Metodologiska överväganden

För att undersöka problemet och uppfylla syftet i avhandlingen finner jag nödvändigt att reflektera över och bestämma vilka metodologier som ligger till grund för min forskning och vilka metoder som jag ska använda i undersökningen.

Hur jag går tillväga för att få svar på mina frågor är det som ger avhandlingen struktur och form. Studiet av den akademiska kunskapens varugörande innebär en social konstruktion av samverkande aktörer i ett nätverk med exempel från Karlstads universitet. Jag strävar efter att undersöka och framförallt beskriva hur akademisk kunskap i dagens kunskapssamhälle görs till en vara. Enligt konstruktivismen är det inte meningsfullt att hävda att en utsaga om verkligheten är mer sanningslik än en annan utsaga, eftersom all kunskap är socialt konstruerad.

Samhället består framför allt av tänkande och reflexiva människor som har förmåga att ständigt förändra den sociala verkligheten, vilket betyder att den verklighet vi lever i är socialt producerad.¹⁶⁸ Att kunskap betraktas som en vara är ingen slumpmässig händelse utan människor har genom sina handlingar skapat denna vara. Min studie av den akademiska kunskapens varugörande och karriärgeografi är en studie av de olika aktörernas handlingar i tid och rum som påverkas av en mängd olika förhållanden. Aktörer handlar i relation till andra aktörer och samhällets organisation i övrigt. Aktörerna påverkas av sociala normer, regler och institutionsformer. Handlingarnas mening och mönster genereras av både globala processer generellt och av aktörerna själva genom lokala processer i de konkreta situationerna. Det metodologiska avsnittet lyfter fram två viktiga aspekter av den empiriska studien, nämligen relationer och strukturer. I detta avsnitt presenterar jag också diskussioner kring fallstudier som i denna avhandling utgör en metod eller ett sätt att studera relationerna och strukturerna på.

Relationer och strukturer har diskuterats av flera forskare i olika forskningssammanhang. Värt att lyfta fram är Danermark m.fl. som diskuterar sociala relationer i termer av formella och substantiella relationer samt interna och externa. Enligt dem innebär substantiella relationer att det existerar verkliga förbindelser mellan objekten, t.ex. lärare-student, arbetsgivare-anställd eller hyresvärd-hyresgäst o.s.v. Dessa typer av relationer orsakar varandras existens p.g.a. den förbindelse som finns mellan dem. Det är innehållet i relationen som spelar en viktig roll hos substantiella relationer. När det gäller formella relationer är innehållet i relationen inte så viktig, utan att det finns ett gemensamt karakteristikum d.v.s. att de är lika i något avseende. Exempel på formella relationer kan vara att två personer är lika gamla eller att de har samma typ av anställning och liknande. Vidare delar Danermark m.fl. in substantiella relationer i interna och externa relationer. Interna relationer kan delas in i symmetriskt

168 Danermark B. m.fl. (2003), s. 340.

nödvändiga och asymmetriskt nödvändiga. Vid interna relationer betingar objekten varandra samt kan ömsesidigt förutsätta varandra, vilket innebär en symmetrisk nödvändig relation. Exempel på sådan relation kan vara arbetsgivare och anställd.

Om relationen mellan dem skulle upphöra så skulle också den sociala företeelsen

”arbetsmarknaden” upphöra att existera. De två individerna skulle inte längre vara arbetsgivare och anställd eftersom deras tidigare samhälleliga position skulle försvinna. Däremot skulle de fortsätta att existera som enskilda individer.

Relationen kan också vara asymmetriskt nödvändig i och med att det ena objektet kan existera utan det andra men inte tvärtom. Exempelvis kan arbetsgivare existera utan anställd, men anställd kan inte existera utan sin arbetsgivare. Externa relationer kan exempelvis vara om vi fortsätter att hålla oss till arbetsgivare och anställd att arbetsgivare erbjuder gynnsamma eller ogynnsamma arbetsförhållanden. Dessa relationer är externa därför att de befinner sig utanför relationen arbetsgivare-anställd och är externa för studiet av det sociala fenomenet arbetsmarknad.¹⁶⁹ Min studie är baserad på framförallt ”substantiella relationer”

som innebär att de olika aktörerna som studeras på olika sätt är beroende av varandra. Formella relationer kan också förekomma och då, främst genom policydokument där regeringen ställer gemensamma krav för Sveriges alla universitet och högskolor. Men också formella relationer kan ses i relationerna studenterna emellan. Eftersom jag inte studerar relationer mellan olika universitet, eller relationer mellan studenterna, är formella relationer mindre viktiga i mina undersökningar, varför substantiella relationer kommer att fokuseras istället.

