I avsnitt 5.2.1–5.2.4 redovisas resultatet för frågorna om psykosocial arbetsmiljö i tabeller med beskrivande text. Dessa visar hur många respondenter som besvarat respektive fråga samt medelvärde och standardavvikelse för frågan. Avsnittet presenteras utifrån de fyra aspekterna inom psykosocial arbetsmiljö vi valt att ställa frågor kring inom ramen för Karasek och Theorells (1990) Krav- och kontrollmodell.
5.2.1 Aspekten Arbetskrav
I Tabell 8 redovisas resultaten för hur respondenterna upplever arbetskrav i sin yrkesroll. Arbetskrav är en av de fyra aspekter vi har valt att mäta för att rama in vad som är relevant för psykosocial arbetsmiljö enligt krav- och kontrollmodellen. För att mäta detta skulle
respondenterna besvara “hur ofta...” på följande frågor: …kräver ditt arbete att du arbetar
övertid? (omvänd skala), …upplever du att du har för mycket att göra? (omvänd skala), …upplever du dina arbetsuppgifter som för svåra för dig? (omvänd skala), och …upplever du att du inte har tillräcklig kompetens för att utföra vissa arbetsuppgifter? (omvänd skala).
Samtliga respondenter svarade på alla frågor inom aspekten arbetskrav.
Tabell 8. Respondenternas svar om hur de upplever de arbetskrav som ställs på dem.
Fråga M SD
Arbeta övertid 3,65 0,52
För mycket att göra 3,65 0,55
För svåra arbetsuppgifter 2,36 0,65
Medelvärdet för respondenterna på frågan Hur ofta kräver ditt arbete att du arbetar övertid? är 3,65, det innebär att skolledarna upplever att arbetet “ibland” eller ”mycket ofta/alltid” kräver att de jobbar övertid då standardavvikelsen för frågan är 0,52. Medelvärdet är 3,65 även för den andra frågan, Hur ofta upplever du att du har för mycket att göra?
Standardavvikelsen 0,55 innebär att merparten har besvarat frågan med “ibland” eller
“mycket ofta/alltid”. På tredje frågan Hur ofta upplever du dina arbetsuppgifter som för svåra
för dig? är det genomsnittliga värdet för våra respondenter 2,36. Större delen av urvalet (SD=
0,65) har svarat “ganska sällan” eller “ibland”. Sista frågan för att mäta respondenternas upplevelse av arbetskrav är Hur ofta upplever du att du inte har tillräcklig kompetens för att
utföra vissa arbetsuppgifter? Respondenternas svar har ett medelvärde på 2,24 och en
standardavvikelse på 0,67. Merparten av studiens respondenter har således svarat “ganska sällan” eller “ibland”.
På frågorna om huruvida skolledarna behöver arbeta mycket övertid och om de anser sig ha för mycket att göra är medelvärdet 3,65 av 1–4. De flesta anser i likhet med
Arbetsmiljöverkets (2011) rapport om den pressade rektorsrollen att de har en hög
arbetsbelastning och tidsbrist eftersom de måste jobba övertid. Enligt Karasek och Theorell (1990) är arbetskrav en bidragande faktor till hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs. Dessa arbetskrav kan vara av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Av de arbetskrav vi har mätt i den här studien kan de två aspekterna kring övertid och arbetsbörda betraktas som kvantitativa medan de två andra, om arbetsuppgifternas svårighetsgrad och kompetens, som kvalitativa. Enligt denna enkät upplever skolledarna alltså de kvantitativa kraven som högre i större utsträckning än de kvalitativa. Av denna statistik kan vi anta att de krav som ställs på skolledare i deras arbetsroll är höga. De upplever inte sällan att arbetsuppgifter är svåra och att de kan sakna kompetens för dessa arbetsuppgifter. På basis av dessa värden kan det enligt Karasek och Theorell inte göras några uttalanden om huruvida detta påverkar skolledarens psykosociala arbetsmiljö, utan resultatet måste diskuteras i förhållande till hur mycket kontroll skolledare har över hur arbetet utförs.
5.2.2 Aspekten Rollförväntningar
I Tabell 9 redovisas resultaten för hur respondenterna upplever rollförväntningar i sitt arbete, det är den andra aspekterna inom krav- och kontrollmodellen. För att mäta detta skulle respondenterna besvara “hur ofta” på följande frågor: …vet du precis vad som krävs av dig i
arbetet?, ...får du arbetsuppgifter utan att få resurser som krävs för att utföra dem? (omvänd
skala), ...blir jag stressad av min omgivnings förväntningar? (omvänd skala) och ...måste du
utföra saker på ett visst sätt, som du egentligen tycker borde göras annorlunda? (omvänd
Tabell 9. Respondenternas svar om hur de upplever de rollförväntningar som finns på dem.
