Mål och policy med avseende på fi nansiell risk Volvos fi nansiella instrument består, förutom av derivat, av banklån,

fi nansiella leasingavtal, leverantörsskulder, kundfordringar, aktier och andelar samt kassa och kortfristiga placeringar.

De huvudsakliga fi nansiella riskerna som uppstår som en effekt av hanteringen av fi nansiella instrument utgörs av ränterisk, valutarisk, likviditetsrisk samt kreditrisk. Samtliga dessa risker hanteras i enlig-het med fastställd fi nansiell policy.

Ränterisker

Med ränterisker avses risker för att ändrade räntenivåer påverkar kon-cernens resultat och kassafl öde (kassafl ödesrisker) eller det verkliga värdet av fi nansiella tillgångar och skulder (prisrisker). Genom att matcha räntebindningstiden för fi nansiella tillgångar och skulder minskas exponeringen. Ränteswapar används för att förändra/påverka räntebindningstiden för koncernens fi nansiella tillgångar och skulder.

Valutaränteswapar möjliggör upplåning i utländska valutor från olika marknader utan att tillföra valutarisk. Volvo innehar även standardise-rade ränteterminskontrakt (futures) och FRA:s (forward rate agree-ments). Merparten av dessa kontrakt används för att säkra räntenivåer för kort upplåning eller placering.

Kassafl ödesrisker

Påverkan av ändrade räntenivåer på framtida valuta- och räntefl öden avser främst koncernens kundfi nansieringsverksamhet och fi nans-netto. Inom kundfi nansieringsverksamheten mäts matchningsgraden för räntebindning på in- och utlåning. Beräkningen av matchningsgra-den exkluderar eget kapital som i kundfi nansieringsverksamheten uppgår till mellan 8% och 10%. Enligt policy skall matchningsgraden i kundfi nansieringsverksamheten överstiga 80%. Vid utgången av 2008 var denna matchningsgrad 100% (100). En del av den kortfris-tiga fi nansieringen till kundfi nansieringsverksamheten kan dock utgö-ras av interna lån från industriverksamheten varför matchningsgraden i koncernen då kan vara något lägre. Volvos räntebärande tillgångar, vid sidan av tillgångar i kundfi nansieringsverksamheten, bestod vid utgången av 2008 främst av likvida medel samt likvida tillgångar pla-cerade i räntebärande värdepapper med korta löptider. Målsättningen är att genom användningen av derivatinstrument nå en räntebind-ningstid på sex månader för de likvida tillgångarna i Volvos industriella verksamhet. Den 31 december 2008 var, efter beaktande av derivat-instrumet, den genomsnittliga räntan på dessa tillgångarna 2,9%

(4,4). Utestående lån hade, efter hänsyn taget till derivatinstrument, räntevillkor motsvarande en räntebindningstid på sex månader och den genomsnittliga räntan vid årsskiftet uppgick till 4,1% (4,5).

Prisrisker

Exponering för prisrisker till följd av ändrade räntenivåer avser fi nan-siella tillgångar och skulder med längre räntebindningstid (”fast ränta”). En jämförelse mellan redovisade värden och verkliga värden av Volvos samtliga fi nansiella tillgångar och skulder samt derivatinstru-ment framgår av not 37 Finansiella instruderivatinstru-ment. Efter övergången till IFRS 2005 överensstämmer bokförda värden med marknadsvärden.

Vid ett antagande att marknadsräntorna för samtliga valutor plöts-ligt steg en procentenhet (100 räntepunkter) från räntenivån den 31 december 2008 skulle Volvos räntenetto, med alla andra variabler oförändrade, under den närmaste tolvmånadersperioden påverkas med –88 (–25) beaktat en räntebindningstid på sex månader för till-gångar och skulder. Vid ett antagande om att marknadsräntorna på motsvarande sätt sjönk med en procentenhet (100 räntepunkter), skulle Volvos räntenetto påverkas positivt med motsvarande belopp.

Av tabellen nedan framgår resultateffekt av nettopositioner i för Volvo viktiga fi nansieringsvalutor, obeaktat räntebindningstid, om rän-tenivån stiger med 1 procentenhet.

Belopp i Mkr Resultateffekt

SEK 62

USD –17

EUR –130

CAD –12

JPY –125

KRW 8

Ovanstående känslighetsanalyser baseras på förenklade antaganden.

