Avslutande analys och slutsatser

Utifrån studien går det att se att majoriteten av föräldrarna vet hur de ska uttala sig om utbildning och gymnasievalet. Till synes följer de kraven som institutionerna inom fältet ställer. Detta kan förstås utifrån deras beskrivningar kring vikten av att barnen själva ska bestämma vad de ska studera. I samband med dessa resonemang framträder även en bild av tillit till barnet. Föräldrarna menar att de litar på barnets habitus, dvs. hur barnet agerar och tänker. Barnens habitus överensstämmer med föräldrarnas habitus vilket skapar en trygghet hos föräldern och ett beteende av att inte behöva ha en framträdande roll och aktivt engagera sig i valprocessen. Föräldrarna beskriver även att det är viktigt att välja

39

utifrån intresse. Barnen är studieintresserade vilket anses som ett värdefullt kulturellt kapital av föräldrarna. Intressen utanför studier är inte lika högt värderat.

Även om föräldrarna anser att valet är fritt har de åsikter om hur barnen ska välja. Det går att anta att föräldrarna vill det bästa för sina barn. De är måna om att barnen ska få de bästa potentialerna till ett framgångsrikt liv med så många möjligheter som möjligt. Föräldrarna med en högskoleutbildning är angelägna om att bevara och reproducera det kulturella kapitalet, medan föräldrar utan högre utbildning använder utbildning för att öka det kulturella kapitalet. På så sätt använder föräldrarna utbildning som en strategi för att reproducera eller konvertera kapital. Föräldrarna har uttryckt att det är viktigt att ha en bred grund att stå på och vill säkerställa en stark position inom det större arbetsmarkandfältet. Strategin de vänder sig till för att få den starka positionen är ett högskoleförberedande gymnasieprogram. De kan förstås genom att föräldrarna refererar till att en bred utbildning ger den flexibla basen människan behöver för att vara framgångsrik.

Föräldrarna agerar utifrån sitt habitus och har skapat ett system av preferenser och agerar utifrån sitt praktiska sinne. Detta praktiska sinne är baserat på en underbyggd logik och sker omedvetet. Det kan verka irrationellt att föräldrarna säger en sak men agerar på ett annat. För att förstå detta behöver vi inse att även om föräldrarna vet att barnet ska få välja fritt har de en djupt rotad föreställning om vad som är bäst för barnet och agerar utifrån den föreställningen.

Inträdesbiljetten till de åtråvärda gymnasieprogrammen är baserat på betyg vilket tillskrives ett kulturellt kapital. Detta kapital ska investeras i så hög nivå som möjligt. Föräldrarnas preferenssystem är påverkat av föreställningarna om värdet på yrkesprogram och högskoleförberedande program. Detta i sin tur skapar ett handlingsutrymme för vilka val som är acceptabla, där yrkesprogram inte ingår.

40

6. Diskussion

Syftet med studien var att beskriva och analysera föräldrarnas roll i samband med gymnasievalet. Genom att förstå deras perspektiv på sin roll är vår förhoppning att kunna bidra med kunskap om hur studie- och yrkesvägledare kan bemöta och integrera dem i valprocessen.

I detta kapitel diskuteras studiens resultat i relation till den tidigare forskningen, teoretiska begrepp samt metod. Kapitlet innehåller även en diskussion om studiens betydelse för studie- och yrkesvägledning och avslutas med förslag på vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

I den tidigare forskningen framgår det av Lovéns (2000, 118-120) och Dresch & Lovéns (2010, 45) studier att föräldrar påverkar sina barn i samband med gymnasievalet. Detta framgick även av vår studie. Föräldrarna har inflytande på barnet och i vissa fall var det medvetet, men majoriteten av föräldrarna var omedvetna om deras inflytande på barnet. I överenstämmelse med Young (1994, 196-197) uttrycker föräldrarna att de inte vill påverka samt att gymnasievalet präglas av en rättighet att välja fritt. Dock hade alla föräldrar en uppfattning om vad som ansågs som ett bra och accepterat val vilket de ville att barnen skulle följa. Youngs konstaterande lever således vidare och kan fortfarande anses aktuellt.

Andra studier tar upp föräldrarnas utbildningsbakgrund som en viktig faktor vid barnens val av studier. Alla familjer utom en hade minst en förälder med högskoleutbildning. Oaktat föräldrarnas utbildningsbakgrund framträdde en bild av att samtliga familjer använde en strategi för att reproducera eller förvärva kulturellt kapital genom en bred utbildning. Lidegran (2009, 236) har identifierat denna strategi i den högre medelklassen, men i vårt resultat kan den strategin överföras till alla föräldrar, oberoende av utbildningsbakgrund. Snee & Devine (2014) och Brooks (2003) kommer fram till olika resultat avseende vilka resurser föräldrarna kan förmedla till sina barn beroende på

41

utbildningsbakgrund. Snee & Devine (2014, 1010) menar att föräldrar utan utbildningsbakgrund inte har tillräckligt kapital att förmedla till barnet, medan Brooks (2003, 287, 289) menar att lågutbildade ändock kan skapa fördelaktiga strategier om de har motivation och drivkraft för det samt om det finns incitament för att barnet har förmåga att lyckas. I den här studien finner vi likheter med Brooks (2014) studie. De föräldrar som inte hade högskoleutbildning förmedlade fördelaktiga strategier och kan då tolkas som att föräldrarna hade motivation och drivkraft att göra det, då barnet var högpresterande.