Fråga M SD
Tydlig bild av vad rollen kräver 3,60 0,66
Otillräckligliga resurser 2,96 0,84
Omgivningens förväntningar 3,02 0,68
Tvingad att arbeta på ett visst sätt 2,55 0,74
Första frågan Hur ofta vet du precis vad som krävs av dig i arbetet? i tabellen visar
medelvärdet 3,60 och standardavvikelsen 0,66. Av studiens respondenter har merparten svarat “ibland” eller “mycket ofta/alltid”. På nästa fråga Hur ofta får du arbetsuppgifter utan att få
resurser som krävs för att utföra dem? är medelvärdet 2,96 och standardavvikelsen 0,84. Det
betyder att det finns en stor spridning på svaren och att de flesta svarat “aldrig/mycket sällan”, “ganska sällan” eller “ibland”. I den tredje frågan Hur ofta blir jag stressad av min
omgivnings förväntningar? är medelvärdet 3,02 och standardavvikelsen 0,68. Även här är
respondenternas svar ganska spridda från medelvärdet och de flesta har svarat “ganska
sällan”, “ibland” eller “mycket ofta/alltid”. På den sista frågan Hur ofta måste du utföra saker
på ett visst sätt, som du egentligen tycker borde göras annorlunda? är medelvärdet för
respondenterna 2,55, vilket innebär att många svarat “ibland”, men även “ganska sällan” och “mycket ofta/alltid” (SD= 0,74).
Enligt studiens teori av Karasek och Theorell (1990) kan rollförväntningar på individen påverka hur individen upplever arbetet i helhet och därigenom också hur man mår. Det är av betydelse om individen vet vilka krav som ställs och för att arbetssituationen ska upplevas positiv ska individen känna att den har kontroll och själv kan styra över hur den vill ta sig an de krav som ställs. Ett medelvärde på 3,60 av respondenternas svar för första frågan vittnar om att många av skolledarna ofta tydligt vet vad som krävs av dem i arbetet, vilket enligt Karasek och Theorell är positivt för individens välmående. Däremot är det vanligt att skolledare upplever stress över omgivningens förväntningar på dem (M= 3,02). Något som inte är positivt är det faktum att medelvärdet är 2,96 för fråga två. Detta indikerar att det är relativt vanligt att skolledarna inte känner att de inte har tillräckligt med resurser för att utföra sina arbetsuppgifter. Detta anser vi kan ses som vad Karasek och Theorell (1990) benämner låg kontroll då de blir begränsade av otillräckliga resurser och därmed inte nödvändigtvis kan ha full kontroll över hur de ska utföra sina arbetsuppgifter. Även fråga fyra tyder på
begränsad kontroll då majoriteten (n=32) av respondenterna svarat alternativ tre, att de “ibland” upplever att de måste utföra saker på ett sätt de inte föredrar.
Något som kan ha påverkat att standardavvikelsen är något högre för frågorna om
omgivningens förväntningar och resurser än övriga (SD= 0,74/0,84) skulle kunna ha att göra med att de båda innehåller begrepp som kan tolkas brett. “Omgivning” kan vara många olika parter i skolledarens vardag och hade vi varit mer specifika när vi frågat om de olika parters
(till exempel närstående och underställda) påverkan hade svaret kanske sett annorlunda ut och kanske hade standardavvikelsen då varit lägre. Med begreppet resurs ville vi fånga in en bred aspekt, deras helhetsupplevelse av de tillgångar de har för att utföra sitt arbete. Även här anser vi det troligt att standardavvikelsen i svaren skulle vara lägre och man skulle kunna få mer specifik information om man frågade om olika typer av resurser (till exempel chefsstöd och monetära medel). En hög standardavvikelse skulle även kunna förklaras av att de som besvarade enkäten via Facebookgrupperna arbetar på olika skolor i olika delar av landet. Eftersom att det skett en kommunalisering av skolsystemet kan det också vara så att resursfördelningen ser olika ut lokalt.
