Hur föräldrar värderar utbildning

Följande avsnitt kommer avhandla intervjupersonernas åsikter om barnens gymnasieval i relation till deras egna erfarenheter inom utbildningssystemet. Avsnittet behandlar även hur intervjupersonerna resonerar om utbildning som en strategi för att skapa sig ett fördelaktigt kapital inför framtiden. Avsnittet ämnar besvara frågan “Hur resonerar föräldrarna om utbildning”.

5.2.1 Föräldrars bakgrund genomsyrar åsikten av utbildning

Föräldrarna har varierande utbildningsbakgrund. I alla familjer förutom en har minst en av föräldrarna en högskoleutbildning. I intervjuerna går det att se att föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar in som faktor i barnets val. Dessutom går det att koppla föräldrarnas livserfarenheter och yrkesbakgrund till deras åsikter om utbildning. Ben beskriver att studier är allt för dem. De äger inte mycket och har inte tillgång till mycket pengar och ser därför att studier är vägen till ett bättre liv.

Jag alltid säger till mina barn ni har ingen. Bara studera. Vi har inga pengar, ingen affär, ingen. Måste studera för att leva bra. (Ben)

Adam reflekterar över Annas åsikter kring sonens val av program och berättar att det är kanske på grund av att Anna hade ångrat sitt eget gymnasieval och att det tog många år innan hon studerade vidare.

32

Yrkesbakgrund hade också en betydelse på föräldrars åsikter kring gymnasievalet. Här berättar Cecilia kring sina erfarenheter i sitt yrke som sjuksköterska och hennes reaktion när sonen nämnde att han kanske skulle välja vård och omsorg:

För jag har varit där själv och jag jobbar med alldeles för många människor som hamnar hos oss och kommer inte längre. För det är så snävt. Man måste komplettera med så himla mycket för att komma vidare. För att kunna söka det en vill sen. Han har inte den breda basen riktigt. (Cecilia)

Emma är också påverkad av erfarenheter kring sitt arbete, då hon tidigare har arbetat med individer som har haft en mer omständlig väg vidare i utbildningssystemet. Hon berättar att en högskoleförberedande utbildning är viktig, då det blir svårare att läsa in ämnen senare i livet. Fabian har liknande erfarenhet som Emma. På grund av arbetsbrist behövde han bilda om sig och där var den högskoleförberedande utbildningen viktig för honom. Han menar att det är lättare och en lägre tröskel till vidare studier om man har en högskoleförberedande examen med sig.

Nej, jag läste högskoleförberedande nu var det ju på slutet av 80-talet så jag gick en experimentlinje som de gjorde där de blandade tekniskt med den praktiska delen. Det var ju fördelen att jag hade allt jag behövde för att börja plugga. Annars hade det tagit ytterligare ett halvt år innan jag kunde börja. Då blir det ett mycket större steg. Det är ett stort steg att sluta jobba i två år i alla fall. (Fabian)

Erik har positiva erfarenheter med sig från sin utbildning och sitt yrke. Han menar att när man studerar något intressant blir det lättare att bli framgångsrik. Själv började han jobba efter gymnasiet inom ett område han var intresserad av och idag äger han ett framgångsrikt företag inom samma område. Eriks erfarenheter av att arbeta med sitt brinnande intresse kopplar han till sin framgång.

Jag driver IT konsultbolag. Har jobbat med teknik hela mitt liv. Det är det jag kanske brunnit för hela mitt liv. /.../ Är du intresserad av någonting så är det ganska lätt att bli duktigt på det. (Erik)

Studie- och yrkeserfarenheter tillsammans med livserfarenheter påverkar hur föräldrar tänker och agerar när det kommer till sitt barns gymnasieval. Även om de, som tidigare nämnt, inte vill ha inflytande på barnets gymnasieval genomsyrar diskussionerna en ståndpunkt att de vill att barnen ska ta hänsyn till deras åsikter och erfarenheter när de själva ska välja.

33

5.2.2 Bred utbildning som en strategi

Majoriteten av föräldrarna var överens om att en högskoleförberedande utbildning är en så kallad bred utbildning och att den typen av utbildning öppnar dörrar för fler möjligheter och positionerar barnet bättre i yrkeslivet. Flera av föräldrarna tycker att barnen är för unga för att veta vad de vill jobba med som vuxna och därför är en bred utbildning att föredra så att barnet kan ändra sig. Här kan vi läsa hur Emma resonerar kring den breda utbildningen och hur viktigt det är att inte begränsa sig.

Sen tycker jag att det är viktigt att på tidigt stadium inte stänga dörrar och begränsa sig längre fram. Så en så bred utbildning som möjligt å så gärna att man har högskolebehörigheten för att det är så mycket lättare om man har den innan. Ja har ju sett dom som har kämpat så hårt sen med det. /.../ Sen finns det bra möjligheter men oavsett att man gör något man är intresserad av men så brett så möjligt så att man inte stänger några dörrar. (Emma)

Att positionera sig väl inom den framtida arbetsmarknaden är viktigt för Erik. Han diskuterar vikten av en bred kompetens, där vissa områden är att föredra, då det är inom dessa områden det kommer att finnas jobb i framtiden.

