10.1 CNC-Bearbetning
CNC står för Computerized Numerical Control. Med CNC-bearbetnig avses bearbetningsformer från ett antal olika maskiner vilka programmeras att utföra bearbetande uppgifter efter ett numeriskt kontrollsystem.
En lämplig tillverkningsmetod för flera av armaturens komponenter är CNC-svarvning. Arbetsstycket (den blivande komponenten) roteras med hög hastighet runt svarvens rotationsaxel under det att ett skärande verktyg bearbetar materialet till önskad cylindrisk symmetrisk form. Moderna typer av CNC-svarvar är emellertid konstruerade även med roterbara verktyg vilket innebär att frästa och borrade geometrier kan erhållas på den svarvade ytan59. Komponenterna; basplatta, lock, bottenplatta, stödfot och hölje som beskrivs under
punkterna 10.1.1 - 10.1.5, tillverkas samtliga med denna teknik.
58 Stena Innovative recycling. Järn & Metall, Hämtad augusti 22, 2013, från: http://stenarecycling.se/Alla- avfallsslag/Jarn--Metall/
59 Thomson. Rob, ”CNC Machining”, Manufacturing Processes for design Professional, Thames & Hudson, London, (2007), 182-183
10.1.1 Basplatta
Fig nr 57: Basplatta hållare för LED- modul
Fig nr 58: Basplatta med styrstift för LED- modul
Fig nr 59: LED- modul och basplatta
Fig nr 60: LED- modul och basplatta
Basplattan har dimensionerna; diameter 60 mm och höjd 7 mm. Basplattan består av
aluminium, basplattans syfte är att vara anhåll för armaturens ljuskälla, LED-modulen. De yttre femton hålen i hålcirkelmönster är förlängda luftkanaler från armaturens kylfläns. Det tre inre hålen i triangulärt mönster är hål för basplattans infästning mot kylflänsen. De i förhållande till varandra två vågräta hålen, (se fig nr: 57) är till för styrstift ämnade för att underlätta och behålla placeringen av LED-modulen. Det avlånga hålet i basplattans (enligt bilden) nedkant är hål för modulens elektriska kontaktsladd. De tre yttre nyckelhålsformade hålen är honfattningen av armaturens bajonettfattning för infästningen av LED-modulen.
10.1.2 Lock för infästning (och ljusspridning)
Fig nr 61: Lock och styrstift för
”nyckelhål”
Fig nr 62: Lock med lins i frostat glas
Fig nr 63:
Monteringsanvisning bajonettfattning
Fig nr 64: Monterad LED-modul
Locket har dimensionerna; diameter 60 mm, höjd 10 mm. Locket har likt basplattan luftkanaler som matchar denne. Locket har tre styrstift för passning och infästning mot basplattans
”nyckelhål”. Locket utrustas med en tre millimeter tjock frostad glaslins. Då LED-modulens ljusspridningsvinkel är 120° är linsen utformad med den storleken att inte påverka
ljusspridningsvinkeln i avsmalnande mening, glasets frostning ämnar göra ljuskäglan mjukare och spridningsvinkel större.
10.1.3 Bottenplatta
Fig nr 65: Bottenplatta ovanifrån Fig nr 66: Bottenplatta underifrån Fig nr 67: Bottenplatta distanserBottenplattan har dimensionerna; diameter 60 mm, höjd 14 mm. Bottenplattan har i centrum ett 15 mm hål för infästning av armaturens stativ och ben. Bottenplattan har likt basplattan och locket luftkanaler som matchar dessa. Vid plattan monteras tre distanser om 15 mm för passning och infästning mot kylflänsen. Syftet med distanserna är att skapa ett mellanrum mellan
bottenplattan och kylflänsen där elektroniken skall dras.
