• No results found

Del II: Teori, metod och fallstudiens bakgrund

2 GLOBALISERINGENS BETYDELSE FÖR KUNSKAP I VARUGÖRANDEPROCESSEN VARUGÖRANDEPROCESSEN

2.6 Karriär-geografi

Innan karriärgeografi diskuteras är det en fördel att först förklara innebörden av begreppet ”karriär” och hur vi kan förstå karriär.

2.6.1 Karriär

Slår vi upp ordet ”karriär” i ordboken143 så beskrivs begreppet som att det innebär levnadsbana inom ett yrke eller yrkesområde. Att ha en karriär har blivit en viktig del av livet och är något som oftast uppfattas som positivt, något som mer eller mindre alla eftersträvar i dagens kunskapssamhälle. Att lyckas i karriären är ännu viktigare. Men att vara ”karriärist”, eller själva begreppet ”karriärism”, är laddade begrepp. Dessa begrepp är oftast negativt tonade eftersom de anses vara ensidiga och inriktade på sin egen framgång. I ordboken beskrivs ”karriärist” som ”person som är mest intresserad av sin egen framgång i yrkeslivet”…”en kall och cynisk~”, medan ”karriärism” beskrivs som ”(ensidig) inriktning på framgång i yrkeslivet”144. Då är frågan om karriär bör vara något eftersträvansvärt eftersom ingen sannolikt vill uppfattas som ”karriärist” i bemärkelsen av en kall och cynisk person.

En annan och i sammanhanget mer relevant fråga är hur karriär kan studeras?

Ett sätt att studera karriär är att titta på begrepp som är nära relaterade och påverkar karriär. Sådana begrepp är exempelvis kunskap, kompetens och kvalifikation.

Begreppet kunskap har beskrivits i olika former tidigare i texten. Också begreppet kompetens har diskuterats tidigare i texten, varför i detta sammanhang betonas enbart begreppens betydelse för karriären. Begreppet kvalifikation har inte diskuterats tidigare varför en närmare diskussion kring relationen mellan kvalifikation, kunskap och kompetens liksom begreppets betydelse för karriär tas upp här.

Begreppet kvalifikation visar sig vara kopplat till karriären och har att göra med utbildning, arbetsplats och arbetsmarknad. Enligt Holmer och Karlsson145 används begreppet kvalifikation på olika sätt i vardagsspråk och i forskningslitteratur. I vardagsspråket betecknar kvalifikation kunskaper och färdigheter ungefär som egenskaper, medan i forskningslitteraturen är kvalifikation ett uttryck för relationer och processer. I forskningen åsyftar kvalifikation studier av lönearbetets villkor och utbildningens del i dessa generellt, menar Holmer och Karlsson. Exempel på vad som kan studeras är hur kunskaper frambringas i ett sammanhang och används i ett annat; eller vilka rörelser i samhället det är som ändrar arbetskraften så att den anpassas till arbetsprocessen. Holmer och Karlsson har undersökt var ordet kvalifikation kommer ifrån och hävdar att användningen av begreppet stämmer överens med begreppets härkomst. Kvalifikation kommer från latinets qualis (sådan som) och facere (göra) och betyder då att ’någon görs så beskaffad’, genom utbildning, d.v.s. att passa in i ett arbete, eller att något görs på arbetsmarknaden som påverkar utbildningssystemet.

143 Svensk ordbok, tredje upplagan (1999).

144 Ibid.

145 Holmer J. och Karlsson J.Ch. (1991), s. 9.

I likhet med Blom146 som tidigare poängterat att begreppet kompetens brukar förväxlas med begreppet kunskap, menar Holmer och Karlsson att också begreppet kvalifikation ofta blandas ihop och användas synonymt med begreppet kompetens.

Enligt Holmer och Karlsson är båda begreppen mångtydiga, men det finns ändå en viss skillnad. Kompetens härstammar från latinets competere och betyder sammanfalla eller vara ägnat till något och åsyftar samband. Precis som ordet kvalifikation används kompetens i vardagsspråket liktydigt med individers kunskaper och färdigheter. Skillnaden mellan kvalifikation och kompetens är den att kompetens är mer bundet till utbildning och begreppet brukas ofta tillsammans med (individuella) meriter (betyg, examina, diplom, certifikat etc.). Också merit kommer ursprungligen från latinets merere (förtjäna eller förärva) eller meritum som betyder ’något utöver det vanliga’. Enligt Holmer och Karlsson sätter kompetensen individen i fokus, medan kvalifikation sätter arbetet i fokus. Skolan och utbildningen skall ge individen den nödvändiga kompetensen och meriten.