Vi har snackat ganska mycket om framtidsutsikter, vad det finns för möjligheter med de olika delarna, teknik är ju ett spår som kommer växa, det kommer vara extremt lätt att få jobb vad man än nästan väljer. Sen tycker man inte det är det roligaste som finns, ska man inte välja det. Tittar man på de samhälleliga spåren då, kan man ju skaffa sig en ganska bred kompetens å även om man inte jobbar med tekniken kan man finnas som rådgivare där. (Erik)

Föräldrarna anser att det inte går att veta vad man vill jobba med i framtiden när man är 15–16 år och därför är det viktigt med högskolebehörighet då det underlättar om barnet vill ändra sig i framtiden. Fabian och Ben berättar:

Och jag tycker det viktigaste att så klart ska det vara kul men också att han får högskoleförberedande. Och så kan han läsa vad han vill sen och att han inte står där och ska behöva läsa in fem ämnen innan han kan börja. Då blir det ett så stort steg. (Fabian)

Därför att han nu kan inte bestämma vad ska jag bli. Men när han säger att jag ska bli… Okej vi kan säga. Men du måste studera nu och gå på gymnasium och sen ska bli äldre kan tänka mer och du kan bestämma. Men nu... det är svårt att veta nu. Han kan inte bestämma studera där eller där. Därför att han är bara 15 eller 16 år. (Ben)

I ett fall uttryckte sig en förälder annorlunda och kunde reflektera att det berodde på hennes vänners erfarenheter. Freja berättade att hennes inställning hade förändrats till ett mer pragmatiskt förhållningssätt. Hon beskriver att det viktigaste är att ta sig igenom gymnasiet och få en examen. Vad du sen läser är inte så viktigt.

34

En högskoleförberedande utbildning ansåg föräldrarna vara en bred utbildning och de menar att detta ger barnet en starkare position på arbetsmarknaden och kommer att underlätta om barnet behöver ändra yrke eller utbilda sig vidare i vuxenlivet.

5.2.3 Analys

Föräldrarnas åsikter om en bred utbildning kommer från deras egna erfarenheter avseende utbildning och yrke. Det går att förklaras med Bourdieus begrepp habitus (Broady 1998, 16). Deras erfarenheter inom utbildning och yrke har bidragit till att de har en föreställning om att en bred utbildning är att föredra. Föräldrarna anser att en bred utbildning är det samma som ett högskoleförberedande program. En bred utbildning anser föräldrarna skapar möjligheter och håller dörrar öppna i framtiden. Utifrån dessa uttalanden tolkar vi att den breda utbildningen värderas högt och blir därmed ett erkänt kulturellt kapital på utbildningsfältet (Broady 1990, 177). Bourdieu (1999, 31) beskriver att grupper, i det här fallet föräldrarna, utvecklar strategier för att bevara eller öka sitt kapital. En av dessa strategierna är att barnen ska gå en bred utbildning. I David och Denise familj kan vi tolka strategin som ett sätt att öka familjens kulturella kapital och förbättra positionen på fältet. De andra familjerna använder en bred utbildning som strategi för att bevara det förvärvade kulturella kapitalet vilket redan existerar inom familjen. Utbildningsstrategin slutar inte på utbildningsfältet, utan flera föräldrars uttalanden kan förstås med att mindre fält kan existera i ett större fält (Broady 1990, 273). De menar således att en bra position på utbildningsfältet även kan ses som en möjlighet till en bra position i det större arbetsmarknadsfältet.

I det tidigare temat framkom det att föräldrarna försöker anpassa sig till valfrihetsnormen på utbildningsfältet, vilket förklarar att de så tydligt uttrycker att de inte vill påverka barnen vid gymnasievalet. Dock kan vi se att föräldrarna har tydliga åsikter, härstammandes från sitt habitus, om hur barnen bör välja. Genom att förstå föräldrarnas preferenser och praktiska sinne kan vi sätta logik till det som till synes verkar motsägelsefullt (Bourdieu 1999, 38). Det praktiska sinnet kommer från habitus vilket är djup rotat i individen och styr på ett ibland omedvetet sätt (Broady 1991, 225). I detta fall kan vi se att även om föräldrarna säger att de inte vill påverka och att barnet ska välja fritt har de ändå åsikter och agerande vilket motstrider detta. På ytan kan detta verka irrationellt men om vi tittar på detta genom föräldrarnas system av preferenser och

35

praktiska sinne ser vi att föräldrarna agerar utifrån att de vill sitt barns bästa. Det bästa för barnet menar föräldrarna, är en bred utbildning som håller dörrar öppna och ger möjligheten att ändra sig. På så sätt blir deras agerande logiskt. Det ska även påpekas att habitus är föränderligt (Broady 1991, 231) vilket bidrar till att systemet av preferenser även kan förändras. Vi kan förstå detta utifrån Frejas utsaga om att hennes värderingar avseende gymnasiet har ändrats utifrån hennes vänners erfarenheter.