Det är genom relationer som olika strukturer skapas. Wikhall diskuterar strukturer och menar att de flesta sociala händelser definieras utifrån samhälleliga strukturer och institutioner. Det finns en viss samhällsordning som ger handlingar mening. Strukturer är uppbyggda kring aktörernas handlingar. Aktörerna reproducerar genom sina handlingar strukturerna och ger dem mening, men strukturer är också källa till handlingarnas förändring. Om individer slutar att handla så som strukturerna anger så skulle dessa förlora sin meningsgivande och organiserande kraft. Strukturerna ställer upp hinder och ramar för människors handlande, men erbjuder också möjligheter.¹⁷⁰

”Den sociala verkligheten myllrar och kryllar, den flyter och forsar, den är nivårik och komplex, sammansatt av en mängd krafter och inflytanden, händelser och erfarenheter. Hur skall vi kunna forska om denna röra?”¹⁷¹

Det finns en del samhällsvetare som hävdar att sociala strukturer inte existerar. En förklaring kan vara att sociala strukturer inte syns och att vi inte kan peka och säga: Titta, där är en social struktur! Danermark m.fl. försöker i sin argumentation om sociala strukturer och relationer visa på motsatsen. En struktur innebär en uppsättning internt relaterade objekt och behöver inte nödvändigtvis vara bara sociala, utan kan finnas av andra slag också. Men eftersom samhällsvetenskap studerar just det sociala så är också sociala strukturer centrala,

169 Danermark B. m.fl. (2003), s. 83 ff.

170 Wikhall M. (2001), s. 51.

171 Danermark B. m.fl. (2003), s. 119, (egen kursivering).

menar Danermark m.fl. Strukturer avser inte enbart makroförhållanden utan kan analyseras på alla nivåer och områden. För att samhället skall kunna finnas behövs människors handlingar och utan handlande människor skulle det inte finnas något samhälle. Samhället är handlingsberoende. Det sociala d.v.s. det som samhällsvetenskap studerar baseras på existensen av människor och deras handlingar. Ett svar på att sociala strukturer finns kan vara att människor dag efter dag upprepar samma handlingar. Det sociala livet består av upprepade praktiker och är i hög grad rutiniserat och regelstyrt. Det finns också regler för hur människor skall handla. Om reglerna inte fanns så skulle rutiniseringen heller inte finnas. Reglerna är inte knutna till enskilda personer utan till sociala positioner, vilket innebär att skilda regler gäller för olika kategorier av människor. Därför kan det sägas att samhället i grunden består av sociala positioner med associerade praktiker och regler. Reglerna, praktikerna och positionerna utgör delar eller aspekter av en social relation. Struktur i sin tur består av en uppsättning internt relaterade objekt, t.ex. lärare-student, arbetsgivare-anställd o.s.v. Slutsatsen av diskussionen ovan blir att sociala strukturer och deras associerade praktiker, positioner och regler måste finnas för att mänskliga handlingar skall vara möjliga och dessa handlingar möjliggör sociala strukturer. Både strukturer och relationer kan vara relaterade till varandra och samhället består av nätverk av relationer som individerna rör sig i.¹⁷² Varugörandet av akademisk kunskap innebär en viss social struktur som i min studie innebär ett nätverk av sociala relationer mellan aktörerna staten, näringsliv, universitet och studenter. Den sociala strukturen som jag undersöker finns i det regelverk från staten som universitet och högskolor måste förhålla sig till, s.k. stat-universitet relation. I den studerade strukturen finns också en del normer som studenterna måste förhålla sig till i sina studier. Dessa normer anger studenternas studiegång och studieform uttalade exempelvis i utbildningsplaner och kursplaner, vilket innebär lärare-student relation. Vidare är både universitetet och studenterna relaterade till näringslivet genom universitet-näringsliv och student-arbetsmarknad relationer. Alla dessa relationer påverkar utvecklingen av högre utbildning och föreställningar om den akademiska kunskapen i kunskapssamhället.

Enligt Danermark m.fl finns det två grundläggande paradigm eller vetenskapliga traditioner som handlar om strukturer och agentskap, nämligen faktaparadigm och handlingsparadigm. Faktaparadigmet handlar om sociala fakta dit framför allt hör institutioner och andra fenomen på makronivån som t.ex.

normer, staten, arbetsmarknaden, familjen och varumarknaden. Det är makrostrukturer som är centrala problemområden. Även individernas handlingar kan föras till samhälleliga förhållanden. Faktaparadigmet kallas också för objektivism där sociala strukturer och system är i fokus och agentskap är marginaliserat. Sociala system har egna, inneboende krafter som reproducerar dem, medan agenter bara förmedlar denna systemreproduktion, anser Danermark m.fl.