Men vad som sedan blir individens kompetens eller merit avgörs av hur den används och värderas i arbetslivet. Holmer och Karlsson hävdar att kvalifikation är övergripande i relation till kompetensen.147

Karriär är en process som innebär en ständig förändring och utveckling av kunskap och kompetens, vilka i arbetslivet allt mer ses som ett objekt. Även de sociala relationerna i karriären är ofta relaterade till objekten, hävdar Salomonsson.

Kunskapsobjekt, som Salomonsson uttrycker det, är processuella och omdefinieras ständigt på vägen att formas materiellt. Att kunskap objektiviseras har även andra forskare betonat som nämnts tidigare i avhandlingen, exempelvis Gustavsson148 och Schoug149, som hävdar att kunskap idag allt mer friställs från människan.

Karriär kan ses som system för utbyte av kunnande och attityd mot pengar, hävdar Salomonsson. Både kunskap, karriär och kompetensutveckling är konsumtionsvaror som kan köpas och säljas på en marknad. Karriären innebär en förändrad syn på arbetsliv och yrken. I dagens arbetsliv har det blivit viktigare att ha en karriär än att ha ett yrke. Karriären tar aldrig slut utan kan alltid finna nya vägar för att utvecklas. Att satsa på en karriär är att satsa på sig själv och inte på begränsad utbildning eller yrke. Investeringen i en karriär kan alltid byggas ut och på så sätt bli lönsam, medan en specificerad utbildning kan bli inaktuell på arbetsmarknaden, poängterar Salomonsson. Enligt henne har kunskapssamhället uppbyggt på kunskap och karriär egentligen fått en fetischistisk karaktär.150 Det finns en parallell mellan Salomonssons diskussion om karriär och det vi idag kallar

”livslångt lärande” i och med att båda aspekterna handlar om att utvecklas och bygga vidare på sin kunskap. Dock är skillnaden att karriären utvecklas under arbetslivet, medan livslångt lärande kan innebära ett lärande även bortom arbetslivet. Vi lär oss så länge vi lever, medan vi utvecklar oss i karriären tills vi går i pension.

146 Blom T. (1996), s. 59 ff.

147 Holmer J. och Karlsson J.Ch. (1991), s. 9.

148 Gustavsson B. (2002), s. 33 f.

149 Schoug F. (2003), s. 13 ff.

150 Salomonsson K. (2003), s. 46 ff.

2.6.2 Karriärgeografi

Karriärgeografi kan studeras på olika sätt, exempelvis genom att studera mobilitet, migration, fysisk rörlighet, virtuell rörlighet, rumsliga flöden (kommunikation och nätverk), flyttningar, resande, pendling o.s.v. Människor sprids, förflyttas och blandas över jordens yta. Generellt kan det sägas att karriärgeografi är individbaserat, den handlar om enskilda människors karriärer och karriärvägar.

Kulturgeografen Hägerstrand151 diskuterar människans fysiska rörlighet utifrån ett tidsgeografiskt perspektiv och betraktas allmänt som tidsgeografins grundare. Flera forskare har sedan dess beskrivit tidsgeografi och använt sig av den, bl. a. Törnqvist i sin diskussion om kreativitetens geografi. Enligt honom utvecklades tidsgeografin främst vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi i Lund under 1960-talet. Utifrån det tidsgeografiska perspektiv studerar Hägerstrand hur kroppen förflyttas i tid och rum där tid och rum är integrerade. Kroppen kan ha olika banor i rummet som den förflyttas igenom, men Hägerstrand reflekterar inte över själva rummet utan tiden står i fokus. Han reflekterar över hur lång tid det tar för människan att ta sig till den eftersträvade platsen genom att följa individbanor bestående av olika stationer som exempelvis hushåll, arbetsplats och församling. Det sker ingen rörelse i rummet i dessa stationer, utan bara i tiden. Människor producerar genom sin förflyttning rum, men också geografisk kunskap. Hägerstrands tanke kring tidsgeografi illustreras vanligen med hjälp av figur 2.2.

Tid

Internationell prestige

Forskarkarriär

Universitetsstudier

Skolgång

Barndom

A B Rum

Figur 2.2: Levnadsbanor för en bofast (A) och en rörlig (B) person Källa: Törnqvist G. (2004), s. 73.

