Produktutveckling att formge med teknisk fördjupning som bakgrund

Det första steget i produktutvecklingen utgjordes av tekniska studier och utveckling av tekniska lösningar. Studierna syftade till att produktutvecklingen kunde ske i symbios med LED-

modulens tekniska förutsättningar. Dessa studier resulterade bland annat i framtagandet av en kylfläns. En röd tråd genom hela arbetet har varit fokus mot optimerad hållbarhet, kylflänsens roll för den optimerade hållbarheten och livslängden i LED-ljuskällan har bedömts som väldigt hög. Kylflänsen utvecklades därför innan formgivningsprocessen av själva armaturen började, så att utvecklingen av armaturen kunde ske i linje med kravet; ”Armaturens design och

formgivning får inte ske på bekostnad av ljuskällans livslängd, värmeavledning från ljuskällan måste garanteras” enligt arbetets kravspecifikation.

Eftersom LED-modulen enligt ”Book 3” tagits fram som en standardiserad elektronisk komponent snarare än en utbytbar ljuskälla ansågs det i arbete också mycket viktigt att titta på alternativ infästningsmöjligheter för LED-modulen så att den lättare skulle kunna upplevas som utbytbar. Resultatet blev att förkasta den nuvarande infästningsprincipen som innebar att modulen skulle fästas med kylpasta och två stycken M3-skruvar. Nya principer togs fram med hjälp av visuell idégenerering i grupp, där flera olika infästningsidéer inventerades. Två nya snarlika infästningsprinciper utvecklades till följd av inventeringen. Principerna byggde på antagandet om att utbytbarheten lättare illustrerades om den byggdes på samma principer som äldre utbytbara ljuskällor, det vill säga infästning i armatur med hjälp av en bajonettsockel eller skruvsockel.

Förhållningssättet genom arbete i såväl förstudien som under produktutvecklingen har varit ett tekniskt förhållningssätt. Det tekniska förhållningssättet har varit ypperligt att använda i

förstudien då teknik har svarat bra mot en vetenskaplig analys. Samma tekniska förhållningssätt har också använts i stor utsträckning vad det gäller produktutvecklingen i arbetet, vilket inte behöver upplevas som odelat positivt då arbetsprocessen många gånger fastnat i tekniska motiveringar och viljan att konstruera en armatur med optimal hållbarhet. Med den här

inställningen har det varit svårt att ta tillvara/ motivera emotionella värden och förhållningssätt under formgivningsarbetet, arbetet har stirrat sig blint på ett tekniskt förhållningssätt. Beslutet att utveckla en golvarmatur med uplight-funktion utgick från den armaturinventering som låg till grund för vilken armatur som skulle utvecklas och det resonemang som fördes för hur en LED-armatur skulle utformas för att inte upplevas som bländande. I och med beslutet om uplight-funktion för armaturen ansågs vidare konceptualisering av idéer på golvarmaturer inte vara nödvändig.

Ett exempel på hur detta kan ha hämmat designprocessen är hur formgivningen av armaturens huvud enbart utgått från den konstruerade kylflänsen och uplight-funktion. En viktig lärdom av detta är att en designprocess inte nödvändigtvis behöver utgå från alla tekniska förutsättningar. Tekniken hade kanske kunnat anpassas efter en annan form utan att ge avkall på optimerad hållbarhet och även om konstruktionen hade inneburit att ljuskällans livslängd sjunkit med till exempel 10% hade detta möjligen kunnat var motiverbart med att den emotionella förståelsen för produkten och utbytbarheten hade ökat.

Det finns även en risk att belysningsarmaturens sparsmakade formspråk kan få delar av armaturens funktioner att fall i glömska. Speciellt kritisk är höj och sänk-funktionen för armaturens reflektor, som regleras av en roterande rörelse av armaturens hölje. Det finns ingenting på armaturens hölje som indikerar att höljet är roterbart, detta är ett medvetet val då formgivningen eftersträvat att hålla formspråket så sparsamt och minimalistiskt som möjligt. Ett sätt att delvis gå runt detta problem skulle kunna vara att fästa belysningsarmaturens

användarmanual under armaturfoten, så att den sparas med armaturen och inte i en låda där den lättare slarvas bort från armaturen. Underlättande i dessa fall är att återförsäljare vid försäljning av armaturen tydligt informerar brukaren om armaturens funktioner, armaturens ljuskällas utbytbarhet och att armaturens användarmanual sparas med armaturen. Skyddande emballage runt en nyinköpt armatur kan med hjälp av dekaler eller på emballaget tryckt text också göra gällande att användarmanualen återfinns under armaturfoten.