Det är inte orimligt att marknadsräntorna förändras med 100 ränte-punkter på årsbasis. Däremot stiger eller sjunker de i verkligheten oftast inte vid en tidpunkt. I känslighetsanalysen antas vidare en parallellförskjutning av avkastningskurvan samt att räntor på både till-gångar och skulder påverkas på samma sätt av ändrade marknads-räntor. Effekten av verkliga ränteförändringar kan därför avvika från ovanstående analys. Volvo säkrar valuta- och ränterisker med hjälp av derivatinstrument.

Noter och kommentarer

Valutarisker

Innehållet i den redovisade balansräkningen kan påverkas av föränd-ringar i olika valutakurser. Valutarisker i Volvos verksamhet är relate-rade till förändringar i värdet av kontrakterelate-rade och förväntade framtida betalningsfl öden (kommersiell valutaexponering), förändringar i vär-det av lån och placeringar (fi nansiell valutaexponering) samt föränd-ringar i värdet av tillgångar och skulder i utländska dotterföretag (valu-taexponering av eget kapital). Målet för Volvos valutariskhantering är att kortsiktigt minimera negativa effekter på Volvos resultat och fi nan-siella ställning till följd av valutakursförändringar.

Kommersiell valutaexponering

I syfte att säkra värdet av framtida betalningsfl öden i utländska valutor använder Volvo terminskontrakt och valutaoptioner. Prognosticerade nettofl öden i respektive valuta för de kommande sex månaderna säk-ras till 75%, för månad sju till tolv skall säkring ske till 50% och för avtalade fl öden efter tolv månader skall säkring normalt ske. Till följd av den globala fi nanskrisen kommer Volvo successivt och tills vidare fl ytta fokus från att valutasäkra prognostiserade fl öden till att endast säkra avtalade fl öden.

Nominellt belopp avseende samtliga utestående termins- och optionskontrakt den 31 december 2008 uppgick till 73,8 miljarder kronor (63,1). Verkligt värde för dessa kontrakt uppgick vid samma tidpunkt till –2.936 Mkr (266).

Nedanstående tabell visar vilken effekt en förändring av den svenska kronans värde i förhållande till andra valutor skulle få på det verkliga värdet av utestående kontrakt. I verkligheten förändras nor-malt inte valutakurser vid en tidpunkt och i samma riktning och den verkliga effekten av valutakursförändringar kan därför avvika från nedanstående känslighetsanalys.

Förändring SEK mot samtliga utländska valutor, %

Verkligt värde av utestående kontrakt

–10 –6.245

0 –2.936

10 373

Finansiell valutaexponering

Lån och placeringar i koncernens dotterföretag sker huvudsakligen genom Volvo Treasury i lokala valutor och därigenom minimeras fi nan-siell valutaexponering i respektive företag. Volvo Treasury använder olika derivatinstrument för att kunna tillhandahålla ut- och inlåning i olika valutor utan att öka företagets egen risk. Volvokoncernens fi nan-siella nettoställning påverkas av förändrade valutakurser eftersom fi nansiella tillgångar och skulder är fördelade mellan koncernföretag vilka bedriver sin verksamhet i olika valutor.

Valutaexponering av eget kapital

Det koncernmässiga värdet av tillgångar och skulder i utländska dot-terföretag påverkas av gällande valutakurser i samband med att omräkning av tillgångar och skulder sker till svenska kronor. För att minimera valutaexponering av eget kapital optimeras fortlöpande storleken på eget kapital i utländska dotterföretag med hänsyn till kommersiella och legala förutsättningar. Kurssäkring av eget kapital kan förekomma i fall då ett utländskt dotterföretag bedöms som över-kapitaliserat. Nettotillgångar i utländska dotter- och intresseföretag uppgick vid utgången av 2008 till 66,0 miljarder kronor (61,1). Av detta belopp var 4,3 miljarder kronor (3,8) kurssäkrat genom lån i utländska valutor. Av de lån som använts som säkringsinstrumet för-faller 3,3 miljarder kronor till betalning under 2010 och resterande 1,0 miljarder kronor under 2011. Kurssäkringsbehov avseende investe-ringar i intresseföretag och övriga företag avgörs från fall till fall.