Person A i figuren representerar personen som bor hela sitt liv på samma plats. Ett exempel är filosofen Immanuel Kant som hela sitt liv bodde och enbart rörde sig i eller i närheten av Königsberg (nuvarande Kaliningrad). Det som Törnqvist

151 Hägerstrand T. (1982), s. 650 ff.

funderar på är om rörlighet stimulerar nytänkande och därför ställer han sig frågan om i vilken miljö B:s kreativitet har utvecklats och formats – i barndomsmiljön, i skolan, vid universitetet eller i den omgivning i vilken individen uppnått internationell prestige? Han undrar också om det kanske snarare är så att variationerna, kombinationen av flera miljöer har varit viktiga. Utifrån Hägerstrands tidsgeografiska modell konstaterar Törnqvist två saker. Det ena är att förflyttning tar tid och det andra är att det finns ett ”tidsfilter” där kortvariga rörelser inte omfattas av modellen. Modellen har använts i studier där kravet på tidsperioden har varit minst en månad, ett år eller längre tidsperiod.152

Det tidsgeografiska tänkesättet har tillämpats i studier inom en rad olika områden sedan början av 1970-talet som exempelvis inom transporter, produktion av personbilar, spridning av innovationer, omvandling av kulturlandskap, kvinnors vardagsliv och funktionshindrades livsvillkor, hävdar Gren och Hallin153.

Det finns en viss koppling mellan Hägerstrands tidsgeografi och det som jag kallar karriärgeografi på det sättet att båda geografierna är individfokuserade och studerar människans rörlighet i tid och rum. Skillnaden ligger i tillämpningen och vilket perspektiv man ger det som studeras. Hägerstrand lägger större vikt vid just den tidsmässiga aspekten medan karriärgeografi avser främst de rumsliga aspekterna i form av relationer och det rumsliga flödet av kunskap. Studier av människans karriärvägar genom människans drivkrafter till utbildning och arbete bidrar till ökade kunskaper om karriärgeografi.

Också kulturgeografen Vilhelmson154 diskuterar rörlighet ur ett geografiskt perspektiv och hävdar att begreppet rörlighet egentligen har många betydelser och innebörder. Rörlighet är ett mycket sammansatt och mångfacetterat fenomen.

Vilhelmsons grundtanke är att det finns skillnad mellan social och geografisk rörlighet, vilket han illustrerar med figur 2.3.

Figur 2.3: Rörlighetens olika innebörder och konkreta uttryck Källa: Vilhelmson B. (2002), s. 23.

Social rörlighet innebär att människors position i samhället i fråga om status, klass och yrke förändras genom t.ex. utbildning, familjebildning eller byte av karriär.

Social rörlighet bidrar till att individers grupptillhörighet och sociala avstånd till andra människor förändras. Geografisk rörlighet handlar om olika rumsliga positionsförändringar t.ex. i fråga om bostadsbyten eller arbetsresor. Den sociala och den geografiska rörligheten är ömsesidigt relaterade eftersom social rörlighet i praktiken innebär även geografiska förändringar samt att geografiska förändringar ofta har en social innebörd.

Vidare delar Vilhelmson den geografiska, avståndsöverbryggande rörligheten i fysisk, virtuell och medial rörlighet. Med den virtuella rörligheten avser han kommunikationen i dess olika former så som telefoni, fax, datorer sammanbundna i nätverk och annan typ av informations- och kommunikationstekniska medel.

Denna virtuella rörlighet har en betydelsefull roll och ger människor möjlighet till interaktion med omgivningen. Nära den virtuella rörligheten finns medial rörlighet i form av massmedia som förmedlar nyheter från och information om andra platser.

Den fysiska rörligheten som en del av den geografiska rörligheten kan klassificeras med hänsyn till olika tidsepoker, menar Vilhelmson. Det finns skillnader mellan definitiva flyttningar (migration), periodiska flyttningar (t.ex. nomadism, säsongsarbete, säsongsboende), långvariga resor (turism, långpendling) samt daglig rörlighet i form av vardagens alla resor. Dessa olika former av fysisk rörlighet samspelar med varandra och kan både substituera och komplettera varandra, t.ex.

