Avgränsningar

I E-förvaltningsstödjande tjänster finns möjligheten att köpa en tjänsteleverans där leverantören tar fullt ansvar för tjänsten, men att drift av tjänsten sker hos kunden. Denna modell ställer mycket speciella krav på avtalskonstruktionen och är inte vanligt förekommande.

Projektgruppen ställer sig därför tvekande till nyttan och anser att denna modell inte bör tillåtas i de kommande ramavtalen för programvaror och tjänster.

Vad gäller ramavtalet IT-Driftstjänster Hosting kan projektgruppen konstatera att detta ramavtal också bör utredas inom ramen för den påbörjade förstudien avseende it-drift. Projektgruppen föreslår att infrastruktur som molntjänst, såsom serverkapacitet och lagring i

molnet, omhändertas av ramavtalen avseende it-drift. Molnbaserade plattformstjänster, t.ex. för utveckling, bör däremot inrymmas i de kommande ramavtalen för programvaror och tjänster. Gällande drift av applikationer bör det vara det väsentligaste syftet med avropet som styr.

Om kunden äger applikationen och alla bakomliggande

programvarulicenser och endast vill att en leverantör ansvarar för driften av applikationen bör ramavtalen för it-drift användas. Om kunden vill ha en ny applikation och inte äga bakomliggande

programvarulicenser bör det kommande ramavtalen för programvaror och tjänster användas.

Det har under denna förstudie framkommit att både kunder och leverantörer anser att det måste vara möjligt att avropa olika konsulttjänster kopplade till programvaran såsom installation, anpassningar, vidareutveckling, integrationer och utbildning.

Projektgruppen anser att detta tydligt uttalade behov bör omhändertas i framtida ramavtal. Det är emellertid viktigt att konsulttjänsterna är tydligt kopplade till programvaror, då det även kommer att vara möjligt att avropa denna typ av konsulttjänster från ramavtalet

IT-konsulttjänster Resurskonsulter 2013. Skillnaden är dock att dessa konsulttjänster inte är kopplade till programvaror.

Inom ramavtalet Server, lagring samt närliggande produkter och

tjänster är det möjligt att avropa programvara som behövs för hårdvaran eller datacentret, t.ex. programvara för systemövervakning,

virtualisering och managementprogramvara för lagring. Även appliance ingår om den i huvudsak används för drift av datacentret. Det är dock hårdvaran som är det huvudsakliga föremålet vid avrop från detta ramavtal till skillnad från kommande ramavtal för programvaror och tjänster där programvaran eller tjänsten är det huvudsakliga föremålet.

Ramavtalet Klient är i detta sammanhang snarlikt ramavtalet Server, lagring samt närliggande produkter och tjänster då hårdvaran är det huvudsakliga föremålet vid avrop. Även här kan vissa programvaror medfölja t.ex. operativsystem, drivrutiner och anti-virus.

De kommande ramavtalen bör inkludera möjligheten till lärarledd utbildning i verksamhetsanpassad programvara. Generella utbildningar som omfattas av ramavtalet IT-utbildning får dock inte vara möjliga att avropa.

Statens inköpscentral

Sid 59 (65)

I dagsläget har Statens inköpscentral en indirekt koppling mellan Volymavtal för programvaror och ramavtalet Licensförsörjning.

Volymavtalen är affärsavtal som ger offentlig sektor förmånliga villkor när avrop resulterar i vissa tillverkares programvaror. Kontrakt kan då tecknas med hänvisning till volymavtal. Projektgruppen ser att så länge volymavtalen gäller, bör detta förhållningssätt bibehållas, d.v.s.

volymavtalen är skilda från upphandlingar och ramavtal.

Sen många år tillbaka är det ESV som upphandlar och förvaltar statliga samordnade ramavtal för administrativa system och tillhörande stöd.

Till skillnad från Statens inköpscentrals ramavtal kan ESV:s ramavtal inte användas av kommuner eller landsting. Statens inköpscentrals ramavtal för programvaror och tjänster omfattar inte

ekonomi-administrativa system eller personalekonomi-administrativa system i traditionell mening varför statliga myndigheter i första hand ska vända sig till ESV för anskaffning. Statens inköpscentrals och ESV:s ramavtal inom det administrativa området kompletterar varandra men skiljer sig vad beträffar ändamål, upphandlingsmodell, innehåll och omfattning.

Projektgruppen anser att denna indelning även fortsättningsvis bör fungera men det är viktigt att detta kommuniceras på ett tydligt sätt till kunderna.

Projektgruppen avråder från att låta upphandlingsverktyg ingå i något av de föreslagna ramavtalen. I många länder i Europa äger staten en gemensam plattform för upphandling, men offentlig sektor i Sverige låter detta vara marknadsstyrt. Då det endast är offentlig sektor som köper upphandlingsverktyg är marknaden begränsad, för att inte säga skör.

Ett ramavtal som inkluderar upphandlingsverktyg skulle därför kunna få förödande konsekvenser för leverantörerna. Det bästa sättet att upprätthålla konkurrensen är sannolikt att låta varje kommun, landsting och statlig myndighet göra sina egna upphandlingar.