Kreditrisker

Volvos kreditgivning styrs av koncernövergripande policies och regler för kundklassifi cering. Kreditportföljen skall innehålla en sund fördel-ning mellan olika kundkategorier och branscher. Kreditriskerna hante-ras genom aktiv kreditbevakning, rutiner för uppföljning och i före-kommande fall återtagande av produkter. Vidare bevakas fortlöpande att erforderliga reserveringar sker för osäkra fordringar. I nedanstå-ende tabeller presenteras åldersanalyser av förfallna kundfordringar och kundfi nansieringsfordringar i relation till gjorda reserveringar. Det är inte ovanligt att en fordran regleras ett par dagar efter förfalloda-tum, vilket påverkar omfattningen av åldersintervallet 1–30 dagar.

Kreditportföljen inom Volvos kundfi nansieringsverksamhet uppgick den 31 december 2008 till cirka 98 miljarder kronor (79) för hela koncernen och till cirka 112 miljarder kronor (91) i segmentet Kund-fi nansiering. Skillnaden avser den omklassiKund-fi cering som sker i seg-mentsredovisningen för Kundfi nansiering då operationella leasingav-tal klassifi ceras som fi nansiella leasingavleasingav-tal i enlighet med IAS 14 Segmentsrapportering. Se not 1 för detaljer kring den redovisnings-mässiga hanteringen. Kreditrisken inom denna portfölj fördelas mel-lan ett stort antal enskilda kunder och återförsäljare. Säkerheter fi nns i form av de fi nansierade produkterna. I kreditgivningen eftersträvas en balans mellan riskexponering och förväntad avkastning. Volvokon-cernens fi nansiella tillgångar förvaltas till största delen av Volvo Tre-asury och placeras på penning- och kapitalmarknaderna. Alla place-ringar måste uppfylla kraven på låg kreditrisk och hög likviditet.

Motparter för både placeringar och derivattransaktioner bör enligt Volvos kreditpolicy erhållit en rating om A eller bättre hos något av de väletablerade kreditrating-instituten.

Vid användning av derivatinstrument uppkommer en motpartsrisk vilket innebär att en potentiell vinst inte blir realiserad om motparten inte fullföljer sin del av kontraktet. När det är möjligt tecknas kvitt-ningsavtal (så kallade master netting agreements) med respektive motpart för att reducera exponeringen. Motpartsriskexponeringen för futures-kontrakt begränsas genom daglig eller månatlig kontantöver-föring motsvarande värdeförändringen på öppna kontrakt. Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende valutaterminskontrakt, ränteswappar och ränteterminskontrakt, optioner och råvarukontrakt uppgick den 31 december 2008 till 3.798 (3.424), 2.763 (2.527), 229 (48) samt 38 (113).

Kreditportfölj – Kundfordringar och kundfi nansieringsfordringar

Kundfordringar 2007 2008

Kundfordringar brutto 31.427 32.272

Reserv för osäkra kundfordringar –923 –1.749

Kundfordringar efter avdrag för reserv 30.504 30.523 För detaljer avseende kundfordringar och reserv för osäkra kundford-ringar se även not 20.

Kundfi nansieringsfordringar 2007 2008 Fordringar i kundfi nansieringsverksamhet 80.210 99.931 Reserv för osäkra fordringar

i kundfi nansieringsverksamhet –1.363 –1.442

Kundfi nansieringsfordringar efter

avdrag för reserv 78.847 98.489

Noter och kommentarer

120

KONCERNEN

Finansiell information 2008

Förändring av reserv för osäkra

kundfi nansieringsfordringar 2008

Enligt balansräkning den 31 december föregående år 1.363 Nya reserver redovisade över resultaträkningen 483 Vändning av reserver redovisade över resultaträkningen –39 Upplösning av reserv hänförlig till konstaterade kundförluster –475

Effekt av ändrade valutakurser 110

Enligt balansräkning den 31 december 1.442

För detaljer avseende långfristiga och kortfristiga kundfi nansierings-fordringar se även noterna 16 och 19.