man kan veckopendla istället för att flytta definitivt, veckokonferenser kan både ersätta och komplettera långa tjänsteresor o.s.v. Sett utifrån rumsliga nivåer kan detta betyda att det som på kommunnivå anses vara rörligt kan uppfattas som stationärt på regionnivå. Frekvens är ett annat sätt att kategorisera olika former av fysisk rörlighet genom att människor kan flytta eller röra sig periodvis som t.ex.

säsongsvis, månadsvis, veckovis eller dagligen.155

Vilhelmson avslutar diskussionen om rörlighet med att konstatera att det på ett abstrakt plan finns tre primära drivkrafter och motiv till rörlighet. Den första drivkraften är att människor kan röra sig d.v.s. att de har tillgång till transport- och kommunikationssystemet, ju bättre tillgång desto högre rörlighet. Den andra drivkraften innebär att människor måste röra sig på grund av den rumsliga fördelningen av aktiviteter, verksamheter och funktioner i det moderna samhället samt att den rumsliga strukturen omorganiseras ständigt. Den tredje drivkraften innebär att människor vill komma bort och forma sina liv mindre beroende av avstånd i tid och rum.156

När det gäller min studie av karriärgeografi anser jag att social och geografisk rörlighet är lika viktiga att studera. Precis som Vilhelmson betonar är dessa två typer av rörlighet ömsesidigt relaterade till varandra och det går inte att studera det ena utan det andra när det gäller karriär eftersom karriär innebär både den geografiska förflyttningen och rörligheten inom sociala nätverk. Den fysiska rörligheten i min studie av karriärgeografi relateras till studenternas karriärvägar genom byte av bostadsort, medan den virtuella rörligheten är mer kopplad till jobbyte som inte nödvändigtvis kräver ett byte av bostadsort. Den virtuella

155 Vilhelmson B. (2002), s. 22 ff.

156 Ibid.

rörligheten är också kopplad till studien av utbildningsplaner för de olika program som fokuseras, där jag studerar relationerna aktörerna emellan som påverkar utbildningens innehåll. Vilhelmssons diskussion om drivkrafter och motiv till rörlighet kopplas i min studie av karriärgeografi till studenternas drivkrafter och motiv till högre utbildning.

En större del av forskningen kring mobilitet som också omfattar studenternas rörlighet har bedrivits vid främst Umeå universitet. Jonsson157 i sin avhandling diskuterar studenternas rörlighet och menar att det finns olika typer av rörlighet eller mobilitet. För att definiera rörlighet bör vi titta efter var studenterna kan placeras in på en skala mellan temporär mobilitet och permanent mobilitet. Enligt Jonsson kan studenters migration, precis som viss typ av arbetsmigration, betraktas som temporär rörlighet. Studenternas migration kan också utvecklas till en mer permanent bosättning, genom att studenterna av olika skäl väljer att stanna på studieorten. Att permanent bosätta sig någonstans kan vara individens avsikt från början, men även ett beslut som växer fram med tiden. Det har uppkommit nya former av mobilitet som försvårar uppdelningen mellan migration å ena sidan och andra former av människors mobilitet å den andra sidan. Exempel på detta är turism, cirkulation mellan länder och pendling. Jonssons poäng är att en allt större andel av den internationella geografiska rörligheten ändå sker på temporär basis.

Jonsson menar att mobilitet också kan ses som kapital. Enligt humankapitalteorin betraktas individers val att migrera som ett investeringsbeslut.

Individen överväger de kostnader som en flyttning innebär med de förväntade intäkter som flyttningen medför. En annan typ av investering som kan ge avkastning i form av humankapital är utbildning, vilket kan mätas genom att titta på individens lön. Mobilitet som kapital kan te sig olika i olika former av kapital, nämligen i det ekonomiska, det kulturella och det sociala kapitalet. Volymen och fördelningen av de olika kapitalformerna utgör grunden för människors livsförutsättningar. Ekonomiskt kapital innebär att individen både har pengar och att han/hon kan handskas med pengar. Kulturellt kapital handlar om människors bildning och kunskap. Socialt kapital innebär att människor har ett socialt nätverk bestående av de ”rätta” människorna. Värdet av de olika kapitalformerna kan uppfattas som delvis symbolisk i och med att de får ett värde först när någon annan tillskriver det ett värde, menar Jonsson. Internationell mobilitet kan öka människors kulturella och sociala kapital.Jonssons poäng är att människor som har ett stort kulturellt kapital anses vara mer rörliga och tvärtom för dem som har ett mindre kulturellt kapital.158 Jonssons diskussion om de olika kapitalformerna relateras till min studie av karriärgeografi där studenternas överväganden och motiv till byte av bostadsort studeras. Det som är intressant att studera är vilka kapitalformer som framgår som mer viktiga och utgör drivkrafter när studenterna överväger att flytta.

