Avdragssystemens ekonomiska konsekvenser

Värdet av avdraget för den enskilde skattskyldige, dvs. storleken på den resulterande skattelättnaden, beror på hur inkomstberäkningen påverkas av avdraget. I Sverige minskar avdraget den skattepliktiga in-komsten som kommunal och eventuell statlig inkomstskatt tas ut på.

Det innebär att avdragets skattemässiga värde bestäms av respektive skattskyldiges marginalskatt. I Danmark och Norge ser inkomst-beskattningen annorlunda ut och värdet av avdraget uppgår till cirka 26 respektive 22 procent av avdraget, se avsnitt 8.4.3 och 8.3.3.

Det kan finnas skillnader mellan länderna utöver avdragssystemens utformning som påverkar hur skattskyldiga kompenseras för kostna-der för arbetsresor. Dessutom skiljer sig transportkostnakostna-derna gene-rellt sett till följd av skillnader i t.ex. fordonsbeskattning och prissätt-ning av kollektivtrafik. För att ändå få en uppfattprissätt-ning om hur avdrags-systemens ekonomiska effekter för den skattskyldige jämför sig följer ett beräkningsexempel. I Tabell 8.4 och i texten nedan jämförs ungefär-liga avdragsbelopp och den resulterande skattelättnaden vid olika avstånd mellan bostad och arbetsplats, omräknat till svenska kronor.¹ Resultaten redovisas även i Figur 8.1. Jämförelsen avser en skattskyl-dig som gör avdrag för två arbetsresor per dag under 210 dagar per år. För Sverige görs beräkningarna både för en skattskyldig med låg och hög arbetsinkomst, vilket antas motsvara en marginalskatt om 32 procent respektive 52 procent².

I vårt exempel ges skattskyldiga med hög marginalskatt, oavsett avstånd, störst skattelättnad i Sverige. Skattelättnaden är lägst i Norge.

Danmark befinner sig i ett mellanläge. Antas i stället en låg marginal-skatt förändras jämförelsen enligt följande. Skattskyldiga med korta till medellånga avstånd mellan bostad och arbetsplats ges störst skatte-lättnad i Danmark och minst i Norge. Vid 30 kilometer resulterar av-draget i en skattelättnad om cirka 5 400 kronor i Danmark och cirka 4 000 kronor i Sverige. I Norge ges inget avdrag för resor på detta av-stånd, under förutsättningarna i exemplet. Vid 60 kilometer är skatte-lättnaden cirka 14 300 kronor i Danmark, cirka 11 400 kronor i Sverige och cirka 4 000 kronor i Norge. För skattskyldiga som har längre än

1 Alla belopp redovisas i svenska kronor om inget annat anges.

2 Under beskattningsåret 2019 är marginalskatten 32 respektive 52 procent vid inkomster strax under respektive över den nedre brytpunkten för statlig inkomstskatt och vid genomsnittlig kom-munalskatt, dvs. en fastställd förvärvsinkomst på cirka 504 400 kronor per år eller en månads-inkomst på cirka 42 000 kronor för de som vid årets ingång inte fyllt 65 år.

90 kilometer till sin arbetsplats ges i stället störst skattelättnad i Sverige. Detta är ett resultat av nedtrappningen av kilometersatsen över en viss avståndsgräns i det danska systemet. Om den skattskyl-dige däremot är berättigad till ett förhöjt avdrag enligt de danska reg-lerna blir skattelättnaden fortsatt högst i Danmark.

Tabell 8.4 Beräkningsexempel: ungefärliga reseavdrag och skattelättnad vid olika avstånd beskattningsåret 2019 i Sverige, Norge Anm. Baserat på antagande om två arbetsresor per dag under 210 dagar per år. Värdet av ett avdrag beräknas i Sverige med en hög och låg marginalskatt om 32 % resp. 52 %.

Värdet av ett avdrag beräknas i Norge och Danmark till 22 % resp. 26 % av avdragsbeloppet. Kurser för valutakonvertering: DKK/SEK=1,38, NOK/SEK=1,09. ¹Avdrag för arbetsresor med bil. ²Beräknas i ordinarie fall med en kilometersats om 0,76 NOK per km för avstånd över 50 000 km (”Ordinarie”). Om reslängd och kostnader kan dokumenteras ges avdrag i stället med 1,56 NOK (”Förhöjt”). ³Beräknas i ordinarie fall med en kilometersats om 0,99 DKK per km för avstånd över 120 km daglig resa (”Ordinarie”). I vissa s.k.

udkantskommuner ges avdrag i stället med 1,98 DKK (”Förhöjt”).

Källa: Nationell lagstiftning i Sverige, Norge och Danmark, Riksbanken samt egna beräkningar.