10.1.4 Stödfot
Fig nr 68: Stödfot
Stödfoten har dimensionerna; diameter 50 mm, höjd 120 mm. Stödfotens syfte är att balansera armaturens ben och stativ och att göra hela armaturen stabilare. Stödfoten har ett centralt 15 mm stort hål för stativet och tre hål för infästning mot armaturfoten.
10.1.5 Hölje
Fig nr 69: Armaturens hölje/ skal, med delar av reflektor och stoppring. Början på det invändiga gängspåret syns inuti röret till höger i bild.
Höljet har dimensionerna; diameter 65 mm, höjd 126 mm med en godstjocklek på två millimeter. Höljet utgår från ett extruderat aluminiumrör med ett invändigt svarvat gängspår (höjd 2 mm, bredd 1 mm) med en stigning på 20 mm per varv. Gängspårets syfte är att reglera höjden på armaturens reflektor.
10.2 Extrudering
Extrudering är en tillverkningsmetod avsedd för att tillverka profiler med konstant tvärsnitt. Extrudering kan tillämpas för metaller, men även för polymera material. Extruderingen går till så att ett material under tryck pressas genom en matris varpå materialet erhåller sin form. Även rörprofiler kan tillverkas genom extrudering60.
60Callister, William D. & Rethwisch, David G. “Fabrication of Metals”, Materials science and engineering: SI
10.2.1 Kylfläns
Fig nr 70: Kylfläns, snittvy Fig nr 71: Kylfläns
Kylflänsen har dimensionerna; diameter 60 mm, höjd 100 mm. Kylflänsen består av aluminium och har 18 flänsar, varje flens har två sidor och varje sida har en yta på 20 kvadratcentimeter, vilket gör en totalt avkylande yta om knappt 720 kvadratcentimeter (då alla flänsar inte är identiska). Kylflänsen har också tre hålspår, hålspårens funktion är att vara monteringsfästen mellan flänsen och anslutande komponenter. Kylflänsens material och form togs fram i linjer med studier enligt 9.1.2. Kylflänsens form kan därför inte ses som optimerad eller färdig då termisk optimering inte studerats i det här arbetet.
Nedan syns kylflänsen monterad mellan basplatta och bottenplatta (se fig nr: 72)
Fig nr 72: kylfläns monterad mellan basplatta och bottenplatta.
10.3 Laser
Laserskärning är bearbetningsmetod där högintensivt laserljus skär ut former och konturer ur ett valt material. Laserskärning kan tillämpas på en rad olika material; papper, trä, gummi, plast, och olika metaller61. Lasermaskiner finns både som flatbäddslasrar och rörlasermaskiner, för bearbetning av platta och rörformade material.
10.3.1 Reflektor
Fig nr 73: Reflektor med gängtråd och stoppkloss.
Fig nr 74: Reflektor och höje i snittvy.
Reflektorn har dimensionerna; 60,8 mm diameter, höjd 120 mm och godstjock 0,4 mm.
Reflektorns kontur skärs ut med laser. På reflektorn lödas sedan en gängtråd (med profilen 2 x 1 mm) med passning för gängspåret i höljet. Även en ”stoppkloss” (2 x 2 mm) lödas fast på insidan av reflektorn. Stoppklossen syns som en svart prick till höger i figur nr: 73.
Stoppklossens syfte är att ”fastna” mellan flänsarna på kylflänsen för att motverka, att reflektorn roterar i höljet när den skruvas upp eller ner.
10.4 Trycksvarvning
Trycksvarvning går till så att ett arbetsstycke spänns fast och roteras i hög hastighet precis som i svarvning/ CNC-bearbetning (se: 10.1 CNC-Bearbetning). Skillnaden är att arbetsstycket består av en cirkulär plåt och inte avverkas av ett skärande verktyg. Plåten pressas/ bearbetas istället under rotationen av ett verktyg som formar arbetsstycket runt en bestämd mall för att erhålla sin slutgiltiga form62.
10.4.1 Armaturfot
Fig nr 75: Armaturfot