De ovannämnda forskarna har beskrivit rörlighet eller mobilitet utifrån ett teoretiskt förhållningssätt. Också empiriska studier kring rörlighet har gjorts av en rad forskare. Johansson och Persson159 har exempelvis gjort en empirisk studie av rörlighet och karriärer hos den svenska befolkningen på och mellan lokala arbetsmarknader där studien avser 1990-talet. De menar att under 1990-talet har

157 Jonsson G. (2003), s. 13 ff.

158 Ibid.

159 Johansson M. och Persson L-O. (2000), s. 23.

flyttningarna relaterade till arbetsmarknaden, d.v.s. direkt till ett förvärvsarbete minskat i betydelse. I linje med Jonssons diskussion diskuterar också Johansson och Persson motiven bakom individers flyttningar utifrån humankapitalteorin. De menar att humankapitalteorin kan vara en rationell förklaringsmodell till individers flyttningar. Motiven bakom individers flyttningar är rationella i den meningen att de som flyttar antar att de skall få det bättre i något avseende. Motiven bakom flyttningar kan vara ekonomiska, sociala eller privata. De ekonomiska motiven innebär att individen får arbete eller högre inkomst nu eller i framtiden. De sociala motiven handlar om exempelvis att individen flyttar till en plats där han/hon har släktingar, vänner och bekanta. De privata motiven går ut på att individen flyttar för att han/hon inte trivs på hemorten eller vill bo på en annan ort som verkar vara mer attraktiv. Humankapitalteorin baseras på att varje individ vill maximera nyttan av sin egen kompetens och tillgodose egna intressen. Johansson och Persson diskuterar karriärer och med detta menar de förändringar i individens status på arbetsmarknaden, både inom lokal arbetsmarknad och mellan de lokala arbetsmarknaderna. De har tittat på hela Sveriges befolkning i åldern 16-64 år och har hittat fyra status som ger upphov till sexton möjliga karriärer från ett år till ett annat d.v.s. 4x4:

STATUS ÅR T STATUS ÅR T+1

Sysselsatt Sysselsatt

FRÅN: Studerande TILL: Studerande

Arbetslös Arbetslös

Övrigt. Ej sysselsatt Övrigt. Ej sysselsatt Figur 2.4: Förändringar i individens status på arbetsmarknaden Källa: Johansson M. och Persson L-O. (2000), s. 10.

Johansson och Persson har kommit fram till att den största karriären är ”från arbete till arbete” som sen följs av karriären ”från studier till fortsatta studier”. Karriärer utan direkt anknytning till förvärvsarbete är betydligt vanligare bland flyttare än bland stannare på grund av att rörligheten till andra karriärer kräver geografisk rörlighet.160

Garvill161 m.fl. har också ägnat sig åt att studera människors rörlighet och menar att människors rörlighet påverkas positivt av följande faktorer: att ha universitetsutbildning, att vara arbetssökande, att vara studerande, att vara ensamstående och att vara ung. Socialt nätverk och platsanknytning spelar en viktig roll för valet av att flytta eller stanna kvar. Nätverken kan dels generera flyttningar om exempelvis familjemedlemmar flyttat före, dels kan de bidra till att människor med starka lokala nätverk väljer att stanna kvar. Motiven bakom flyttningarna varierar, men de vanligaste motiven bakom flyttningarna är att byta miljö, att flytta ihop eller isär, att flytta till och från studier samt att flytta närmare släkt och vänner, menar Garvill m.fl.

I likhet med Jonssons diskussion om de olika kapitalformerna (ekonomiska, sociala och kulturella) relaterar jag också Johanssons och Perssons liksom Garvills diskussion om motiven bakom individers flyttningar till min studie av

160 Johansson M. och Persson L-O. (2000), s. 23.

161 Garvill J. m.fl. (2000), s. 32 ff.

karriärgeografi. Intressant är således att undersöka vilka motiv som är viktigast för studenterna i deras överväganden av flyttning.

Nu när jag har presenterat de teoretiska utgångspunkterna för min forskning ser jag ett behov av att summera, reflektera över och att se vilka slutsatser som jag kan dra utifrån teorierna. Allt detta tas upp i nästa avsnitt.