Förfallostruktur för kundfordringar och kundfi nansieringsfordringar

2007 2008

Kundfordringar Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt

Kundfordringar brutto 27.520 1.930 704 1.273 31.427 27.045 2.008 1.266 1.953 32.272

Reserv för osäkra kundfordringar –214 –39 –71 –599 –923 –400 –63 –79 –1.207 –1.749

Kundfordringar ej nedskrivna 27.306 1.891 633 674 30.504 26.645 1.945 1.187 746 30.523

2007 2008

Kundfi nansieringsfordringar,

förfallna betalningar Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt

Förfallet belopp – 597 173 126 896 – 955 497 387 1.839

Reserv för osäkra

kundfi nansieringsfordringar –159 –46 –70 –115 –390 –82 –65 –149 –146 –442

Kundfi nansieringsfordringar,

ej nedskrivna –159 551 103 11 506 –82 890 348 241 1.397

Ovanstående tabell visar förfallna betalningar inom kundfi nansie-ringsverksamheten i relation till specifi ka reserver. Det totala kon-traktsbelopp till vilka de förfallna betalningarna är relaterade framgår av nedanstående tabell. I syfte att bemöta inträffade men ännu ej identifi erade osäkra kundfi nansieringsfordringar, fi nns tillkommande reserver om 1.000 (973). Resterande utestående risk bemöts av

säkerheter i de fi nansierade produkterna och, i särskilda fall, genom andra kreditgarantier såsom borgensåtaganden, kreditförsäkringar, säkerheter på annan egendom som tillhör låntagaren etc.

Säkerheter tagna i anspråk och som uppfyller kriterierna för redo-visning uppgår till 748 (130) per den 31 december 2008.

2007 2008

Kundfi

nansieringsford-ringar, total exponering Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt Ej förfallna 1–30 31–90 >90 Totalt Kundfi nansierings fordringar 66.812 10.527 2.162 709 80.210 83.618 9.237 4.129 2.947 99.931 Omförhandlade fi nansiella tillgångar

Redovisat värde för fi nansiella tillgångar som annars skulle redovisas som förfallna till betalning eller nedskrivna och vars villkor har omför-handlats uppgår till 2.826 (937) och avser främst omförhandlade kundkontrakt i kundfi nansieringsverksamheten.

Koncentration av risk Kundkoncentration

De tio största kunderna i verksamheten för kundfi nansiering står för 4,7% (4,7) av den totala kundfi nansieringsportföljen. Resterande del av portföljen är hänförlig till ett stort antal kunder. Därigenom bedöms kreditrisken vara utspridd både på ett fl ertal marknader och på ett fl ertal kunder.

Koncentration på geografi ska marknader

Tabellen nedan visar kundkoncentrationen för kundfi nansieringsport-följen uppdelad på geografi ska marknader.

Geografi sk marknad Andel av kundfi nansieringsportföljen (%)

Europa 56,9

Nordamerika 29,7

Asien 6,1

Övriga marknader 7,3

Likviditetsrisker

Volvo försäkrar sig om att hålla en god fi nansiell beredskap genom att ständigt hålla en viss andel av omsättningen i likvida tillgångar.

En god balans mellan kort och lång upplåning samt upplåningsbe-redskap i form av kreditfaciliteter är avsedda att tillgodose det lång-siktiga fi nansieringsbehovet.

Nedanstående tabell visar förväntade framtida kassafl öden inklu-sive derivat relaterade till fi nansiella skulder. Förväntat kapitalfl öde avser in- och utbetalningar på lån och derivat, att särskilja från förfal-lostruktur på lån exklusive derivat som redogörs för i not 26. Förväntat räntefl öde baseras på marknadens förväntade framtida räntor och avser in- och utbetalningar av räntor på lån och derivat. Räntefl ödet redovisas inom kassafl ödet från den löpande verksamheten.

Se även not 26 för förfallostruktur avseende obligationslån och övriga lån samt beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter samt not 31 för kontraktsenlig löptidsanalys av Volvos framtida hyresutbetal-ningar av ej annullerbara fi nansiella och operationella leasekontrakt.

Framtida kassafl öden inklusive derivat

relaterade till fi nansiella skulder Kapitalfl öde Räntefl öde

2009 –60.475 –4.735

2010 –23.946 –2.533

2011 –19.318 –1.827

2012 –6.691 –1.325

2013 –9.804 –1.094

2014 –4.922 –832

2015- –19.335 –1.768

Noter och kommentarer

122

KONCERNEN

Finansiell information 2008