En förväntning vi hade var att vi skulle få fram resultat avseende föräldrars engagemang och stöd till barnet då flera studier framhäver att det är en direkt avspegling på hur barnet hanterar valprocessen (jfr Ginevra, Nota & Ferrari 2015; Keller & Whiston 2008; Kracke 1997). Resultatet avseende detta upptog en mindre del av hela resultatet, vilket gör det svårt att jämföra den tidigare forskningen med vårt resultat. I resultatet finns det en enhetlig bild av att föräldrarna litar på sina barn och är därmed trygga i barnens beslutsfattande. Det innebar att föräldrarna inte behövde ha en framträdande roll och aktivt engagera sig i barnens valprocess. Att tro på barnens förmåga och lita på att det blir bra anses vara bra beteenden för barnets egen självförmåga (Keller och Whiston 2008, 211). Dock fanns det undantag för detta då tilliten byggde på att valet skulle vara överensstämmande med föräldrarnas preferenser avseende ett bra val, annars upplevde föräldrarna att de behövde lägga sig i. Kanten, Kanten & Yeşiltaş (2016, 153) menar på att en stödjande förälder eller en förälder som ingriper ändå är att föredra än föräldrar som inte engagerar sig alls.

6.2 Teoridiskussion

Analysen av empirin utgick från ett induktivt arbetssätt. Detta medförde att vi inledningsvis inte utgick från en specifik teori. Resultatet kom att styra vilka teoretiska begrepp som användes. Inom vårt kunskapsområde låg Bourdieus sociologiska begrepp kapital nära till hands för att analysera resultaten och stämmer väl överens med problemområdet. Eftersom resultatet tydligt visade en form av påverkan på barnet hjälpte även Bourdieus övriga begrepp, habitus och socialt fält till för att analysera deras

42

resonemang. Bourdieu har bidragit till att förstå föräldrarnas roll i samband med gymnasievalet. Svårigheten med begreppen är att de är relationella och svåra att isolera. Det finns även kritik riktad mot Bourdieus begrepp fält och kapital. Broady (1998, 22) menar att begreppen ursprungligen härstammar från Frankrike och att det finns skillnader i ett franskt och svenskt samhälle. Han ger exempel på folkhögskolor som en väg att förvärva kapital, något som inte existerar i Frankrike. Han menar även att utbildningsystemet kontrolleras av olika samhällsklasser (Broady 1998, 23). Detta medför att Bourdieus begrepp kan behöva modifieras för att kunna närma sig en svensk kontext. Genom att beskriva det sociala fältet för studien och förstå kapital utifrån hur föräldrarna värderar utbildning kan vi tillämpa begreppen oaktat att de ursprungligen härstammar från Frankrike med dess samhällsuppbyggnad.

Utmaningen vi stod inför var resultatet avseende delaktighet. Den tidigare forskningen påtalade flera olika beteenden som kan kopplas till delaktighet på ett positivt sätt. Vi diskuterade olika teorier som kunde bidra till förståelsen, främst hämtade från Banduras teorier och begreppsapparat. Men eftersom det upptog en sådan liten del av resultatet ansåg vi att det räckte med att förstå resonemangen om delaktighet utifrån Bourdieu.

6.3 Metoddiskussion

Studiens urvalskriterier var föräldrar till barn som gick i årskurs 9, där båda föräldrarna var delaktiga i barnets vardag. Under bearbetningen av empirin blev det tydligt att samtliga barn var högpresterande i skolan och var en förklaring till hur föräldrarna resonerade om utbildning. Detta var inget vi hade tagit i beaktning när vi valde ut målgruppen. I efterhand hade barnens prestation i skolan kunnat läggas till som ett urvalskriterium för att få fram fler nyanser i resultatet. Vi ställer oss frågan hur föräldrar med barn som inte presterar lika bra resonerar om sin roll i samband med gymnasievalet. Hade de resonerat annorlunda om utbildning samt deras delaktighet och inflytande på barnet?

Allt eftersom undersökningen fortskred och utvecklades, inhämtades det även ny kunskap vilket ledde till fler funderingar. Med bakgrund till detta hade intervjuguiden eventuellt delvis konstruerats annorlunda om den hade formulerats idag. Vi anser att vi hade behövt lägga mer fokus på föräldrarnas uppfattningar avseende sitt engagemang och

43

relation till barnet. Detta kanske hade bidragit till att föräldrarnas beteende tydligare hade framträtt och skapat fler dimensioner i resultatet och analysen för hur föräldrarnas roll kan förstås. Ett annat alternativ hade varit att även intervjua barnen för att se hur de uppfattar sina föräldrar. Men på grund av studiens omfattning kan det inte anses vara försvarbart.

Vi valde att intervjua föräldrarna tillsammans, då vi hoppades att deras resonemang skulle skapa en djupare diskussion föräldrarna emellan. Larsen (2018, 176) beskriver om maktförhållande och att det kan påverka resultatet om det råder obalans. Maktförhållandet går att diskutera i två olika perspektiv. Dels att vi valde att ha med båda föräldrarna i samma intervju. Det kan ha bidragit till att vissa åsikter och tankar inte fick plats i intervjun, då en åsikt kanske överröstar det andra. Dock upplevde vi att båda föräldrarna tog likvärdig plats och vågade säga emot varandra. Det andra maktförhållandet ska ses mellan intervjuarna och intervjupersonerna. Det kan uppfattas som att vi representerar skolan, eftersom vi är blivande studie- och yrkesvägledare. Detta kan ha påverkat föräldrarnas svar angående det fria valet och vi ställer oss frågan om de inledande svaren om självständighet och fritt val hade uttalats eller inte, om någon annan utanför skolans fält hade genomfört intervjun.