SOU 2019:36Reseavdrag i andra lä

155

Del av avdragssystemet Sverige Norge Danmark

Beräkning av antal dagar Faktiskt antal arbetsdagar med resor. Som huvudregel faktiska antalet arbetsdagar med resor. För heltidsarbetande utifrån 230 dagar per år och en resa tur och retur per arbetsdag. Frånvaro på grund av sjukdom, ledighet, permission, tjänsteresor och liknande ska för heltidsarbetande räknas bort från de 230 dagarna om frånvaron utgör fler än 15 arbetsdagar per år.

Faktiskt antal arbetsdagar med resor.

Villkor och specialregler För att få göra avdrag med bil krävs att avståndet mellan bostad och arbetsplats är minst 5 kilometer och att den skatt-skyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en daglig tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.

Förifyllda uppgifter

i deklarationen Nej. Ja, om avdrag har gjorts förut. Arbetstagare som endast har en arbetsplats får reseavdraget förifyllt

i självdeklarationen.

Reseavdraget påverkar Kommunal och statlig skatt. Inntektsskatt (platt skatt). Kommuneskat, sundhetsbidrag och kirkeskatt.

Värde av avdragsbelopp

i procent Den enskilde skattskyldiges marginalskatt. Varierar typiskt sett mellan cirka 28 och 60 procent.

Cirka 22 procent. Cirka 26 procent.

Anm. ¹Innebär i praktiken att högsta möjliga avdrag uppgår till 74 300 NOK per år.

Källa: Nationell lagstiftning i Sverige, Norge och Danmark.

Anm. Se anm. Tabell 8.4.

Källa: Nationell lagstiftning i Sverige, Norge och Danmark, Riksbanken samt egna beräkningar.

Skatteministeriet i Danmark anger att de danska avdragsreglerna för-väntas leda till att en genomsnittlig pendlare som reser med kollek-tivtrafik blir överkompenserad i förhållande till faktiska reskost-nader, se avsnitt 8.4.4. Detta beror på att kilometersatsen, som är densamma oberoende av färdmedel, baseras på genomsnittliga kost-nader vid bilkörning som typiskt sett överstiger kostnaden för kol-lektivtrafik. I Norge begränsas avdragets storlek, och därigenom ris-ken för överkompensation, av den övre beloppsgränsen. Avdraget kan i praktiken som mest uppgå till motsvarande runt 80 990 svenska kro-nor. Finansdepartementet i Norge har ingen information om före-komsten av överkompensation.

Avdraget får även offentligfinansiella konsekvenser genom att minska skatteintäkterna och därmed statsbudgetens inkomstsida.

I samtliga tre länder är detta skattebortfall betydande.

Beskattningsåret 2017 yrkade drygt 902 000 skattskyldiga avdrag i Sverige och medelavdraget uppgick till cirka 15 700 kronor per skatt-skyldig, se avsnitt 6.4.1. Totalt gjordes avdrag med cirka 14,2 miljarder

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160

SEK per år

km

Danmark (Ordinarie) Danmark (Förhöjt) Norge (Ordinarie) Norge (Förhöjt) Sverige (Låg marginalskatt) Sverige (Hög marginalskatt)

kronor, vilket motsvarar ett skattebortfall på cirka 5,5 miljarder.¹ I Danmark var det något fler, drygt en miljon skattskyldiga, som yrkade reseavdrag samma år med i genomsnitt 17 700 danska nor. Det totala avdragsbeloppet var cirka 19,3 miljarder danska kro-nor och skattebortfallet kan uppskattas till cirka 4,9 miljarder danska kronor².³ I Norge yrkade cirka 293 000 skattskyldiga avdrag, alltså betydligt färre än i både Sverige och Danmark. Det genomsnittliga yrkade avdraget uppgick till cirka 18 000 norska kronor och totalt yrkades avdrag med cirka 5,3 miljarder norska kronor. Enligt Finans-departementet i Norge var skattebortfallet till följd av avdraget cirka 1,2 miljarder norska kronor.⁴

Sammanfattningsvis kan det konstateras att avdragssystemets om-fattning är klart störst i Danmark och minst i Norge, medan Sverige befinner sig i ett mellanläge, både i termer av antalet skattskyldiga som berörs och skattebortfall. Skillnaderna blir ännu större om avdrags-belopp och skattebortfall räknas om till svenska kronor och ställs i relation till antalet invånare i respektive land, se Tabell 8.5.

1 Enligt SCB:s mikrosimuleringsmodell Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (Fasit) 2016 (MSTAR).

2 Beräknat som 26 procent av det totala avdragsbeloppet, se avsnitt 8.4.3.

3 Omräknat till svenska kronor är motsvarande belopp cirka 24 400 kronor, cirka 26,6 miljar-der kronor respektive cirka 6,8 miljarmiljar-der kronor (DKK/SEK=1,38).

4 Omräknat till svenska kronor är motsvarande belopp cirka 19 700 kronor, 5,8 miljarder kronor respektive 1,3 miljarder kronor (NOK/SEK=1,09).

Anm. Kurser för valutakonvertering: DKK/SEK=1,38, NOK/SEK=1,09.

Källa: SCB, Finansdepartementet i Norge, Skatteministeriet i Danmark och egna beräkningar.