Avhandlingens kunskapsintresse

5.1.1 Metaperspektivets betydelse

Denna kontroversstudies huvudfokus är inriktat mot förespråkares respektive motståndares kognitiva och sociala strukturer i deras argumentation då de for-mulerar olika former av ställningstaganden i de vetenskapsbaserade frågor som berör skolans respektive medicinens roll, status och institutionella position. För pedagogikens kunskapsområde i allmänhet och för den tvärvetenskapligt präg-lade specialpedagogiken i synnerhet, bedöms att ett metaperspektiv av kontro-versens implikationer, konsekvenser och effekter utifrån dessa aspekter har ett stort intresse. Specialpedagogiken är inte ett fristående kunskapsområde som i någon mening skulle kunna sägas vara skilt från den vetenskapliga disciplinen pedagogik, utan innefattas i denna som ett specifikt kunskapsfält (Persson, 2001).

Dagens grund- och gymnasieskola och kraven från ett kunskapsintensivt sam-hälle, har resulterat i ett ökande antal elever som inte når läroplanens fastställda kunskapsmål och där dessa elever per definition bedöms ha behov av särskilt stöd i undervisningen. Utifrån studiens fokus på kontroversen kan metaperspek-tivet illustrera hur delar av dessa processer tar sig ut i ett aktörs- och kunskaps-perspektiv då grundskolan har att hantera elever med inlärningssvårigheter och beteendeproblematik, där den neuropsykiatriska diagnosen DAMP utgör en för-klaringsmodell mellan problem och lösning. Studien kommer att redovisa en rad olika och i flera fall motstridiga uppfattningar och ställningstaganden som kan knytas till kontroversens aktörer, där grundskolan som institution utgör en viktig formuleringsarena för implementering av det kunskapsparadigm som omfattar den neuropsykiatriska diagnosen DAMP. Kontroversstudiens specifika metodo-logi att närma sig ett av den svenska grundskolans mest omdebatterade pro-blemområden på senare tid (se t.ex. Brante, 2006; Hjörne, 2004; Jakobsson, 2002; Kärfve, 1999; 2000a; 2000b), erbjuder möjligheter för en sådan metaper-spektiverande studie, vilket kan sägas tillföra nya och för pedagogikens område relevanta kunskaper om den vetenskapliga dynamik som präglat den utdragna kontroversen om den neuropsykiatriska diagnosen DAMP.

5.1.2 Kontroversstudier som kunskapsobjekt

Det kunskapsfält som omfattar studier av vetenskapliga kontroverser har bidragit till flera intressanta kunskapsstrukturer och frågeställningar. Detta har utgjort en betydande del av den utvecklingsprocess som i stora delar legat till grund för denna studies tillkomst och varit en väsentlig resurs i arbetet med att elaborera och organisera de teoretiska och metodologiska förutsättningarna för kontro-versstudiens genomförande. Teori- och metodutveckling för kontroversstudier kan inte anses som förgivettagen, menar Brante (1990a) och pekar på att det inte ännu finns någon fullt utbildad form av

[…] konsistent social epistemologi som motsvarar rationalismens eleganta system, såsom Poppers kritiska rationalism eller positivismens logiska empirism. (Brante, 1990, s. 4)

Därför erbjuder de relativistiska forskningsprogrammen, hävdar Brante (1990a), en metodologisk lösning som tycks vara mer eller mindre skräddarsydda för kon-troversstudier. Hallberg (1997) pekar på att det idag, dels finns en omfattande litteratur som beskriver kontroversstudier, dels finns en pågående debatt om de kontroversstudier som genomförts, främst representerad av kontroversforskarna

5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

själva där de metodologiska frågorna har fått stor uppmärksamhet (se t.ex. Hall-berg och Bragesjö, 2003; HallHall-berg, 2007).

5.1.3 Den reflexiva ansatsen

Institutionella praktiker avgränsas från varandra genom utövandet av olika fo r-mer av professionell kompetens. Mellan dessa professionella kompetenser finns utstakade gränser eller former av gränsövervakning (Brante, 1990). När olika in-stitutionella praktiker hävdar sin professionella kompetens på en gemensam kon-fliktarena, är denna att betrakta som en form av skärningspunkt mellan dem, där också gränsöverskridanden är möjliga. Det innebär att det forskningsobjekt som föreligger för studiens fokus, är det avgränsade område som utgör en skärnings-punkt eller gränssnitt mellan medicinska företrädares olika kunskapsanspråk som berör grundskolans verksamhet.

Med den bestående oenighet som uppstod i kontroversen om den neuropsykia-triska diagnosen DAMP, formulerade kontroversens aktörer konkurrerande kun-skapsteoretiska utsagor och försanthållanden om implementering och tilläm p-ning i skolans praktik. Därvidlag kan beskrivp-ningen av detta avgränsade konflikt-scenario sägas vara ett socialt konstruerat objekt i studien. Syftet med en sådan konstruktion är att accentuera och konturera de olika implikationer och skilln a-der som blir synliga då kontroversens aktörer formulerar utsagor och argument i hur den neuropsykiatriska diagnosen DAMP skall översättas och tillämpas i en pedagogisk praktik.

En forskare kan sägas utgöra en aktiv länk mellan de forskningstraditioner och den kunskap som är resultatet av dennes ansträngningar. Dessa föreligger sedan för en kritisk granskning av det vetenskapssamhälle som forskaren är del av. Uti-från ett reflexivt förhållningssätt innebär det att när forskaren beträder, undersö-ker, beskriver, analyserar och diskuterar kunskapsområden som kan definieras som utanförliggande av de vetenskapliga traditioner och vedertagna metodolo-giska ramar som denne vanligtvis är knuten till, kan dennes medvetenhet om detta förhållande sägas vara en tillgång då det successiva framträdandet av resul-tatet från ett vetenskapligt arbete ibland tenderar att gå i mer eller mindre ovän-tade riktningar. Denna reflexiva ansats bör således inte bara tillämpas på den a v-gränsade kontroversstudien, utan också på förekommande metodologiska ut-gångspunkter och vetenskapliga ställningstaganden. Forskning om vetenskapsba-serade kontroverser i samhället har kommit att inta en ökande grad av betydelse, samt utgör bland ett flertal vetenskapliga inriktningar en viktig kunskapstillgång

om hur vi kan förstå olika sociala och politiska förändringar och processer i samhället.

5.1.4 Att tydliggöra det medicinska perspektivet

Som ovan nämnts, strävar kontroversstudien därför efter att tydliggöra struk-turerna i det kognitiva och sociala innehåll som medicinska företrädare produce-rar om de kunskapsområden i grundskolans verksamhet som berörs av kontro-versen.

Den neuropsykiatriska diagnosen DAMP beskrivs som en medicinskt definierad förklaringsmodell för inlärningssvårigheter och beteendeproblematik av de m e-dicinska företrädarna, men får sitt uttryck i den pedagogiska praktik som berör undervisningen av de elever som har behov av särskilt stöd. Pedagogiska b e-skrivningar av enskilda elevers svårigheter att nå läroplanens kunskapsmål har ett begränsat förklaringsvärde för kognitiva svårigheter, koncentrationsproblematik och beteendestörningar. Därmed inställer sig också svårigheter att producera en relevant problemformulering som kan frigöra, aktivera eller legitimera de resur-ser som bedöms som nödvändiga för att tillgodose behovet av särskilt stöd. Av den övergripande medicinska verksamhet, som utgör ett institutionaliserat verk-tyg för samhällets ideologiska och socialpolitiska intentioner i arbetet med dess invånares hälsa, kan det sägas att medicinska företrädare har ett stort inflytande för hur elevers behov av särskilt stöd skall bemötas inom ramen för skolans pe-dagogiska verksamhet.

Ur ett sådant perspektiv talar vi i generell mening om att överenskommelser och avtal mellan å ena sidan läkare och patient, å andra sidan mellan medicinska in-stitutioner och samhället, till stor del är beroende av den medicinska vetenskap-ens förmåga att förebygga, lindra, bota och rehabilitera sjukdomstillstånd. Ur denna övergripande aspekt kan alltså medicinen betraktas som ett profession s-område där interventioner i form av kritik mot dess mål, metoder och medel som kommer från andra professionella aktörer än medicinskt sakkunniga, be-traktas som en störning av dess föregivet legitima verksamhet i första hand, men kan också sekundärt anta formen av ett reellt hot mot dess legitimitetsanspråk och utövandet av jurisdiktion då kritik föreligger internt som kollegialt orienterad granskning.

5.1.5 Distinktioner mellan medicin och pedagogik

Mot bakgrund av ovanstående är det här därför nödvändigt att belysa ett par vik-tiga distinktioner.

5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

 Individnivå: Distinktion av förhandlingsposition som uppstår då det me-dicinska utlåtandet för enskild elev med diagnosproblematik – i behov av särskilt stöd – skall översättas till pedagogiska åtgärder i skolans praktiska vardag. Den medicinska diagnosen avser vanligtvis att initiera ett antal lämpliga pedagogiska åtgärder för att den berörde eleven kompensatoriskt skall få sådant stöd i undervisningen att denne kan nå läroplanens kun-skapsmål.

 Institutionell nivå: Distinktion kan sägas utgå från den existerande asym-metrin ifråga om vetenskaplig status och legitimitet som finns mellan di-sciplinerna pedagogik och medicin.

Förklaringsvärdet i ovan anförda distinktioner kan i huvudsak sägas vila på två faktorer som hade stor betydelse under det tidsintervall som kontroversstudien berör:

 För det första, läkare vars speciella inriktning och praktik berör neuropsy-kiatrins kunskapsområde, är legitimerade av Socialstyrelsen för utövandet av sin medicinska profession och ryms därmed inom ett implicit samhälls-uppdrag genom att de är förordnade att bedöma och utfärda neuropsykia-triska diagnoser som till exempel DAMP då inlärningssvårigheter och be-teendeproblematik motsvarade uppställda kriterier. Pedagoger däremot är inte i saklig mening legitimerade och förordnade på motsvarande sätt av en statlig myndighet2. De har inom ramen för sitt professionella uppdrag och sin verksamhet i skolan att genomföra lämpliga pedagogiska åtgärder för de elever i behov av särskilt stöd, vars svårigheter definierats via medi-cinsk sakkunskap och som har anknytning till den neuropsykiatriska dia-gnosen DAMP.

 För det andra, emedan de medicinska företrädarna har ett fackspråk som ligger nära naturvetenskapens positivistiskt präglade krav på exakthet och finalitet, har pedagogikens yrkesbegrepp av historiska skäl en svagare po-sition i detta avseende, då dess framväxt som vetenskaplig disciplin kan sägas vara resultatet av en i många stycken tvärvetenskaplig process med starka band till humaniora.

Kontroversen om den neuropsykiatriska diagnosen DAMP samt de sociala, poli-tiska och ideologiska implikationer och konsekvenser som följde i spåren av denna kontrovers, är vetenskapligt relevant för studier inom ramen för det aka-demiska fält som berör pedagogikens kunskapsområde.

2 Under hösten 2010 lade regeringen fram en proposition om lärarlegitimation till riksdagen. Beslutet fattades sedan den 3 mars 2011. Legitimationssystemet träder i kraft den 1 juli 2012. Särskilda övergångsregler kommer att gälla fram till 2015 för att skolorna ska ha möjlighet att anpassa sig till det nya regelverket. (Lärarnas Riksförbund, 2012)