Önskvärt är givetvis att formen och konstruktionen upplevs förståelig och att ljuskällan upplevs utbytbar av gemene man. Det vridbara locket visar med två pilsymboler att locket kan skruvas av. Förhoppningen är att dessa symboler i tillräckligt hög grad skall skvallra om att locket är avtagbart och att LED-modulen är utbytbar. Tydligheten hade kunnat ökas om antalet av dessa pilsymboler dubblats eller breddats. Dock gjordes bedömningen att utsmyckning med fler eller robustare pilsymboler kunde ”skära” sig mot armaturens övrigt släta delar och påverka det minimalistiska formspråket i negativ mening.

Önskvärt att veta är också huruvida brukare av belysningsarmaturen vid utbyte av LED-modul upplever hanteringen av den kylpasta som måste återappliceras, eventuellt måste också gammal kylpasta avlägsnas innan ny återappliceras. Förslaget i arbetet som innebär att LED-moduler förpreparerade med kylpasta kan tillhandahålls av tillverkarna, skulle i och för sig kunna upplevas som förenklande för brukaren och utbytbarheten. Ingen av dessa frågor kan dock avgöras enkelt. I ett nästa skede skulle brukarundersökningar med dessa frågor i åtanke behöva genomföras.

Ett kritiskt moment som i inte behöver påverka armaturens utseende är vilken kapacitet armaturens kylfläns kommer att ha, detta är något som arbete inte kunnat fastslå till fullo och riktiga temperaturtester måste genomföras. Detta skulle kunna innebära att omarbetning av kylflänsens form eller omval av kylflänsens material (till exempel till koppar) kan komma att ske. Om omarbetning inte genomförs skulle detta kunna påverka vilken högsta tillåtna effekt tillhörande LED-modul kan ha för att bibehålla en optimerad livslängd.

Detta kan också utgöra ett argument om varför tekniken inte behöver vara i primär åtanke när formgivningen sker, tekniken får stort inflytande över designprocessen och formgivningen blir mindre ”levande”. Förmodligen hade tekniken i stor utsträckning kunnat anpassas till en annan form utan att ge avkall eller för stort avkall på optimerad hållbarhet. Det finns en liten

sannolikhet att formen nu även med tekniken i åtanke måste ge avkall på optimerad hållbarhet (beroende på vilken effekt LED-modulen kommer att ha). En stor brist i arbetet har varit att den kylfläns som använts i arbetets prototyp inte riktigt motsvarar den tänkta kylflänsens form och storlek. Avsaknaden av tekniska instrument för temperaturmätning i LED-modulen under användning och avsaknad av en kylfläns i uträknad storlek gör det mycket svårt att avgöra huruvida arbetet levt upp till den tekniskt optimerade hållbarheten.

Behållningen i arbete oavsett om arbetet lyckats skapa en optimerat hållbar, långlivad och icke trendkänslig belysningsarmatur behöver inte vara armaturen i sig. Utan det lösningsförslag med skruvkorksinfästning som innebär att LED-armaturer kan tillverkas med utbytbar ljuskälla och inte med integrerad outbytbar ljuskälla. Behållningen i det fallet är att; andra lösningar är möjliga!

Referenser:

Litteratur och publikationer

Anshel, Jeffrey R. ”Visual Ergonomics in the Workplace”, i Professional Safety, volym 51, nr 8, (2006)

ASSIST. ”Life Definition”, i LED Life for General Lighting: Definition of Life, Alliance for Solide-State Illumination Systems and Technologies, Volym 1, nr 1, (2005)

Belysningsbranschen. Ljuskällors livslängder, Belysningsbranschen, rev 2013-01-16, (2013)

Callister, William D. & Rethwisch, David G. Materials science and engineering: SI version, upplaga 8, Wiley, Hoboken, (2011)

Chang, Moon-Hwan. Das, Diganta. Varde, P.V. Pecht, Michael. “Light emitting diodes reliability review”, i Microelectronics Reliability, volym 52, nr 5, (2012)

Ejvegård, Rolf. ”Metoder: Fallstudier”, i Vetenskaplig Metod, 4. Uppl, (Studentlitteratur, Lund, 2009) Ljuskultur. ”Lysdiodens egenskaper” i Värt att veta om LED, (Stockholm, Ljuskultur, 2009)

Ljuskultur. ”Från komponent till färdig armatur – Faktorer som påverkar prestandan” i Värt att veta om belysning med LED, (Stockholm, Ljuskultur, 2011)