5.2.3 Aspekten Kontroll i arbetet
I Tabell 10 redovisas resultaten för hur respondenterna upplever att de har kontroll i sitt arbete, vilket är en av de fyra aspekterna studien mäter inom krav- och kontrollmodellen. För att mäta detta skulle respondenterna besvara “hur ofta...” på följande frågor: ...kan du
påverka din arbetsbelastning?, ...kan du styra över takten du arbetar i?, ...kan du bestämma över när du tar paus?, ...upplever du att du behöver omprioritera i ditt arbete till följd av faktorer du inte styr över? (omvänd), ...känner du dig nöjd med kvaliteten i arbetet du utför?
och ...kan du påverka beslut som tas rörande ditt arbete?.
Tabell 10. Respondenternas svar om i vilken grad de upplever kontroll i arbetet.
Fråga M SD
Påverka arbetsbelastning 2,78 0,83
Styra arbetstakt 2,89 0,81
Bestämma över paustagande 3,07 0,96
Tvingad att omprioritera 3,40 0,71
Nöjd med arbetskvaliteten 3,31 0,66
Påverka beslut 3,20 0,56
Vi kan i Tabell 10 utläsa att medelvärdet är 2,78 för den första frågan Hur ofta kan du
påverka din arbetsbelastning? och medelvärdet är 2,89 för den andra frågan Hur ofta kan du styra över takten du arbetar i?. Dessa är således närmast svarsalternativet “ibland”. På första
frågan är standardavvikelsen 0,83, det pekar på att merparten av studiens respondenter svarat “ganska sällan”, “ibland” eller “mycket ofta/alltid”. På fråga två om kontroll över sin
svarat något av följande alternativ: “ibland” eller “mycket ofta/alltid”. På frågan som lyder
Hur ofta känner du dig nöjd med kvaliteten i arbetet du utför? visar tabellen att medelvärdet
är 3,31 och standardavvikelsen 0,66. Av studiens respondenter har merparten svarat att de “ibland” eller “mycket ofta/alltid” är nöjda med det de presterar. Medelvärdet (3,20) på den sista frågan Hur ofta kan du påverka beslut som tas rörande ditt arbete? är närmast det tredje svarsalternativet “ibland”. De flesta av respondenterna har svarat att de “ibland” eller “mycket ofta/alltid” kan påverka beslut rörande sitt arbete.
Respondenterna fick också ta ställning till i vilken grad de höll med om följande påstående;
“Jag tycker att rektorer idag har lite makt men mycket ansvar”. Av Tabell 11 framgår att
63% (n= 34) av skolledarna tycker att påståendet “stämmer ganska mycket” eller “stämmer helt och hållet”. Standardavvikelsen är 0,79 och därmed relativt stor spridning kring
medelvärdet 2,74. Vidare blev visade medelvärdet för påståendet “Jag tycker rektorer är för
kontrollerande idag” att genomsnittet svarat “stämmer ganska mycket”.
Tabell 11. Respondenternas svar för två påståenden
Påstående M SD
Jag tycker att rektorer idag har lite makt men mycket ansvar
2,74 0,85
Jag tycker rektorer är för kontrollerande idag 2,59 0,79
Över lag visar respondenternas svar att de upplever att de har hög kontroll i arbetet, men det visar också att de ofta tvingas omprioritera sitt arbete till följd av faktorer det inte kan styra över. Kontroll har enligt krav- och kontrollmodellen (Karasek & Theorell, 1990) en
avgörande roll för helhetsupplevelsen av arbetet då kraven inte upplevs betungande på samma sätt, om man har kontroll, som de gör om man inte kan påverka situationen. De menar att om individen har möjlighet att bestämma hur och när arbetet ska utföras så leder det till positiv stress där individen upplever situationen som spännande och motiverande. Vad
mätinstrumentet fångar in gällande kontroll i arbetet är hur mycket autonomi skolledarna har över hur de utför arbetet, men inte vad arbetet ska innefatta. Den parameter skolledarna anser sig ha minst inflytande över i denna undersökning är arbetsgången, de tvingas ofta
omprioritera till följd av saker de inte kan styra över. Hela 53 % (n= 29) anser att de “mycket ofta/alltid” omprioriterar. Att både denna aspekt och de andra (som innebär upplevd kontroll) är intressant då den ur det perspektivet kan betraktas som något överordnad de andra, att annan part kan påverka deras grad av kontroll. De faktorer de inte kan styra över verkar kunna förändra förutsättningarna för exempelvis när man tar paus, arbetsbelastning och arbetstakt. Ytterligare en reflektion kring resultaten i denna domän är att även om de alla handlar om skolledares kontroll berör de olika situationer. Till exempel att omprioriteringarna främst handlar om det dagliga arbetet, medan förmågan att påverka i beslut rörande ens arbete tolkats gälla i ett större, mer långsiktigt, perspektiv. Respondenterna fick också ta ställning till hur mycket de höll med i två påståenden som undersökte deras kontroll i arbetet. 63 % svarade “stämmer ganska mycket” eller “stämmer helt och hållet” på att skolledare har lite kontroll men mycket ansvar och anser att de är för kontrollerade idag. Resultaten kan tolkas som att
skolledare saknar den grad av kontroll som Karasek och Theorell (1990) anser behövs för att underlätta hanteringen av krav i arbetet och för att istället utvecklas och motiveras av
arbetssituationer som präglas av höga krav.
5.2.4 Aspekten Socialt stöd
I Tabell 11 redovisas resultaten för hur respondenterna upplever att de har socialt stöd i sin yrkesroll, det är den fjärde delen i modellen krav och kontroll. För att mäta detta skulle respondenterna besvara “hur ofta upplever du…” på följande frågor: ...att du kan få hjälp och
stöd i ditt arbete från dina arbetskollegor?, ...att du kan få hjälp och stöd i ditt arbete från din närmsta chef?, ...att du kan få stöd från en närstående och utanför arbetsorganisationen om du upplever svårigheter i ditt arbete? och ...får du uppskattning för prestationer i ditt arbete?.
Tabell 12. Respondenternas svar om hur de upplever socialt stöd i arbetet.
Fråga M SD
Hjälp och stöd av arbetskollegor 2,93 0,94
Hjälp och stöd av närmsta chef 2,85 0,93
Stöd från närstående 2,78 1,03
Uppskattning för prestationer 2,75 0,82
På den första frågan Hur ofta upplever du att du kan få hjälp och stöd i ditt arbete från dina
arbetskollegor? är medelvärdet 2,93, vilket är närmast vårt tredje att respondenterna “ibland”
får hjälp och stöd av kollegorna. Standardavvikelsen (0,94) innebär att merparten av urvalet har svarat “aldrig/mycket sällan”, “ganska sällan” eller “ibland”. Respondenterna har svarat väldigt lika på fråga två Hur ofta upplever du att du kan få hjälp och stöd i ditt arbete från din
närmsta chef?. Även på den är medelvärdet (2,85) närmast tredje svarsalternativet och
standardavvikelsen (0,93) innebär att större delen svarat som på första frågan. Vi kan i
tabellen utläsa att för fråga tre; Hur ofta upplever du att du kan få stöd från en närstående och
utanför arbetsorganisationen om du upplever svårigheter i ditt arbete? och fyra Hur ofta upplever du får du uppskattning för prestationer i ditt arbete? är det genomsnittliga värdet för
urvalet 2,78 respektive 2,75 vilket också är närmast svarsalternativet “ibland”.
Standardavvikelsen 1,03 och 0,82 betyder att de flesta av studiens respondenter besvarat frågan med “aldrig/mycket sällan”, “ganska sällan” eller “ibland”.
hjälp av standardavvikelserna i tabellen. Möjliga faktorer som påverkat standardavvikelsen är att hjälp och stöd kan ha tolkats på olika sätt av respondenterna, till exempel uppmuntrande ord eller få hjälp att minska arbetsbelastningen. Resultatet visar dock att skolledarna upplever att de “ibland” får stöd från kollegor, chef och närstående. Medelvärdet (2,75) för den fjärde frågan visar att skolledarna får den stödjande interaktion som Karasek och Theorell (1990) anser är viktig för att må bra och hantera diverse krav och situationer som kan uppstå i
samband med yrkesrollen. Detta kan till exempel vara att skolledaren får en arbetsuppgift som av någon anledning upplevs som utmanande. Studiens resultat kan kopplas till Jarl (i Pierre, 2007) forskningsresultat om hur stödjande samtal påverkar hur rektorer upplever
förväntningar och krav. Om skolledarna har någon, som resultatet tyder på, att vända sig till i sin omgivning för hjälp och/eller stöd kommer denne med stor sannolikhet uppleva
arbetsuppgiften som något mindre utmanande än om personen inte haft något socialt stöd alls. 5.2.5 Sammanfattning av aspekterna av psykosocial arbetsmiljö
Aspekten Arbetskrav:
Under arbetskrav sorteras frågor om övertid, arbetsbörda, svårighetsgrad i arbetet och
kompetens in. Skolledarna har här svarat högt (M= 3,65/3,65) när det kommer till hur mycket de har att göra och hur mycket övertid de behöver arbeta. Av den anledningen kan man betrakta skolledare som en yrkesgrupp som är styrd av sitt arbete. Dessa arbetskrav kan enligt Karasek och Theorell (1990) betraktas som kvantitativa medan frågor gällande svårighetsgrad i arbetsuppgifter och kompetenskrav kan betraktas som kvalitativa arbetskrav. För att kunna uttala sig om dessa krav och om hur de påverkar skolledares psykosociala arbetsmiljö måste detta diskuteras i förhållande till hur mycket kontroll de har över hur de väljer att utföra arbetet.
