Avgränsningar och tillvägagångssätt

Studien innehåller en del strategiskt valda avgränsningar. En första avgränsning avser själva forskningsfrågan d.v.s. vad i fallet Karlstads universitet som studeras.

Jag har avgränsat mig till att studera akademisk kunskap och i synnerhet akademisk formell kunskap utifrån ett bildnings- respektive nyttoperspektiv. Att jag väljer akademisk kunskap utesluter inte lägre utbildningsnivåer. Det faller sig naturligt att de som har akademisk utbildning även har genomgått grundskole- och gymnasieutbildning. De flesta som har genomgått universitetsutbildning hamnar på arbetsmarknaden ute i näringslivet och offentlig sektor som arbetssökande. Vi får givetvis inte glömma de akademiker som fortsätter att utbilda sig på forskarnivå efter avslutade universitetsstudier och sen fortsätter sin karriär i den akademiska miljön som då utgör deras arbetsmarknad. Intresset att studera spänningsfältet mellan varugörandet av akademisk kunskap och bildningsidealet beror på en utveckling i samhället som går mot ett allt mer globaliserat samhälle och en kunskapsbaserad ekonomi. Jag var intresserad av att studera vad denna utveckling kan innebära för akademisk kunskap och universitetet.

Den andra avgränsningen gäller själva fallet Karlstads universitet. Varför just Karlstads universitet? Universitetet som väljs för min fallstudie måste ha någon förankring i samhället så att också efterfrågan från kunskapssamhället kan studeras.

För denna avhandling är det inte möjligt att välja en liten, isolerad och kanske privat högskola som dessutom kan sakna samhällsförbindelser. Karlstads universitet lämpar sig bra för min studie dels för att det är enda lärosätet för högre utbildning i Värmland dels för att det också är ett ungt universitet (sedan år 1999) och därmed intressant att studera. Som ett ungt universitet och som enda lärosätet i regionen har Karlstads universitet spelat en viktig roll för den regionala utvecklingen i Värmland. Karlstads universitet har också genomgått olika processer på vägen att bli ett universitet som är intressanta att studera. T.ex. för att bli universitet har dess föregångare, Högskolan i Karlstad, lagt stort arbete på samverkan med näringslivet och den offentliga sektorn i regionen. Ett annat motiv för valet av Karlstads universitet är att universitetet under år 2006 ingick i en internationell studie om högre utbildning i relation till tillväxt och utveckling i Värmland som OECD har gjort. De internationella experterna såg just Karlstads universitet och Värmland som intressanta studieobjekt. Utvärderingen visade att Karlstads universitet spelar stor roll och utgör en motor för den regionala utvecklingen i Värmland. Den tidigare forskningen inom forskningsområdet varugörandet av akademisk kunskap kontra kunskapens bildningsideal visar på att det finns ett behov av denna forskning på olika platser i Sverige. Karlstads universitet utgör ett slags ”laboratorium” för mina empiriska studier av kunskapssamhällets problematik.

Den tredje avgränsningen avser ”aktörer” som studeras som exempelvis politiker på central och lokal nivå, Karlstads universitet (ledning på central och avdelningsnivå), näringsliv och studenterna. Eftersom jag för en allmän diskussion om föreställningarna kring akademisk kunskap kommer diskussionen att relateras till näringsliv i allmänhet och inte till någon specifik bransch, företag eller organisation. När det gäller studenterna som aktörer har jag avgränsat mig till studenterna från tre olika utbildningsprogram och följt deras karriärvägar. Det

intressanta för mig blir att se vilken syn på kunskap och utbildning studenterna har samt hur de ser på karriär och karriärmöjligheter.

Den fjärde avgränsningen innebär val av utbildningsprogram. Jag har valt maskiningenjörsprogrammet, turismgeografi/turismekonomi/turismprogrammet och kulturvetenskap med inriktning idéhistoria. Valet av dessa tre program baseras på strävan att studera utvecklingen av kunskapens bildning och varugörande i utbildningar som är kopplade till ett mer traditionellt yrke (maskiningenjör), till ospecificerat men ändå möjligt yrke (turismgeografi/turismekonomi/turism) och utbildning som inte kan kopplas till något specifikt yrke (idéhistoria).

Den femte avgränsningen gäller tidsramen i mina studier. För studien av studenter har jag avgränsat mig till studenter som utexaminerats eller som hör till årskull 1994, 1999 och 2002. Härigenom skulle man kunna spegla om och hur förutsättningarna i karriären hade ändrats under den aktuella tiden. Det är viktigt att poängtera att detta inte gäller någon stor grupp studenter och därför kan jag inte heller dra några generella slutsatser av studien. Tanken är snarare att utforska och förstå komplexiteten i studien av studenternas karriärgeografi. Fördelen med valet av studenter som aktörer och med tre så pass olika utbildningar är att dessa har olika perspektiv på kunskap och karriär. Nackdelen med att välja studenter som aktörer är att de är få till antal på varje program och svåra att följa upp.