De menar också att agenters handlingsmöjligheter begränsas av strukturerna genom att de socialiseras in i normsystem, som är funktionella för att strukturerna skall bestå. Handlingsparadigmet utgör motsatsen till faktaparadigmet och bygger på att individerna är agenter som handlar utifrån sina egna mål och syften beroende på vilken mening de lägger in i sin sociala miljö. Utgångspunkten är inte sociala

172 Danermark B. m.fl. (2003), s. 120 ff.

institutioner och strukturer utan handlingar d.v.s. det individen gör för att uppnå sitt syfte. Dessa handlingar sammanförs avsiktligt eller oavsiktligt till makrofenomen.

Handlingsparadigmet kallas också för subjektivism där agentskap står i fokus och strukturens betydelse reduceras. Agenter anses vara fria varelser som socialiserats till att bli kunskapsrika och kompetenta, vilket medför att de på ett kreativt sätt kan handla i interaktion med varandra utifrån den mening de lägger i olika fenomen. I subjektivismen anses strukturer och system bara vara relativt stabila mönster vilka utgör en samling av mänskliga handlingar, menar Danermark m.fl. Sett ur ontologiskt perspektiv kallas det som faktaparadigmet förespråkar för metodologisk holism som innebär att samhällsvetenskapernas forskningsobjekt inklusive individernas handlingar måste undersökas utifrån sociala strukturer, positioner och funktioner. Det är ett så kallat uppifrån och ner perspektiv. Å andra sidan, det som handlingsparadigmet förespråkar kallas metodologisk individualism och handlar om att vi för att undersöka ett fenomen måste studera principerna bakom individens handlingssätt och de situationer som individerna handlar i. Detta perspektiv kan också benämnas nerifrån och upp perspektiv. Danermark m.fl. poängterar att samhället i praktiken inte fungerar helt enligt något av dessa två paradigm och menar att båda utgör otillräckliga förklaringsmodeller samtidigt som båda innehåller viktiga insikter.¹⁷³ Väl medveten om de begränsningar som faktaparadigm och handlingsparadigm kan innebära för verklighetsuppfattningen kan jag ändå positionera min forskning mer i faktaparadigm och delvis i handlingsparadigm. Problematiken kring varugörandet av akademisk kunskap finns på en samhällelig nivå, vilket gör att faktaparadigmet är mer lämpat för min studie.

Det handlar om ett uppifrån och ner perspektiv som innebär att vi har ett givet utbildningssystem där de olika aktörernas handlingar undersöks utifrån deras relationer, positioner och funktioner. Mer konkret handlar det om att regeringen ställer krav på universitet, att näringsliv efterfrågar viss kunskap och kompetens, att universitet ställer krav på sina studenter, att studenter i slutändan hamnar på arbetsmarknaden. Handlingsparadigmet i min studie berör framförallt studenter och studenterna agerar som enskilda individer. De söker kunskap, utbildning liksom jobb efter eget intresse. Detta innebär att en del utbildningar som skapas kan komma till på initiativ av studenterna, s.k. nerifrån och upp perspektiv.

I diskussionen om strukturer har den brittiske sociologen Anthony Giddens¹⁷⁴ en särskilt plats. Han är känd för sin holistiska syn på moderna samhällen. Giddens har utvecklat en teori om strukturer som kallas ”struktureringsteorin” där han enligt Danermark m.fl. försökt lösa den metodologiska motsättningen mellan faktaparadigmet och handlingsparadigmet. Giddens menar att samhället består av både strukturer, system och praktiker som uppstår och återskapas i tid och rum.

Han ser människor som kunskapsrika agenter som reflekterar över både sina egna och andras handlingar. Detta interaktionens flöde människor emellan sker kontinuerligt. För Giddens innebär strukturer regler och resurser. Det centrala i agentskapet är människors handlingsförmåga där handlingar innebär makt. Denna makt förmedlas genom resurser som agenten kan utnyttja i sitt handlande samtidigt som det finns regler för handlandet. Reglerna ger både en mening och utgör

173 Danermark B. m.fl. (2003), s. 125 ff.

174 Giddens A. (1984).

begränsningar.¹⁷⁵ Kritik mot Giddens struktureringsteori har framförts av den brittiske filosofen/sociologen Margaret S. Archer där kritiken går ut på att agenter och strukturer inte är två moment av samma process, utan att det istället handlar om två olika fenomen. De sociala strukturerna är redan existerande eftersom människor inte skapar samhället ur intet, utan istället reproducerar eller transformerar det. Alla handlingar förutsätter den föregående existensen av sociala former. Samhället kan inte reduceras till individer, men är samtidigt ett nödvändigt villkor för att mänskligt handlande skall kunna existera överhuvudtaget, menar Archer.¹⁷⁶

