Nedan presenterade frågor utgör den del som respondenterna fick ta del av I god tid före intervjuns genomförande.
1. Varför konstruerats det idag LED-armaturer med icke utbytbar ljuskälla?
Vad kan fördelarna/ nackdelarna vara med denna typ av design?
Vilka typer av armaturer anser du vara berättigade innehålla icke utbytbar ljuskälla?
2. Skulle utbytbarhet för dessa ljuskällor kunna påvisas?
3. Vilka tekniska och materiella krav finns det för LED-tekniken?
Hur påverkas formgivningen till en LED-armatur av dessa krav?
4. Hur ser forskningen och utvecklingen inom området LED-teknik ut?
Kan formgivning av en ny LED-armatur anpassas för att vara brukbar även med framtida LED-teknik?
5.LED-dioder går i regel inte sönder som glödtrådslampor eller kompaktlysrörslampor. Ljusflödet från dioden minskar istället kontinuerligt men långsamt. Gränsen för tolererat minskat ljusflöde rekommenderas av ASSIST (The Alliance for Solid-State Illumination Systems
and Technologies) till en nivå av 70% av ursprungligt ljusflöde, något som svenska
branschorganisationen Belysningsbranschen också rekommenderar. Där efter skall ljuskällan betraktas som förbrukad.
Hur blir en konsument varskodd om att det är dags att byta ut en LED-ljuskälla som passerat denna gräns? (oavsett om ljuskällan är integrerad eller utbytbar)
Hur påverkar LEDs sjunkande ljusflöde branschens syn på ljusergonomi? Hur påverkar LED-tekniken i övrigt området ljusergonomi
Intervju 1/4
TelefonIntervju med ljudupptagning - 14/2-2013
Viktor Olsson - Nordic category manager trade luminaries. Philips Lighting. ***
Varför konstruerats det idag LED-armaturer med icke utbytbar ljuskälla?
-Ja, det enkla svaret är att du kan göra en så kallad peak-design, en väldigt slimmad design där allt är optimerat, och man helt enkelt gör armaturen med den förväntade livslängden den kommer att finnas och sen räknar man med att folk köper ny armatur.
Vad kan fördelarna/ nackdelarna vara med denna typ av design?
Fördelarna är att du kan optimera produktionen, optimera utseendet på den och få den att bli väldigt kostnadseffektiv. Nackdelarna är att du får slänga den när den går sönder, den går inte att byta ut. Men tittarna på konsumentarmaturer och även vissa professionella armaturer så är det faktiskt så att kunderna slänger armaturen innan den faktiskt har gått sönder, för att dom vill förnya sig. För att det.. helt enkelt att det är våra köpbehov som styr.
Vilka typer av armaturer anser du vara berättigade innehålla icke utbytbar ljuskälla?
Det kan ju vara produkter som är ”Seald for life” Slutna för livet, kapslade armaturer, ingen ska vara inne i dem och peta i dem eller byta ut saker. Och det är mer armaturer som är billiga i inköp och sen är det en del konsumentarmaturer som inte förväntas sitta uppe hela sin livslängd ändå, de har så lång livslängd i sig själva. Sannolikheten att någon vill ha en armatur efter den livslängden är inte speciellt stor. Sen har vi mycket inom ”retail”-sortimentet, alltså för butiker och där byter butikerna ut all inredning vart tredje, vart femte år och de slänger allt det som sitter.
Skulle utbytbarhet för dessa ljuskällor kunna påvisas? vad skulle krävas för att göra icke utbytbara led-moduler utbytbara?
Ja alltså för att kunna skapa mer utbytbarhet så måste du ju också ha mer standardiserade minimoduler, som blir någon form av klick-in. Nackdelen med det är att du inte får en lika optimerad lösning, för du kommer inte att ha samma kylningsmöjligheter och liknande och då tappar du livslängd i stället. Vi har till exempel en downlight-modul med ”twist and lock”-sockel, som fungerar som en helt vanlig ljuskälla egentligen. Den är med i Zhagastandarden. Men den har också halva livslängden jämfört med en armatur som har en inbyggd modul som inte är lika lätt
att byta ut. Dels har den inbyggd elektronik, men det blir svårare för den att få iväg värmen. Du har inte samma kontaktytor som när du kan skruva fast kylningen mot modulen.
När vi nu pratar om Zhagastandard så har vi ju Zhagastandard ”Book 3”...
Ja alltså det finns ju moduler som är standardiserade storleksmässigt och krasst sätt kan du ju byta ut modulen om du öppnar upp armaturen och sådär men det är ju kanske inte något som en lekman gör. Då måste ändå... det är snarare så att du byter ut armaturen och skickar tillbaka den trasiga armaturen till leverantören och så byter dom ut modulen. Så att du kan återanvända armaturen, men du behöver veta vad du håller på, det är kanske inget en lekman kan göra.
Men era moduler enligt ”Book 3”-standard, till exempel; ”Fortimo SLM tight beam” ...
Ja men det är samma sak där, dom sätts ju fast med skruvar och du kanske har någon kylpasta på baksidan. Så det man ska tänka på är att du kanske måste på med ny kylpasta och se till att allt sitter väldigt tajt så du får den kylningen du hade från början. Kylpastan behövs för att kunna garantera värmeledningen.
Vilka tekniska och materiella krav finns det för LED-tekniken?
Du har ju alltid kraven som gäller överlag, roHs och reach- direktivet. De styr vad olika armaturer och elektronikkomponenter får innehålla. Tittar man på den sidan är det ganska väl definierat vilka material som inte får användas.
När man mer tittar på val material till formgivning av en LED-armatur, så är det
värmeledningsförmågan i det materialet man får titta på. Vill man ha till exempel en aktiv kylning, eller vill man att armaturkonstruktionen ska vara kylflensen.
Med aktiv kylning menar du då alltså att det är en fläkt påkopplad?
Ja, eller någonting som får luften att röra sig eller något liknande, men å sen kan du ha passiv kylning i form av en stor kylflens. Eller så gör du en armaturkonstruktion som blir värmeledande. Du kan ju göra en downlight som mer eller mindre är i plast men du har en stor kylflens som döljs uppe i taket. Du kan göra en nedpendlad armatur där du skall se allting, där allting är i någon form av metall för att leda bort värmen.
Hur ser forskningen och utvecklingen inom området LED-teknik ut?
Ja alltså det är full fart, för att nå maxkapaciteten för LED-tekniken, för att man skall komma upp i runt 250 lumen per watt. Det ligger där strax över, vad begränsningen är. Men sen om man tittar överlag, mycket forskning sker just nu på OLED-tekniken som är en kompletterande teknik, samt att man också på material som kan direktgenerera vitt ljus. Det gör ju inte dagens lysdioder. För att man skall slippa fosforkonvertering. Men där är man ju ganska långt borta, det är inte något som är kommersiellt än på ett tag. Det är väl dom tre områden där man lägger ner mycket fokus. Öka kapaciteten av nuvarande teknik, OLED och naturligt vita dioder.
Kan formgivning av en ny LED-armatur anpassas för att vara brukbar även med framtida LED- teknik?
Ja alltså, det kommer ju inte vara några problem. OLED kommer ju att vara en helt annan typ av ljuskälla, så det kommer ju inte att kunna anpassas på det sättet. Det är en helt annan teknik och ett helt annat sätt att generera ljus, men däremot om man tittar på vita dioder som kommer att vara vita dioder utan fosfor kommer ju att kunna användas vid samma typ av applikationer och
produkter, så det ska ju inte skilja sig nåt.
Det här OLED, nu ska ju inte arbetet handla om det men, O i OLED står väl för ”organic” och exakt vad menar man med ”organic i det sammanhanget”?
Att det bygger på organiska material, kolväten av någon form och att det är nedbrytbart i sig själv. Men det som skiljer LED och OLED är ju att OLED är en lysande yta medan LED är en
punktljuskälla. Alltså framtidens OLED, då kan du tänka att du har ljus på rulle som du kan tapetsera med på en vägg. Medan du aldrig kan göra en spotlight med OLED. Du kanske kan göra ett himmelstak men du kan inte göra en accentlampa som ska belysa en tavla på väggen. Istället kanske du gör så att tavlan lyser genom att sätta OLED i ramen, eller så att glaset som täcker tavlan lyser upp av sig själv. Hyllbelysning, väggar, en glasskiva som när du tänder den kan du se igenom den och när den är släkt kan du inte se igenom den. Integreras i kläder och sådant annat roligt.
OLED-tekniken ligger idag nånstans på 40 lumen per watt, medans den teoretiska maxgränsen ligger nånstans runt 140 lumen per watt.
tänker jag på LED i en G4-sockel, den här väldigt lilla sockeln. Du var skeptisk till kylningen i alla fall i den?
Ja, alltså alla sådan små stiftsocklar, där liksom ljuskällan är väldigt, väldigt liten och vad ska man säga sitter direkt på stiften. Och det är ju nätspänningshalogen och även lågvoltshalogen som har sådan småstiftssocklade lampor, som inte har någon reflektor eller någon form av kylkropp. Där blir det ju väldigt svårt att idag ersätta det med LED för du kommer helt enkelt inte upp i den ljusmängden och du har ingenstans att göra av värmen. Så det är ju än så länge en teknisk
begränsning.
Du är inne här på värme och ljus och stämmer det då att desto varmare dioden blir desto mindre ljus emitterar den?
Ja, eller så kan du få kortare livslängd beroende på vad man gör avkall på. Du kan ju kräma ut ljus men sen kanske den slocknar efter 1000 timmar. Så allting beror ju på var man väljer att lägga fokus men vill man ha lång livslängd så kommer den inte att få samma ljusflöde.
5. LED-dioder går i regel inte sönder som glödtrådslampor eller kompaktlysrörslampor.
Ljusflödet från dioden minskar istället kontinuerligt men långsamt. Gränsen för tolererat minskat ljusflöde rekommenderas av ASSIST (The Alliance for Solid-State Illumination Systems and Technologies) till en nivå av 70% av ursprungligt ljusflöde, något som svenska
branschorganisationen Belysningsbranschen också rekommenderar. Där efter skall ljuskällan betraktas som förbrukad.
Det kommer också att komma in i ECO-designdirektivet nu i september i år. Så kommer det in i produktkraven, så det blir i princip en LED-lampstandard. Så det kommer komma in i ECO- designdirektivet september 2013. Så det kommer att vara det som gäller L70 och B50.
B50 kan du förklara det?
Det är helt enkelt det att hälften av lamporna ska ha minst 70% ljus vid sin specificerade livslängd.
Hälften av dioderna i en modul eller...
Nej, hälften av produkterna. Det här avser ju då ”retro-fit”-lampor, alltså socklade lampor typ E27, E14. Där har du då standarden att du ska redovisa livslängden vid L70 och B50. Och det är
när hälften av produkterna har minst 70% ljus kvar.
Och sen har du armaturstandarden, och armaturstandarden för LED-armaturer ställer krav på att redovisa värden vid L70, L80 och L90 samt vid F10 och F50. Och vad det betyder, dels så L70, 80, 90 betyder 70% ljus, 80% ljus och 90% ljus. F10 och F50, F står för ”failure fraction” och står antingen för hälften av produkterna eller 10%, och det är ljusnedgång och ”catastrophic failure” där dom helt enkelt har gått sönder inkluderat i det här ”faliure fraction” Så det är
ihopslaget ljusnedgång och bortfall... Tar man till exempel F10 - L70, så vänder man på det, så att 70% procent av produkterna måste ha minst 90% ljus. Eller att 10% ha mindre än 70% ljus vid livslängden.
Skilnaden mellan L70 - B50 och L70 - F50, är att B50 bara avser ljusnedgång medan F50 även då avser bortfall. Men däremot när vi redovisar en armatur skriver vi bara ut ett av värdena, vanligast tror jag är F10 - L80 har jag sett på väldigt många av armaturerna. Men vi ska ha data på alltihop.
Hur blir en konsument varskodd om att det är dags att byta ut en LED-ljuskälla som passerat denna gräns? oavsett om ljuskällan är integrerad eller utbytbar?
Alltså det kommer ju att bli en sådan här liten kluring, för det är ju svårt att se om den fortfarande lyser, utan då blir det helt enkelt att tycker man att den börjar lysa för dåligt ås kan det ju vara dags att byta ljuskälla, eller armatur. Risken är nog att vi kommer att få lite samma problem som vi har med kvicksilverljuskällor som vi har utomhus idag. Ingen byter ut lamporna, för att folk tycker att det lyser fast den kanske har tappat 80% av sitt ljus. Så att där kommer man nog också att få inse, men visst den lyser men jag ser ingenting så det är väl dags att byta.
Om man säger att du har ett företag kan man ju alltid göra gruppbyten, då kan du ju planera gruppbytena, för då vet du att vid en viss tidpunkt kommer du att ha tappat såhär mycket ljus och såhär många kommer att ha gått sönder. Då kan man göra ett gruppbyte för du vet att det är ändå värt det för ganska kort efter den här tiden kommer rätt många av produkterna att gå sönder. Då är det ganska enkelt. Det är mycket svårare för en privatkonsument som har kanske en lampa i köket, en i badrummet och en i vardagsrummet. För där har du ju inte samma möjlighet att göra en underhållsplan för den kan ju faktiskt leva ganska länge.
Förra gången vi sågs pratade du om att om man har en LED-lampa som man har tänd en timme om dagen kan den hålla i 75 år.
Ja, och då sitter den där ett tag, och då är ju frågan kommer elektroniken, komponenterna ens att hålla så länge. Så den kommer ju sannolikt att gå sönder av rent föråldrande i material långt innan
75 år liksom. Det finns ju fortfarande en begränsning i materialen och hur länge de faktiskt håller.
Hur påverkar LEDs sjunkande ljusflöde branschens syn på ljusergonomi?
Det jag vet dom håller på med är att dom reviderar rekommendationerna för bibehållningsfaktorer just för att ta hänsyn till LED-produkter. Eftersom dom använder sig av lite andra referenspunkter än vad traditionella ljuskällor gör. Så att man håller på att se över ljus och rum dom texterna som finns, man håller på att ta fram lite nya referenspunkter och lite nya rekommendationer. Det är någonting som håller på att revideras för att det skall komma ny rekommendationer även för LED.
Hur påverkar LED-tekniken i övrigt området ljusergonomi? Vi har ju pratat en del om
ljusergonomi men om man skall dimma en vanlig glödtrådslampa så förändras ljustemperaturen och det gör den inte med LED.
Nej det gör den inte per definition, men du kan ju ha en ljuskälla som gör det. Vi har ju några sådana konceptlampor som blir varmare när du dimmar ner dem, sammtidigt så kommer också produkter både armaturen och ljuskällor där du kan ändra färgtemperaturen även fast du inte dimmar ner dem så kan du justera färgtemperaturen även i med fullt ljus. Just för att anpassa till de rum du sitter i. Där har du ju större chans att kunna anpassa till eget tycke och smak. De som man i övrigt måste tänka på med LED inom ljusergonomi är att LED inte har något spilljus om du inte skapar det. Du kan ju få väldigt begränsade ljusbilder om du inte med flit skapar lite spilljus och lite mjuka ytor. Så optiken blir ju allt viktigare, det gäller ju både inomhus och
utomhusbelysning. Även om det är en gatuarmatur som belyser lite väg så vill du ha lite ljus i diket och runtomkring.
Samma sak så har du RA-standarden, färgåtergivningsstandarden som inte riktigt säger någonting om LED-ljuskällor, för den togs fram för att mäta lysrör. Och LED är mycket bättre eller sämre på mättade färger, men den referensskalan som finns för färgåtergivning har inga mättade färger. Utan den har ganska omättade färger som är alla ganska blaskiga, så det säger till exempel ingenting om hur bra en LED-ljuskällan är på att redovisa en mättad röd färg.
Vad står RA för?
”Rated Averged” står det för. Standarden är CRI ”Color rendering index” men det man mäter är
RA, det är medelvärdet på färgåtergivningen i dom åtta färgerna, sen det som dyker upprätt mycket är RA14-skalan som har lag till sex färger bland annat är mättad röd, mättad grön, mättad blå, en till grön nyans samt hudfärg för vita människor. Så att man då ska få ett lite
större spann och lite mer att jämföra med. Problemet med den är att det är ett standardiserat sätt att mäta, så det är bara en utbyggnad av den existerande färgåtergivningsstandarden, men det är inte den som avses i övriga belysningsstandarder. Så att alla belysningsstandarder, när den hänvisar till krav på färgåtergivning så hänvisar den endast till RA8-skalan och inte till RA14- skalan. Men det är någonting som branschen i stort håller på att jobba med. Det är en av de frågorna som är på agendan ner i Europa hur man ska hantera färgåtergivning i kommande LED-produkter.
Intervju 2/4
Telefonintervju, upptagning med anteckningar 14/2-2013 Tommy Govén - Teknisk chef, Forskningschef - Fagerhult
***
Hur länge har du varit i branschen, respektive Forskningschef på Fagerhults?
Jag har arbetat som ljuskonsult för bland annat sjukhus och jag har arbetat mycket med
energimyndigheten. 1995 kom jag till Fagerhult och sedan år 2000 och framåt har jag även arbetat mycket med forskning i Europa.
Är det något speciellt som lockar dig med belysning, vad är din passion?
Min passion är Integrationen mellan människan och ljuset. Vad som är bra ljus för människor är inte tillräckligt utforskat. Det forskar jag en del på. Ljusets visuella och icke visuella påverkan på människor.
Varför konstruerats det idag LED-armaturer med icke utbytbar ljuskälla?
Det finns ju inga direkt standard idag för utbytbara LED-moduler. Kanske är det ett företag som har en LED-modul med en typ av sockel och ett annat som har en annan typ.
Det pågår standardisering på frivillig bas. Det startade i Madrid för två år sedan. Så att LED kan bli en ljuskälla som är utbytbar. Standarden är till för tillverkare och konsumenter. Anledningen att det inte finns LED-armaturer med utbytbar ljuskälla är att det inte finns någon standard, men det kommer att finnas.
Är det Zhagastandarden du pratar om?
Ja!
Vad kan fördelarna/ nackdelarna vara med denna typ av design?
Fördelarna med utbytbara LED-moduler är att fler tillverkar samma sak. Det borde bli billigare produkter på så vis.
kan finnas armaturer som optimeras för icke utbytbara LED-moduler. Men i grund och botten vill alla ha utbytbarhet. För tillverkare blir det enklare att planera produktionen, har man inte
utbytbarhet måste man specialbeställa.
(Vilka typer av armaturer anser du vara berättigade innehålla icke utbytbar ljuskälla?)
Skulle utbytbarhet för dessa ljuskällor kunna påvisas? vad krävas för att göra icke utbytbara led- moduler utbytbara, kan man resonera om detta?
I dagsläget krävs det frivillig standardisering, Zhagastandard.
Någon typ av klicksammansättning kan utvecklas och så får man göra den här standarden så bra som möjligt, så alla gör likadant. Standarder kan ju alltid uppdateras och förbättras.
Vilka tekniska och materiella krav finns det för LED-tekniken?
Ja det är den springande punkten. Rätt kylning för modulen annars minska ljusflödet och livslängden förkortas. Den termiska biten är den grundläggande biten för LED.
Det finns bländningsproblem också, vissa upplever ljus från kompakta ljuskällor som mycket bländande. Det är viktigt att man utformar armaturen så den förebygger bländning.
Hur påverkas formgivningen till en LED-armatur av dessa krav?
LED ger ju en hint om att göra mindre armaturer. Samtidigt måste man förhålla sig till kylningen och krav på avskärmning. Led skapar ju också förutsättningar för mindre dominanta armaturer med mer arkitektoniska fördelar.
Hur ser forskningen och utvecklingen inom området LED-teknik ut?
Den är omfattande, alla inriktar sig mot det. Själv jobbar jag med att utveckla LED-armaturer som integrerar ljus med och för människan.
LED-dioder går i regel inte sönder som glödtrådslampor eller kompaktlysrörslampor. Ljusflödet