Aspekten Rollförväntningar:
Under detta område ställdes frågor som kan kopplas till vilka förväntningar skolledaren har på sig i sitt arbete. Det är vanligt bland respondenterna att de har en klar bild av vad som krävs av dem i arbetet (M= 3,60). Respondenterna anser att de “ibland” (M= 2,55) måste utföra saker på ett visst sätt trots att de egentligen tycker det borde göras annorlunda och att det för många verkar vara tydligt vad som krävs av dem i deras roll vilket är positivt enligt Karasek och Theorell (1990). Däremot anser sig många skolledare (M= 3,02) stressade av
omgivningens förväntningar på dem. Det i kombination med att de ganska ofta (M= 2,96) inte anser sig ha tillräckliga resurser i för att utföra sina arbetsuppgifter kan antyda om låg grad av kontroll i arbetet, något Karasek och Theorell (1990) anser dåligt i förhållande till höga arbetskrav.
Aspekten Kontroll i arbetet:
Över lag visar respondenternas svar på att de upplever hög kontroll i arbetet, men samtidigt skattar de motsägelsefullt nog att de ofta behöver omprioritera i sitt arbete till följd av faktorer de inte kan påverka. Enligt Karasek och Theorell (1990) är kontroll avgörande för hur den anställde upplever arbetssituationen då kontroll gör att krav inte känns lika betungande. Om den anställde har kontroll kan det istället leda till positiv stress eftersom denne då upplever situationen som utmanande och motiverande. Vad denna undersökning observerat gällande
kontroll är hur mycket autonomi skolledare har i hur de utför sitt arbete, men inte vad arbetet ska innefatta. Att skolledarna skattar högt både i frågan om omprioritering av arbetsgången till följd av faktorer de inte kan påverka och de andra frågorna som faktiskt innebär kontroll, har vi tolkat som att de inte har full kontroll eller autonomi.
Aspekten Socialt stöd:
Frågor ställdes kring skolledarnas möjlighet till socialt stöd i arbetet från olika håll då detta är en viktig del i Karasek och Theorells (1990) teori då de menar att man har bättre
förutsättningar att klara av olika utmaningar i sitt arbete. Stödfunktionen undersöktes hos arbetskollegor, närmsta chef och närstående person utanför organisationen. Det ställdes också en fråga om huruvida de får uppskattning för prestationer i deras arbete. Det största stödet återfanns hos kollegor (M= 2,93) tätt följt av närmaste chef (M= 2,85) och annan närstående (M= 2,78). Standardavvikelsen för dessa två är 0,94 och 0,93 vilket vittnar om att det är stor spridning i svaren och att skolledarna därmed inte är helt ense i frågan, vissa verkar ha det sociala stödet som gör det lättare att möta arbetets utmaningar, medan andra inte har det. Analys av relationen mellan krav och kontroll:
Karasek och Theorell (1990) beskriver utifrån begreppen krav och kontroll en individs psykosociala arbetsmiljö. Relationen dessa emellan avgör hur en individ upplever sin arbetssituation. Skolledarna som deltagit i vår studie anser att de har hög kontroll i arbetet, men också att de i hög grad styrs av andra, något som utmärker den klassiska
mellanchefsrollen. När det kommer till krav är svaren mer homogena, av studien kan vi tydligt se att skolledare har höga arbetskrav och förväntningar på sig i sin arbetssituation. Enligt Karasek och Theorell kan deras situation därmed kategoriseras som både ett aktivt arbete men även som ett arbete med hög stress, beroende på vilken situation man ser till. I vissa arbetssituationer karaktäriseras skolledarnas situation av hög kontroll, till exempel när det kommer till beslut rörande den inre organisationen men i andra fall kombineras deras höga krav istället med låg kontroll, till exempel när det kommer till i vilken grad de kan påverka hur de lägger upp sin arbetsstruktur, att de ofta får omprioritera till följd av faktorer de inte kan påverka. Av denna anledning har vi positionerat deras roll i bägge fälten i Figur 2. Vi har