För dokumentationen gäller tidsramen från år 1997 till år 2007 d.v.s. en tioårsperiod. Syftet med den tidsperioden är att visa om det har skett förändringar i föreställningar om kunskap. En tioårsperiod kan vara tillräcklig för att avspegla förändringar i synen på kunskap. Tidsramen för utbildningsplaner är svårare att få relaterad till tidsramen för studenter och policydokument. Detta på grund av att utbildningsplaner inte framställts varje år, utan oftast med några års mellanrum och en utbildningsplan har varit gällande fram tills en ny utbildningsplan fastställts. En annan svårighet med utbildningsplaner är att arkiveringen av dessa har varit osystematisk, vilket innebär en risk att någon utbildningsplan har kunnat fastställas men inte finns tillgänglig. Detta är speciellt fallet med kulturvetenskap. Därför sträcker sig tidsramen för utbildningsplanerna från år 1994 till år 2007 för maskiningenjör och turism, medan utbildningsplaner för kulturvetenskap omfattar perioden år 2001 till 2007. Tidsramen för de kursplaner för idéhistoria som studerats sträcker sig från år 1996 till år 2007. Riskerna med att någon utbildningsplan möjligen blivit utelämnad påverkar inte min forskning väsentligt eftersom, med de utbildningsplanerna/kursplanerna som funnits tillgängliga, jag ändå kan bilda mig en uppfattning om kunskapens utveckling över tid. Studiens avgränsningar och tillvägagångssätt kan illustreras med figur 3.2.

Figur 3.2: De studerade aktörerna i nätverket

3.4 Material

Studien bygger på tre typer av empiriskt material, nämligen textdokumentation, enkäter och djupintervjuer. När det gäller textdokumentation utgår jag ifrån regleringsbrev från år 1997 till år 2007 som är utgivna av Utbildningsdepartementet men som är hämtade och utskrivna från Ekonomistyrningsverket på Internet. Regleringsbreven fokuserar på högskolor/universitet allmänt och på Karlstads universitet specifikt. I regleringsbreven kommer jag att studera vilka föreställningar regeringen har haft om kunskap i de krav som har ställts på universitet. I regleringsbreven studeras också formuleringarna kring kunskap som visar på varugörandet. Jag använder mig också av årsredovisningar från Karlstads universitet för år 1997 fram till år 2007 som textdokumentation och dessa finns i tryckt form. I årsredovisningarna undersöker jag hur universitetet har svarat på de krav som ställts från regeringen i varugörandeprocessen av akademisk kunskap. Vid sidan av årsredovisningar har även annan relevant policydokumentation framställd på lokal nivå studerats.

Tematiseringen av detta material i temana kvalitet, effektivitet, samverkan och nätverk har utkristalliserats efter att jag läst materialet, d.v.s. de olika temana har inte varit förhandsbestämda.

Jag använder mig också av utbildningskataloger från år 1997 till år 2007 som också utgör grundmaterial i den empiriska undersökningen. Utbildningskataloger visar på vilka förändringar i och utvecklingen av kurser och program som har skett i relation till de krav som ställs på Karlstads universitet, exempelvis krav på samverkan med det omgivande samhället.

Utbildningsplaner som studerats avser Maskiningenjörsprogrammet 120/160p, Turismprogrammet 120/160p (tidigare Turismgeografi 120/160p och Turismekonomi 120/160p), Kulturvetarprogrammet 120/160p samt kursplaner/kursbevis för Idéhistoria. Denna utgör styrdokument som jag undersöker för att se hur utvecklingen av just dessa program och kurser har skett relaterat till de direktiv som tagits emot från regeringen. Jag vill se hur kunskap mer konkret har framställts och varugjorts i dessa utbildningsplaner respektive kursplaner/kursbevis.

Staten

Karlstads universitet Tre universitets-

avdelningar Studenter

Under perioden november 2004 till mars 2005 har jag gjort en enkätundersökning av utexaminerade turismstuderande och maskiningenjörsstuderande. Totalt skickades 111 enkäter varav 60 har blivit besvarade. Alla enkäter skickades ut samtidigt. Enkäten rörde huvudsakligen tre aspekter; (a) hur har studenterna genomfört sina studier, (b) deras utveckling efter studierna och (c) hur studenterna uppfattar de färdigheter som utbildningen givit dem i förhållande till de krav som ställs i arbetslivet. Tanken med denna enkätundersökning var att följa studenternas karriärvägar och att se vilken nytta de har haft av sin utbildning. I brist på utexaminerade studenter från idéhistoria har uppföljningsrapporter i kulturvetenskap baserade på enkätundersökningar använts, liksom självvärderingar av ämnet idéhistoria. Enkätundersökningarna av kulturvetare och idéhistoriker i uppföljningsrapporterna berör samma tema som min enkätundersökning av maskiningenjörer och turismstuderande och sträcker sig över perioden 1995-2004. Det är viktigt att notera att enkätundersökningen av studenterna i min avhandling inte ska ses som en kvantitativ metod där antalet studenter som enkätundersökts utgör grunden för de generella slutsatserna. Snarare är enkätundersökningen kvalitativt konstruerad i och med att större delen av enkäten består av öppna frågor, vilket möjliggör för respondenterna att fritt besvara frågorna. Därmed blir studenternas svar det viktiga i enkäten och inte antalet studenter som besvarat frågorna. Som Holme och Solvang¹⁸² uttrycker det är statistisk generalisering och representativitet inte några centrala syften i kvalitativa metoder. Syftet med kvalitativa metoder är att öka informationsvärdet och skapa en grund för djupare och mer fullständiga uppfattningar om det fenomen vi studerar.

Därför har den kvalitativa studien av studenter och karriärgeografi förstärkts genom djupintervjuer med utexaminerade och studenter från alla tre programmen.

Sammanlagt har 16 djupintervjuer genomförts under maj/juni 2008 och det har varit både personliga intervjuer och telefonintervjuer. Uppgifter om studenterna som ingår i studien kommer från databasen Ladok-registret på Karlstads universitet.

I kapitel ett har jag i figur 1.3 presenterat ”en översikt av avhandlingens struktur” som också visar hur fallstudien av Karlstads universitet är uppbyggd. Av figuren framgår också vilka kapitel som är baserade på vilken typ av material.