Projektgruppen anser också att det är oklart om upphandlingsverktyg egentligen ingår inom Statens inköpscentrals ansvarsområde. Ett alternativ skulle kunna vara att ESV tar sig an upphandlings-verktygsfrågan och utreder möjligheterna till ramavtal inom sitt ansvarsområde.

8.4 Avtalsstruktur

Konstruktionen för allmänna villkor behöver ses över för att kunna möjliggöra alla olika typer av köp. Förslaget är att göra flera mindre

avtalsbilagor och att kontraktet bara behöver hänvisa till relevanta bilagor. Detta borde ge en enklare modell för både kunder och leverantörer. Samtliga avtalsbilagor bör kunna kombineras.

Förslag på indelning av avtalsbilagor:

• Licenser med nyttjanderätt

• Öppna programvaror

• Appliance

• Publika molntjänster

• Personuppgifter

• Kundunik tjänsteleverans

• Konsulttjänster inkl. uppdragsformen

8.5 Rekommendationer

Projektgruppen rekommenderar att genomföra alla upphandlingar enligt 8.2, d.v.s. fyra ramavtal med förnyad konkurrensutsättning:

Kontorsstöd, Informationsförsörjning, Grundläggande it och

Systemutveckling. Ramavtalen Kontorsstöd och Grundläggande it bör prioriteras för att ersätta Öppna programvaror som efter maximal förlängning löper ut 2015-03-31 och Licensförsörjning som efter maximal förlängning löper ut 2015-07-31. Avgränsning mot andra ramavtal bör ske enligt analys i 8.3.

Projektgruppen rekommenderar att ett separat projekt för att ta fram de olika delarna till allmänna villkor enligt 8.4 påbörjas så snart beslut fattats om att nya upphandlingar ska göras.

Dessutom bör Statens inköpscentral starta ytterligare ett separat projekt för att ta fram ett flertal exempelavrop för att kunna erbjuda bättre förutsättningar till kunderna när de ska avropa. Även detta projekt bör påbörjas så snart som möjligt.

Statens inköpscentral

Sid 61 (65)

Projektgruppen rekommenderar också att Statens inköpscentral tar fram och underhåller en lista över öppna standarder som uppfyller de fyra kriterier som interoperabilitetsramverket EIF 1.0 anger för att underlätta kundernas kravställning.

Utöver dessa rekommendationer poängterar projektgruppen vikten av att i kommande ramavtal beakta i förstudien identifierade trender, teknikutveckling, marknadsutveckling, juridiska aspekter samt andra faktorer som förstudien framhåller som viktiga i kapitel 6 och 7.

9 Referenser

Förstudiens referensgrupp:

Domstolsverket Lantmäteriet Lidingö stad

Pensionsmyndigheten Region Skåne

Skatteverket Uppsala universitet Västra Götalandsregionen

De branschorganisationer som projektgruppen har träffat:

Almega, IT- och telekomföretagen Cloud Sweden

De leverantörer som projektgruppen har träffat:

Arctic Group Atea

Avalon Innovation Basefarm

Comparex

Compose IT System

Statens inköpscentral

Sid 63 (65)

Crayon

Cybercom Group Dicom Data Dustin EPM Data EVRY Fujitsu Google IBM Ida Infront IDENET Init Microsoft

MSC Open Source Precio Systemutveckling Pulsen

RedBridge Redpill Linpro Sigma IT Service Telecomputing Tripnet

T-Systems

Visma Consulting Volvo IT

De statliga myndigheter som projektgruppen har träffat:

Ekonomistyrningsverket Konkurrensverket

Referenslitteratur, rapporter och andra källor:

Samtliga ramavtal, erfarenhetsrapporter, förstudier samt upphandlingsunderlag relevanta för området.

Against lock-in: building open ICT systems by making better use of standards in public procurement, EU Kommissionen

Förordning 1025/2012, EU Kommissionen

Guide for the procurement of standards-based ICT – Elements of Good Practice, EU Kommissionen

IT-Radar 2013, Radar Ecosystem Specialist

Med medborgaren i centrum – Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning, Regeringskansliet

Molntjänster 2012-2016, Radar Ecosystem Specialists

Nordic Public Sector Cloud Computing – a discussion paper, Nordiska ministerrådet

OFE Procurement Monitoring Report 2013, OpenForum Europe Open Standards Principles: For software interoperability, data and document formats in government IT specifications, UK Cabinet Office Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, SOU 2009:86

Statens inköpscentral

Sid 65 (65)

Total cost of ownership of open source software: a report for the UK Cabinet Office, London School of Economics and Political Science Towards a reference model on how to utilise Open Standards in Open Source projects: experiences based on Drupal, Gamalielsson, J., Lundell, B., Grahn, A., Andersson, S., Feist, J., Gustavsson, T. and Strindberg, H.

(2013)

Towards a Sustainable Swedish e-Government Practice: Observations from unlocking digital assets, Lundell, B. & Gamalielsson, J. (2011) Upphandling av IT – inlåsningseffekter och möjligheter,

Uppdragsforskningsrapport 2013:2, Konkurrensverket

Vägledning – informationssäkerhet i upphandling, ISBN 978-91-7383-338-7, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Why do we need Open Standards?, Lundell, B. (2012)