Samhället, inte minst kunskapssamhället, som det framgår av diskussionerna ovan är ett komplext fenomen bestående av många olika strukturer, system och praktiker och det gäller att hitta ett sätt att förklara denna ”röra” (som Danermark m.fl. uttrycker) på. Ett sätt att studera komplexiteten i varugörandet av akademisk kunskap i kunskapssamhället kan vara genom att ansluta sig till traditionen av fallstudier. Merriam har försökt att reda ut begreppet ”fallstudier” eftersom hon anser att det råder en förvirring bland forskare om vad fallstudier egentligen innebär. Hon diskuterar ”kvalitativa fallstudier” som forskningsmetod i första hand, men går även in på kvantitativa fallstudiers karakteristika. Begreppet fallstudier har använts synonymt med fältarbete, etnografi, deltagande observation, pilotstudier samt spontana samtal, vilket är ett felaktigt sätt att förklara fallstudiernas innebörd.

Fallstudier är inte heller detsamma som case work (psykosocial undersökning och behandling), case study (fallbeskrivning), case method (fallmetodik) eller case history (fallhistoria), hävdar Merriam. Enligt henne kan en fallstudie definieras som en undersökning av en specifik företeelse så som ett program, en händelse, en person, en process, en situation, en institution eller en social grupp. Det är en intensiv, helhetsinriktad beskrivning och analys av en enda enhet eller företeelse. I en fallstudie kan forskaren ta en liten del av en stor process och med hjälp av fallet beskriva verkligheten. Poängen med denna metod är att forskaren inte behöver göra omfattande beskrivningar utan på ett begränsat område ändå kan ge läsaren en uppfattning om en viss situation. Enligt Merriam är fallstudier det bästa valet eftersom de kan ge en tät beskrivning, är grundade i ett empiriskt material, är holistiska och verklighetsnära. Dessutom förenklar fallstudien informationen för en läsare, belyser olika innebörder och kan förmedla tyst kunskap.¹⁷⁷

Fallstudier är enligt Yin en metod som används för att studera ett fenomen som inte helt kan urskiljas ur sin kontext. Den stora kontexten som fenomenet ingår i är rik på data och möjliggör därför användning av ett mångfacetterat empiriskt material. Fallstudier, oavsett om de baseras på ett fall eller flera fall, kan vara utforskande (exploratory), beskrivande (descriptive) eller förklarande (explanatory). I en utforskande fallstudie kan forskaren inget om studieobjektet i förhand, utan går ut i fält och utforskar studieobjektet för att sedan definiera frågor och hypoteser för sin studie. I en beskrivande fallstudie presenterar forskaren en detaljerad beskrivning av ett fenomen inom dess kontext. Den beskrivande fallstudien täcker studieobjektets bredd och djup. I en förklarande fallstudie presenterar forskaren data som baseras på orsak-verkansamband i syfte att förklara vilka orsaker ger vilka effekter.¹⁷⁸ Min studie är en beskrivande fallstudie.

175 Danermark B. m.fl. (2003), s. 129 ff.

176 Archer M. (1995).

177 Merriam S.B. (1994), s. 9.

178 Yin R. (1993), s. 3 ff.

Precis som alla andra forskningsmetoder har även fallstudien sina begränsningar, poängterar Merriam. En svaghet med metoden är att ett enda fall aldrig kan representera verkligheten fullständigt och därför måste forskaren vara försiktig med att dra generella slutsatser. Fallstudien kan också överförenkla eller överdriva faktorer i en situation som leder till att läsaren drar felaktiga slutsatser om verkligheten. Fallstudien bör ses som ett exempel taget ur en mångfald händelser i den stora processen.¹⁷⁹ Begränsningar med fallstudiemetoden medför inte några problem i min forskning i och med att jag inte eftersträvar att dra några generella slutsatser, utan att lyfta fram och medvetandegöra en problematik kring akademisk kunskap som är närvarande i vårt samhälle. Fallstudien som metod är användbar i min forskning eftersom, genom att studera varugörande av akademisk kunskap, jag kan med det enskilda fallet (Karlstads universitet) beskriva en stor process som pågår i verkligheten. Karlstads universitet blir alltså ett exempel och ett laboratorium för studier av kunskapssamhället och processer som sker där. Hur jag bygger upp min forskning kring Karlstads universitet som fallstudie diskuteras i följande avsnitt.