression kan respondenternas svar tyda på att många av skolledarnas arbetssituation är stressande eftersom de har hög
arbetsbelastning i förhållande till arbetstid (Vision, 2016). Resultatet av korrelationsanalysen visar att sambandet för Kontroll i arbetet var högre för de domäner där inflytandet skattats högre av respondenterna. Det innebär att mycket autonomi inom vissa arbetsområden, främst utveckling också påverkar att skolledaren upplever sig ha mycket kontroll i sitt arbete. Därför bör skolledarna i domäner med högre inflytande uppleva mindre stress och ohälsa eftersom att hög autonomi visats ha ett samband med ökad upplevelse av kontroll och därmed
välbefinnande (SBU, 2014). Vidare har respondenterna svarat att de ibland är nöjda med kvalitén i utfört arbete, något Karasek och Theorell (1990) tar upp i sin teori samt Vision (2016) forskningsrapport anser vara ännu en viktig del för att minska oro och stress i arbetet. Ovanstående diskussion finner vi intressant i relation till de arbetssituationer som Krav- och kontrollmodellen tar upp (Karasek & Theorell, 1990). Eftersom respondenterna upplever höga krav är aktiva arbeten och arbeten med hög stress mest intressanta, där första
arbetssituationen innebär hög kontroll och den andra låg kontroll. Skolledarna har yttre krav i form av att de ska prestera genom att exempelvis eleverna ska uppvisa goda resultat i skolan. Beroende på hur mycket kontroll de har i relation till dessa krav avgör om det utgör en stressfaktor eller ej. Det är delvis motsägelsefullt att respondenterna anser att de kan påverka sin arbetstakt men att de också nästan alltid arbetar övertid. I teorin om autonomi kollar Wermke och Salokangas (2016) på individens inflytande samt möjlighet att påverka inom olika arbetsområden. Detta ingår även i kontrollbegreppet i Krav- och kontrollmodellen så därför tolkar vi hög kontroll som att personen också har hög autonomi. Skolledarna har hög kontroll och autonomi inom lokala beslut om skolsystemet, t.ex. budget, schemaläggning eller utformning av ordningsregler. Ett resultat vid hög kontroll är att känslan av motivation och utveckling ökar, det skulle innebära att skolledarna inte upplever negativ stress utan kan anpassa och påverka sitt arbete efter situationen. Däremot upplever skolledarna mindre kontroll, om vi ser till lägre medelvärden, över exempelvis sin egna lön, arbetsbelastning, undervisningsinnehåll och bedömning av elever. Detta innebär kontroll över sådant som verkligen påverkar deras arbete men också sådant som främst är lärarnas arbetsuppgift. Följder av låg kontroll inom dessa områden kan vara ökad arbetsrelaterad stress eller att den personliga utvecklingen hämmas. Om skolledarna upplever att de har mycket att göra och att arbetet kräver för mycket tid och kraft leder det till att de har svårt att lära sig hantera stressen på ett effektivt sätt.
skolledare och rektorer. Eftersom att vi inte kan veta hur många vi har nått ut till kan vi inte heller göra några uttalanden om bortfall. Vidare kan några av resultaten å ena sidan ses som något motsägelsefulla då respondenterna skattat att de både har hög och låg kontroll i arbetet, å andra sidan har vi fört en diskussion om möjlig förklaring till detta. Oavsett kan dessa resultat ses som en begränsning av studien och dess mätinstrument. För att kunna använda detta mätinstrument för vidare forskning skulle det krävas viss revidering av frågorna. Det vore önskvärt att det inte uppkom motsägelsefulla svar på detta sätt och att det i så fall
framgår tydligt varför. Frågorna måste också justeras av den anledning att två av de item som använts i denna undersökning egentligen inte uppnått acceptabel nivå för Cronbach’s alpha; ett item antogs med värdet 0,5 och ett item uppnådde inte något värde alls och mättes därför istället på endast en av de två frågorna den innehöll (se bilaga 3 och 4).
Studiens bidrag består i att den testat delar av teori om autonomi som Wermke och
Salokangas (2016) utformat för lärare, på skolledare. Vi kan konstatera att den fungerar att använda för att diskutera även deras yrkesautonomi till följd av att det finns stora likheter i skolledares och lärares arbetsmiljö. Dessutom har vi bidragit till forskningsområdet genom att studien har prövat att utföra sambandsanalyser mellan en del av modellen om autonomi av Wermke och Salokangas och Krav- och kontrollmodellen i teorin av Karasek och Theorell (1990) om psykosocial arbetsmiljö. I korrelationen av dessa två teorier visade resultatet bland annat att kontroll i arbetet och rollförväntningar hade olika starka samband med domäner där skolledarnas närmsta chef respektive underställda hade olika högt inflytande. Detta resultat bidrog med mer kunskap till forskningsområdet om hur autonomi hos skolledare, i egenskap av mellanchefer, kan mätas i relation till aspekterna i individens psykosociala arbetsmiljö, och vice versa. Studien visar hur skolledare skattar att parter inom skolsystemet har inflytande inom olika arbetsområden och undersöker indirekt hur respondenten påverkas av detta. Därför skulle det vara intressant om vidare studier undersöker om aspekter i skolledarens
7. Referenser
Arbetsmiljöverket. (2011). Rektorers arbetsmiljö. Hämtad 2016-05-18, från
https://www.av.se/globalassets/filer/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/rektorers-arbetsmiljo-tillsynsinsats-2009-2010.pdf?hl=rektor
Arbetsmiljöverket. (2015). Arbetsmiljön i skolan. Hämtad 2016-05-18, från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/arbetsmiljon-i-skolan-broschyr-adi565.pdf
Franzén, H. (2004). ABC för mellanchefer. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi. Fredriksson, A. (2010). Marknaden och lärarna [Elektronisk resurs] : hur
organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap.
Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.
Hallerström, H. (2006). Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling. Sociology of Law, Lund University.
Hallsten, L., Bellaagh, K., Gustafsson, K. (2002). Utbränning i Sverige –
en populationsstudie. Arbete och Hälsa, 2002:6, Arbetslivsinstitutet.
Iverson, R., Olekalns, M., Erwin, P. (1998). Affectivity, Organizational Stressors, and
Absenteeism: A Causal Model of Burnout and its Consequences. Journal of
vocational behaviour, (52), 1–23.
Jarl, M. & Nihlfors, E. (red.) (2016). Ledarskap, utveckling, lärande: [grundbok för
rektorer och förskolechefer]. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.’
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity and the reconstruction of the working life. New York: Basic Books.
Leo, U. (2010). Rektorer bör och rektorer gör. Lunds universitet.
Lortie, D.C. (2009). School principal: managing in public. Chicago: University of Chicago Press.
Lundquist, L. (1998). Demokratins väktare. Ämbetsmännen och vårt offentliga etos. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, P. (2003). “En introduktion till pedagogik i arbetslivet.” Umeå Universitet. Hämtad 8 maj 2017:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:153100/FULLTEXT01.pdf
Parris, M.A., Vickers, M.H., Wilkes, L. (2008). Caught in the M¸iddle: Organizational
Impediments to Middle Managers’ Work-life Balance. Springer Science: Business
Media Pedersen, O.K. (2011). Konkurencestaten. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag. Persson, A. (2003 b). Skola och makt. Stockholm: Carlsson bokförlag
Pierre, Jon (red) (2007). Skolan som politisk organisation. Kristianstad: Gleerups Sannerstedt, A. (2000). Implementeringen - hur politiska beslut genomförs i praktiken. I
B. Rothstein (red.), politik som organisation. Stockholm: SNS Förlag.
Schartau, M.B. (1993). The public sector middle manager. The puppet who pulls the
strings? Lund: Lindells Grafiska
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskaps-översikt
om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Fritzes
Skolverket. (2016). Tema rektor. Hämtad 2017-05-18, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation/tema-rektor/tema-rektor-1.129790
SBU. (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och
utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens
beredning för medicinsk utvärdering
SCB. (2014). Besvär av stress ökar i arbetslivet. Hämtad 2017-06-15, från
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Besvar-av-stress-okar-i-arbetslivet/
SOU (2015:22:). Rektorn och styrkedjan - Betänkande av utredningen om rektorers
arbetssituation. Stockholm: Fritzes.
Stenlås, N. (2011). Läraryrket mellan autonomi och statliga reformideologier.
Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 17, nr 4, 11-27.
Svedberg, L. (2000). Rektorsrollen – Om skolledarskapets gestaltning Stockholm: Stockholms universitet Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 10 maj,
Vision. (2016). Sjukt stressigt - Arbetsmiljön inom välfärden måste förbättras. Tillgänglig: http://mb.cision.com/Public/1167/9925635/a1339b6063181fdf.pdf Jernberg, P. (2016, april). Stressad till sjukskrivning. Tidningen Vision, 2. Hämtad från
http://vision.se
Wermke, W., & Salokangas, M. (Eds.). (2015). Autonomy in education: theoretical and empirical approaches to a contested concept: Special Issue of Nordic Journal on Studies on Educational Policy, NordSTEP.
Wermke, W., Salokangas, M., (2016). Investigating teachers autonomy empirically: conceptual considerations, Uppsala universitet.
Bilaga 1: Missivbrev
Missivbrev Hej!
Vi är två studenter som studerar vid Programmet med inriktning mot vuxna och arbetsliv vid Uppsala universitet. Vi läser vår sista termin och skriver vår examensuppsats i inom
pedagogik. Vår uppsats skrivs inom ett forskningsprojekt vid pedagogiska institutionen som leds av universitetslektor Wieland Wermke. Vi vänder oss med vår enkät till dig, som är rektor i Sverige.
Projektet stöds av Vetenskapsrådet och undersöker samt jämför lärares autonomi i Sverige, Tyskland, Finland och England. Den professionella autonomin inom det svenska skolväsendet har blivit aktuell i samband med de försämrade resultaten i PISA-undersökningarna och de reformer som den svenska skolan genomgått till följd av dessa. De försämrade resultaten har intresserat politiker och andra aktörer inom skolväsendet för andra länders skolsystem där eleverna har toppresultat och läraryrket en hög status. Med vår uppsats ämnar vi bidra med kunskap kring hur autonoma rektorer är samt hur detta påverkar deras psykosociala
arbetsmiljö.
Enkäten tar ca 5–10 min att besvara. Den är uppdelad i två delar, en del med frågor som berör autonomi och en som handlar om psykosocial arbetsmiljö. Era svar är betydelsefulla för oss då de kommer spela en central roll i projektet och vi skulle vara tacksamma om ni vill medverka i vår enkätstudie.
Det är frivilligt att delta och du kan välja att avbryta enkäten när du vill eller hoppa över de frågor du eventuellt inte vill besvara. Alla uppgifter kommer att behandlas anonymt och konfidentiellt. Svaren kommer enbart att användas i vårt examensarbete och det tidigare nämnda vetenskapsrådsprojektet. I juni 2017 kommer examensarbetet att ventileras för att sedan publiceras på Uppsala universitets uppsatsdatabas DIVA. Vill du ta del av rapporten kan du söka på våra namn i databasen, här är länken till den: