3. KONTROVERSSTUDIER
3.4 Skol- och pedagogikrelaterade kontroverser – medias betydelse och roll
Vetenskapsbaserade kontroverser som har kopplingar till sociala, politiska och ekonomiska värden drivs i stor utsträckning genom olika media, där vetenskap-liga och politiska företrädare samt andra formeringar av såväl professionella som icke-professionella intressegrupper ges olikartat utrymme för sina ståndpunkter. Vid sökning i de olika databaser som finns tillgängliga vid Göteborgs universitet, visade det sig att kontroverser som specifikt kan relateras till skolans verksamhet
och pedagogikens kunskapsområde inte utgör något undantag i förlopp och struktur i jämförelse med andra förekommande kontroverser där stora veten-skapliga, politiska och ideologiska värden står på spel. Att påvisa förekomsten av skol- och pedagogikrelaterade kontroverser och det genomslag de får genom in-teraktionen med mediala resurser, främst i det internationella perspektivet, indi-kerar att dessa också har ett vetenskapligt värde för svensk pedagogisk forskning. Förekomsten av svenska kontroversstudier som specifikt berör skolans verk-samhetsområde och pedagogikens kunskapsfält är i stort sett obefintliga. Vid omfattande sökningar i databaser vid Göteborgs universitet har det bara varit möjligt att finna en enda explicit kontroversstudie som har en direkt anknytning till pedagogikens kunskapsområde. Denna utgörs av en avhandling som analyse-rar en kontrovers om olika synsätt på läsinlärning (Hjälme, 1999). Vid ett person-ligt samtal med författaren till denna avhandling, Anita Hjälme (2006), FD, framkom att denna sannolikt är den enda i sitt slag som genomförts som en ve-dertagen kontroversstudie inom den svenska pedagogikens forskningsfält. Där-emot i motsvarande amerikansk kontext finns flera belysande exempel på kon-troverser som berör skolans verksamhet och pedagogiska frågeställningar, vilket ett stort antal artiklar vittnar om. Bland artikelmaterialet intar den amerikanska kontroversen om läsinlärning en betydande roll, men mot bakgrund av Hjälmes (1999) noggranna genomgång av denna, kommer det i det nedanstående inte vi-dare att beröras kontroverser med denna inriktning.
3.4.1 Debatt om läsinlärning – föremål för kontroversstudier
Hjälmes (1999) studie berör kontroversen mellan olika uppfattningar om meto-der för läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Det empiriska materialet för hennes kontroversstudie utgörs i huvudsak av artiklar som speglar debatten i Lärartidningen och Svensk skoltidning i tre perioder under 1977–78, 1981 samt 1986. I hennes studie blir motsättningarna tydliga mellan de teorier som repre-senteras av forskningen och den utbildningsideologi som skolans verksamhet präglas av. Studien illustrerar också hur de olika aktörernas intresse styrs utifrån interna och externa faktorer, dels i skolpraktikens arbete med kollegor, dels som ett ideologiskt, politiskt och ekonomiskt externt inflytande. Detta bidrar till att kontroversen får en komplex dynamik.
Liksom i många andra kontroversstudier, har de mediala uttrycken för oenighet en given roll som empiriskt underlag i Hjälmes (1999) studie av tre avgränsade debattperioder i Lärartidningen och Svensk skoltidning. Hennes studie visar hur debatten polariseras och försvårar en saklig och nyanserad diskussion om ko
n-3. KONTROVERSSTUDIER
troversens innehåll av sakfrågor. Därför är också två av hennes grund läggande frågor hur argumenten hos kontroversens aktörer ser ut på ett sakfrågeplan re-spektive vilka implikationer som ger läsdebatten dess laddning. Hjälme har i sin kontroversstudie inspirerats av den metodik som Brante (Brante och Elzinga, 1988; Brante, 1990) utvecklat för analys av kontroverser och som han tillämpat i flera studier av vetenskapsbaserade kontroverser.
Liksom i Brantes (Brante och Elzinga, 1988; Brante, 1990) fall, finns det i Hjäl-mes (1999) studie en vetenskaplig sida av kontroversen om läsinlärning, där olika företrädare åberopar vetenskapligt grundade argument. Men där finns också fö-reträdare i form av lärare som åberopar sina kunskaper och erfarenheter från undervisningspraktiken som kraftfulla argument. Hjälmes resultat visar föga oväntat, att det råder olika uppfattningar om med vilka metoder läsinlärning skall bedrivas i en undervisningspraktik. Positionerna bland kontroversens aktörer delas i huvudsak mellan två poler, där det å ena sidan hävdas en biologisk grund för tal- och läsutveckling, men där motståndarna till denna uppfattning å andra sidan menar att läsinlärning är en sociokulturellt determinerad process.
En av utgångspunkterna för Hjämes (1999) studie, är dess amerikanska motsva-righet och de omständigheter som polariserar aktörerna i två disparata uppfatt-ningar om läsinlärning, vilken utgör en viktig bakgrund till hennes studie av den svenska debatten om läsinlärning. I den amerikanska kontexten är de belysande exemplen flera beträffande skol- och pedagogikrelaterade kontroverser. Dock, i likhet med motsvarande svensk forskningskontext, är samlade vetenskapliga an-satser mot mer explicita kontroversstudier som berör skolans och pedagogikens innehåll inte vanligt förekommande. För att gestalta något av den ovan anförda diskussionen om kontroverser med anknytning till pedagogikens kunskapso m-råde, men inte minst dess dynamiska och komplexa interaktion med media, kommer det i det nedanstående kortfattat att redovisas några belysande exempel på hur olika skol- och pedagogikrelaterade kontroverser får uttryck i internation-ell media och forskning.
3.4.2 The Math Wars
En sökning i databaser vid Göteborgs universitet efter kontroversstudier inom det amerikanska pedagogikfältet gav inget resultat. Däremot finns ett omfattande artikelmaterial tillgängligt, som på olika sätt och från olika perspektiv diskuterar och tar ställning till enskilda frågor inom olika pedagogiskt relaterade kontrover-ser. Dessa har till skillnad från sin svenska motsvarighet en sociopolitisk till-komstsituation och utveckling som ser något annorlunda ut genom den specifika
interaktionen mellan delstatliga och nationsövergripande förordningar och lagar. En tendens bland amerikanska kontroverser är att de ofta leder till rättsliga prövningar i federala domstolar. De omtvistade frågeställningar som dessa kon-troverser innehåller och som prövas rättsligt, ligger till grund för en bestående oenighet i såväl pedagogiska som andra typer av samhällsrelaterade frågor, vilka kan lokaliseras till konsekvenser och risker i samhällets övriga civila sektorer. Dessa får vanligen ett stort utrymme i media (se t.ex. Engelhardt Jr & Caplan, 1989a; Goodell, 1989; Nelkin, 1979a; Nelkin & Tancredi, 1994).
I delstaten Kalifornien väckte kontroversen om skolans matematikundervisning stor uppmärksamhet i media (Kelly, 2004). Kalifornien var en av de första delsta-terna som började reformera sin matematikundervisning mot bakgrund av det dåliga resultat amerikanska elever fick i en internationell undersökning av elevers matematiska kunskaper som omfattade 41 länder (Wu, 1994; 1996; 1997; 1998; 1999). Burmester (Burmester & Wu, 2004) hävdar att lärare som regel har omfat-tande pedagogiska kunskaper, men att de samtidigt kan ha stora kunskapsbrister i matematikämnet. Aktörerna i denna kontrovers benämns ofta som traditional-ister och reformtraditional-ister, där man i den mediala polemiken tillmäter traditionaltraditional-ister- traditionalister-nas syn på matematikundervisning epitet som ”parrot math” respektive reformis-ternas synsätt som ”fuzzy math” (Kelly, 2004). Dock menar Becker och Jacob (1998) att media bara fångar en liten del av kontroversens innehåll och då oftast de mer spektakulära och polemiska utspelen från aktörerna.
3.4.3 School Vouchers
Man kan givetvis fråga sig huruvida en omtvistad reform som School Vouchers kan anses vara en pedagogiskt relaterad kontrovers och vilka former av veten-skapsbaserad oenighet som ryms inom dess ram. Ett skäl som talar för detta, är att reformen med School Vouchers fått en ansenlig plats på den mediala arenan, men där de mer uttalat vetenskapliga argumenten från olika studier förefaller få stå tillbaka för de sociala, politiska och ekonomiska frågor om hur fördelningen av skolan resurser skall vara utformade. Kontroversen om School Vouchers fö-refaller såtillvida i högre grad uppträda som ett problem i en föregiven social ordning, än ett ifrågasättande utifrån uttalat vetenskapliga grunder.
School Vouchers är en reform som tillkommit i enskilda delstater för att finan-siera inträde och utbildning i privata skolor för elever från socioekonomiskt svaga grupper i samhället. School Vouchers kan också benämnas som
Compensa-tory transfer payment eller school capitation allowance (Utbildningsdepartementet, 2003).
3. KONTROVERSSTUDIER
Det föreligger dock en betydande skillnad mellan det svenska och amerikanska utbildningssystemet. Det svenska begreppet skolpeng innebär i princip att en fastställd summa pengar följer med och finansierar varje elev genom grundskola och gymnasium, oavsett om elevens vårdnadshavare väljer en friskola eller kommunal skola. I den amerikanska kontroversen har motståndarna varit många till systemet med School Vouchers, likväl som det finns många förespråkare som värnat om implementeringen av reformen. Som flera genomförda studier visat (se t.ex. Epple & Romano, 1998; Greene et al, 1999; Howell et al, 2002), är aktö-rerna i denna kontrovers sällan formerade som explicit homogena intressegrup-per av förespråkare eller motståndare, vilket annars är ett vanligt förekommande tema då kontroverser ges offentlig insyn via den mediala arenan. Snarare visar kontroversen om School Vouchers prov på en utvecklad flerdimensionell pro-blematik, vars mikro-, meso- och makroplan interagerar med varandra via poli-tiska, ideologiska och ekonomiska faktorer i de olika delstater där de införts eller prövats.
3.4.4 No Child Left Behind
Sedan president Bush förnyade The Elementary and Secondary Education Act (Imms, 2004) under den nya benämningen No Child Left Behind, har det uppstått en kontrovers om hur denna reform skall implementeras och tillämpas i sin nya form. Det övergripande syftet med lagen, konstaterar Ponnuru (2006), är att mer eller mindre tvinga utbildningsansvariga i delstaterna att höja elevernas kun-skapsstandard. Det har inte funnits någon oenighet över syfte och mål med denna lagstiftning. Problemet är i stället hur man avser att operationalisera mål och medel för att kunna omsätta dem i praktiken och hur denna överföring till skolans praktik skall se ut.
En av de stora konfliktladdade frågorna berör hur man skall tolka och tillämpa de standardiserade tester som eleverna genomför. Gentry (2006) menar att ett ensidigt fokus på innehållet i testerna leder till en reduktion av undervisnings-innehållet. Detta lägger en alltför stor uppmärksamhet på förberedelser inför test, vilket i slutändan ställer frågan om huruvida man mäter det reella utfallet i elevers studieframgångar. Klein och Hoff (2006) återger senator Kennedys för-slag till kongressen för hur man ska underlätta implementering och användning av de målsättningar som finns uttalade i reformen No Child Left Behind. Senator Kennedy menar att man behöver bättre genomtänkta lösningar för att möta de utmaningar som identifierats och synliggjorts sedan lagen infördes. Det finns också ett behov av en adekvat beskrivning av hur offentliga skolor praktiskt skall gå tillväga för att få medel till federal finansiering för rådgivare och coacher som
skall stödja lärare i syftet att vända den negativa utvecklingen med elevernas st u-dieresultat.
Enligt den årliga undersökning som Phi Delta Kappa (American School Board Journal, 2006) genomför beträffande allmänhetens uppfattning om det offentliga skolsystemet, visar resultaten bland annat att 39 procent uppfattar den offentliga skolan som alltför fokuserad på testresultaten från standardprov, vilket också Ponnurus (2006) genomgång ger belägg för – ”to much teaching to the test” (p. 50). Inom denna grupp var det 45 procent av föräldrar till elever som delade denna uppfattning. Det kan givetvis resas invändningar mot att man verkar vara överens om målet, men knappast om medlen för att nå dit. Skillnaderna förefal-ler snarare bestå i att förespråkarna har fokus på själva standardtesterna emedan motståndarna är fokuserade på vikten av en genuint förankrad inlärningsprocess som beaktar alla ingående aspekter av undervisningen, vilka sammantaget bör leda fram till ett godkänt resultat i standardtesterna. Således framhåller båda grupperna värdet av att kunna mäta kunskapen men är oeniga om innehåll, me-ning och tillämpme-ning av testresultaten. Oenigheten tycks bestå över tid, trots att flera intressegrupper åberopar olika pedagogiska och etiska skäl för sina olika argument.
3.4.5 Den mediala arenans betydelse
Media framstår som ett viktigt verktyg för att skapa opinion för eller emot samt för att vinna legitimitet för sina argument. Som sådan kan den mediala arenan förstås som en väsentlig och verksam del av vetenskapsbaserade kontroverser. Genom studier av kognitiva och sociala strukturer i argumenten samt de tidvis återkommande polemiska utspel som aktörer ger uttryck för, kan kontroversers mediala avtryck sägas utgöra ett empiriskt relevant underlag för analys av inne-håll och förlopp. Mazur (1981) har studerat hur sambandet mellan medias roll och opinionsbildning uttrycks i vetenskapliga kontroverser. Bland annat visar han med ett exempel på hur en vetenskapsbaserad kontrovers konstruerades i media genom den uppseendeväckande publiceringen 1975 av E. O. Wilsons bok
Sociobiology: The New Synthesis.
Media coverage of scientific controversies may do more than define and ampli-fy an event; it may have profound effects on public attitudes, the precise nature of which is difficult to specify. (Mazur, 1981, p. 109)
Kontroversen om E. O. Wilsons publicering av Sociobiology: The New Synthesis, menar Mazur (1981), är ett exempel på hur några förhållandevis få individer är i
3. KONTROVERSSTUDIER
stånd att definiera en vetenskaplig händelse och där en begränsad skara av aktö-rer producerar en nationell kontrovers av den genom sin specifika kontroll av kommunikationsmöjligheterna mellan vetenskap och media. Analogin till den inledande mediala turbulensen kring Kärfves (2000a) publicering av Hjärnspöken;
Damp och hotet mot folkhälsan, ligger nära till hands, där både definitionen av en
vetenskapsrelaterad publicering och produktion av en kontrovers är två viktiga element som samspelar med media på en offentlig arena. Dock, ur Mazurs (1981) perspektiv tar inte kontroversen om den neuropsykiatriska diagnosen DAMP sin början i samband med Kärfves (2000a) publicering av sin uppmärk-sammade bok, utan kan sägas utgöra en typ av kontrovers som ursprungligen startar utanför den mediala arenan och debatteras som en vetenskapligt intern professionell angelägenhet under sin inledande fas.
När Kärfve (2000a) via media och publiceringen av sin omdebatterade bok in-träder på denna av neuropsykiatrin professionellt definierade arena, sker en ökad intensitet av kontroversen på ett sätt som bidrar till att de involverade aktörernas aktiviteter fångar medias intresse, vilket därmed ökar aktörernas tillgänglighet till denna som en potentiell kommunikationskanal för sina argument och sina pole-miska utspel. Mazur (1981) pekar på att denna typ av konfliktstruktur följer en given och oftast pålitlig ordning. När medias täckning av en kontrovers ökar i omfattning, ökar också den allmänna oppositionen mot den ifrågasatta veten-skapen; när medias intresse på motsvarande sätt minskar, avtar också de mest iögonfallande uttrycken för opposition. Utifrån Mazurs synsätt på vetenskapliga kontroverser, är dynamiken mellan vetenskapliga företrädare, media och allmän-het en relevant komponent i kontroversstudier som man svårligen kan bortse från. Genom den empiriska resurs som den mediala arenan utgör, kan kunskap om kontroverser problematiseras genom att lyfta fram och belysa tendenser till oenighet i vetenskaplig verksamhet, där sociala, politiska och ekonomiska värden står på spel, enligt Hallberg (1997).