I detta avsnitt visar vi hur väl vår teori om autonomi av Wermke och Salokangas (2016) samt Krav- och kontrollmodellen av Karasek och Theorell (1990) korrelerar. Vi kommer att använda oss av Pearson’s r för att mäta dessa samband mellan de fyra domänerna för
autonomi och de fyra aspekterna inom Krav- och kontrollmodellen. I Tabell 12 kommer bara de samband som är starkare än ± 0,21 att presenteras. Värden som är lägre än ± 0,21 tolkas som mycket svaga samband och ansågs av denna anledning inte uppnå tillräcklig
sambandsstyrka för denna studie. Vi vill återigen poängtera att även de korrelationer som uppnått högre värden inte är signifikanta i den bemärkelsen att de går att generalisera.
Tabell 13. Korrelation mellan domänerna i teorin om autonomi och aspekterna i teorin om
psykosocial arbetsmiljö.
Aspekt
Domän
Arbetskrav Rollförväntningar Kontroll i Arbetet Socialt stöd Utbildning - -0,31 0,27 - Administrativt Arbete -0,22 -0,25 0,27 - Social - - - 0,31 Utveckling -0,25 -0,39 0,41 0,33
Korrelationsmåttet Pearson’s r går mellan värdena -1 till +1. 0 innebär att det inte finns något samband alls. De olika värdena på skalan betyder: ± 0,01 - 0,2 mycket svagt samband | ± 0,21 - 0,4 svagt samband | ± 0,41 - 0,6 medelstarkt samband | ± 0,61 - 0,8 starkt samband | ± 0,81 - 0,99 mycket starkt samband | ± 1 perfekt samband.
Tabellen visar att majoriteten av sambanden mellan autonomi och psykosocial arbetsmiljö är åtminstone svaga samband, majoriteten av värdena är från ±0,21 och uppåt. Av alla 16
korrelationer var nästan hälften mycket svaga samband, vilket är anledningen till att vi valt att inte visa dem i denna tabell. Det starkaste sambandet är mellan domän Utveckling och
Kontroll i arbetet, vilket har Pearson’s r 0,41. Det näst starkaste sambandet finner vi mellan domän Utveckling och Rollförväntningar, det är dock svagt eftersom det faller in under skalan ±0,21–0,4.
Resultatet i Tabell 12 visar att vi kan urskilja samband mellan några domäner och aspekter i våra teorier. För att besvara forskningsfråga tre (3) Vad finns det för samband mellan upplevd
autonomi i arbetet och olika aspekterna i individens psykosociala arbetsmiljö? kan vi utläsa
sambanden i tabellen mellan aspekter inom teorin för psykosocial arbetsmiljö som har starkast samband med domänerna i teorin för autonomi i arbetet. Dessa är Kontroll i arbetet och
Utvecklingsdomänen samt Rollförväntningar och Utbildningsdomänen är svagt respektive
mellanstarkt. Av den anledning att vi finner dessa mest intressanta har vi valt att göra en vidare analys av nedan.
genom att utforma mål och visioner (Wermke & Salokangas, 2016). Aspekten Kontroll i arbetet handlar om inflytande över sin egen arbetssituation. Resultatet av enkätfrågorna om domänerna i teorin om autonomi visade att skolledarna har högst autonomi inom strategiskt arbete i Utvecklingsdomänen. Eftersom att sambandet är starkast mellan Utvecklingsdomänen och aspekten Kontroll i arbetet innebär det att ju högre inflytande individen har inom denna domän desto starkare är också upplevelsen av kontroll i arbetet. Det genomsnittliga
medelvärdet för Utvecklingsdomänen är 3,65 och för upplevd kontroll i arbetet 2,81. Båda dessa värden är höga och en potentiell tolkning kan vara att de arbetsuppgifter som ryms inom denna domän är de som främst är en skolledares arbetsuppgifter, och denne därmed känner hög kontroll när dessa utförs och skolledaren således har högt inflytande i skolans strategiska arbete.