Lovell, Sophie. “Less but better”, Dieter Rams: as little design as possible, (Phaidon, London, 2011)

Löfgren, Bo. ”Från idé till färdig produkt: Kravspecifikation”, i Design och produktutveckling, (Liber, Stockholm, 2002)

Malhotra, Naresh K. & Birks, David F. “The marketing research process”, in Marketing research: an applied

approach, 2. European ed, (Pearson Education, New York, 2003)

Mui, K.W. & Wong, L.T. “Acceptable Illumination Levels for Office Occupants” i Architectural Science Review, Volym 49, nr 2, (2006)

Nuventix. ”Product datasheet” Spotlight Cooler 36W LED Heat Sink, 2012, Hämtad maj15 2013 från:

http://nuventix.wpengine.netdna-cdn.com/wp-content/uploads/2012/11/Spotlight-Cooler-36W-LED-Heatsink-Nov- 2012.pdf

Norberg, Henrik. ”Värt att veta om LED-driftdon”, i Ljuskultur, nr 2, (2011)

Patel, Runa & Davidson, Bo. “Kvalitativa intervjuer” i Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning, 4. [uppdaterade] uppl, (Studentlitteratur, Lund, 2011)

Reiter, Peter. The illumination level in LUX, tr. Csitkovits, Vanessa. Revision: 0102, elektronisk version, (Gleichenberg, Hiquel GMBH, 20070502)

Sheng, Liu. & Xiaobing, L. ”Development of LEDs” i LED Packaging for Lighting Applications: Design, Manufacturing and Testing, (John Wiley & Sons, Hoboken, 2011)

Thomson. Rob, ”Anodizing”, Manufacturing Processes for design Professional, Thames & Hudson, London, (2007) Zhaga. Making LED light sources interchangeable: Introduction, version 20120927, (2012)

Zhaga. ”Zhaga Interface Specification”, Book 1: Overview and Common Information, version 1.3, (2012) Zhaga. Zhaga Interface Specification – Book 3, Edition 1.2, (2012)

Österlin, Kenneth. ”Visualisering”, Design i fokus för produktutveckling, (Kenneth Österlin och Liber AB, Malmö, 2003)

Internet

Ahlsell. Utvald Belysning 2011-2012, Ahlsell, elektronisk version, Hämtad mars 10 2013 från: http://np.netpublicator.com/netpublication/n49159158

Allt om LED. Ljusstyrka: Lumen, Hämtad mars 12 2013 från: http://www.alltomled.se/guider/ljusstyrka/ Allt om LED. Jämförelsetabeller, Hämtad mars 12 2013 från: http://www.alltomled.se/guider/jamforelsetabell/ Belysningsbranschen. Medlemmar, Belysningsbranschen, Hämtad mars 20 2013 från:

http://belysningsbranschen.se/om-belysningsbranschen/medlemmar/

Cree. ”2012” i Milestones, Hämtad mars 12 2013 från: http://www.cree.com/about-cree/history-and- milestones/milestones

Jonsson. Annika och Särngren. Anders, Anodisering och färgning av aluminium, Hämtad juli 25 2013 från: http://school.chem.umu.se/Experiment/207

MechaTronix. “MechaTronix in LED” LSB70 LED Star Heat Sink diameter 70mm, Hämtad maj 15 2013 från: http://www.led-heatsink.com/upload/files/LSB70_LED_Star_heat_Sink_Diameter_70mm.pdf

Mouser Electronics. S Series LED Heatsinks, Hämtad maj 15 2013 från: http://www.mouser.com/ds/2/303/s-sink- 23139.pdf

Philips. Fortimo LED LLM Drivers, Hämtad juli 26 2013 från: http://www.ecat.lighting.philips.se/l/driftdon/led/fortimo-led-llm-

drivers/52734/cat//?lpType=Gear&pageType=family&catalogLocale=sv_SE_LP_PROF_ATG# Stena Innovative recycling. Järn & Metall, Hämtad augusti 22 2013 från: http://stenarecycling.se/Alla- avfallsslag/Jarn--Metall/

Zhaga. Frequently Asked Questions (FAQs), Hämtad mars 12, 2013 från: http://www.zhagastandard.org/faq/ Zhaga. Our Vision, Hämtad mars 12 2013 från: http://www.zhagastandard.org/about-us/our-vision/

Zhaga. What is an interchangeable light source, Hämtad mars 12 2013 från: http://www.zhagastandard.org/about- us/our-vision/