Trovärdigheten i tolkningen kan ses som större om vi också ser till resultatet för korrelationen mellan Utbildningsdomänen och aspekten Kontroll i arbetet. I avsnittet för resultat och analys av Utbildningsdomänen kom vi fram till att skolledare ansåg sig ha lågt inflytande och att de som hade mycket autonomi inom domänen var lärare. Resultatet tolkar vi som att det kunde bero på att enkätfrågorna främst undersökte arbete som skedde i klassrummet och därmed huvudsakligen inom lärarens ansvarsområde. Till skillnad från korrelationen mellan aspekten Kontroll i arbetet och Utvecklingsdomänen är sambandet svagt för Utbildningsdomänen. Resultatet kan innebära att skolledarens inflytande, grad av autonomi, i domänerna har betydelse för individens upplevelse av kontroll i arbetet. Exempelvis tycker skolledaren att denne har mindre kontroll i sitt arbete när den inte får påverka vilka mål och visioner skolan har än om denne har mycket inflytande i över vilka undervisningsmetoder lärarna använder i klassrumsundervisningen, då detta område inte är ett område skolledaren förväntar sig ha mycket inflytande inom.
I Tabell 12 kan även utläsas att aspekten Rollförväntningar har ett starkare samband till Utvecklingsdomänen i jämförelse med Utbildningsdomänen. En tolkning kan vara att
skolledarna anser att arbete som är inom Utvecklingsområdet har en större del och betydelse i deras arbete eftersom de upplever att kontroll och rollförväntningar har ett större samband till detta arbetsområde. Om skolledarna anser att arbete som behandlar skolans strategiska utgör en stor del av deras arbete kommer de förväntningar på dem som rektor eller förskolechef att upplevas som starkare eftersom att det ingår i deras arbete att utföra, medan arbetsuppgifter rörande utbildningsfrågor inte upplevs som deras arbetsuppgifter i samma utsträckning. Denna domän är som ovan nämnt istället en större del av lärares arbete.
Ytterligare en potentiell tolkning är att i skolledarens närmsta chef påverkar hur skolledaren upplever krav på sin yrkesroll. I beslut som rör arbete inom Utvecklingsdomänen har förutom lärarna också huvudmannen, som är skolledarens närmsta chef mycket inflytande. Däremot har huvudmannen inte skattats ha lika stort inflytande om man ser till Utbildningsdomänen (där lärarna har mycket inflytande). Eftersom att aspekten Rollförväntningar har ett större samband med Utvecklingsdomänen tolkar vi det som att kraven på yrkesrollen för skolledaren upplevs högre i beslut som berör arbetsområden inom Utveckling- än Utbildningsdomänen. Exempelvis bryr sig Huvudmannen inte i lika stor utsträckning om vilket läromedel som
lärarna väljer att undervisa med så länge skolans elever uppnår önskade resultat. Om vår tolkning stämmer innebär det att i arbetsområden där skolledarens närmsta chef har mycket inflytande kommer förväntningarna på yrkesroll att upplevas som högre av skolledarna än för arbete där närmsta chefen inte har lika stort inflytande.
Vidare kan vi se att det är mycket svaga samband för Sociala domänen med alla aspekterna inom teorin om psykosocial arbetsmiljö. Som tidigare nämnt i metodkapitlet uppnådde inte domänen inre reliabilitet en acceptabel nivå vilket ledde till att vi enbart använde en av två frågor i korrelationsanalysen. Frågan vi använde: Vem/vilka har inflytande över utformning av
skolans ordningsregler? har ett svagt samband (r= 0,31) med aspekten som mäter upplevelsen
av hjälp och stöd i omgivningen. Resultatet för domänens fråga visade att skolledarna upplevde att de tillsammans med lärarna hade mest inflytande (M= 3,87 och M= 3,78).
Dessutom skattades inflytandet för föräldrar/elever ganska högt, närmast svarsalternativ 3 och för statliga myndigheter samt huvudman närmast svarsalternativ 2. Resultatet för aspekten Socialt stöd visade ett högt värde, med ett genomsnittligt medelvärde på 2,83. Utifrån resultaten för Sociala domänen och aspekten Socialt stöd gör vi tolkningen att skolledarna upplever att de har mycket hjälp och stöd i sin omgivning när de utformar skolans
ordningsregler, eftersom att många har inflytande samt påverkas av beslut som rör skolans regler. Resultatet kan visa på att skolledaren kan både vända sig till kollegor till exempel lärare men också till sin närmsta chef för detta arbetsområde. Däremot kan vi notera av
tabellen att vi inte finner några ytterligare samband för varken Sociala domänen eller aspekten Socialt stöd. Som tidigare nämnts tror vi att ett annat resultat kan uppkomma om fler och mer specifika frågor utformades för att mäta domänen/aspekten.
6. Diskussion
Här kommer vi att sammanfatta samt föra en diskussion kring de resultat och slutsatser vi kommit fram till i studien som är relevanta för att besvara våra tre forskningsfrågor. Därefter kommer vi i ett underavsnitt ta upp hur studien kan ge bidrag till vidare forskning inom området.