I min undersökning har jag visat att LMA ger barn som söker asyl en lägre ekonomisk ersättning än den som anses vara skälig enligt SoL. Följaktligen diskriminerar lagstiftningen barn som söker asyl enbart på grund av att de är asylsökande. Vidare har jag visat att denna diskriminering innebär att den svenska lagstiftningen inte lever upp till principen om barns lika värde, artikel 2 i barnkonventionen, vilken gör gällande att ett barn inte får diskrimineras på grund av deras föräldrars börd eller ställning i övrigt. Av detta följer att barn som söker asyl inte får diskrimineras på grund av att deras föräldrar är asylsökande.
Fortsättningsvis har jag genom min feministiska intersektionella ansats påvisat att barn i familjer som är i behov av försörjningsstöd befinner sig i en underordnad position i samhället. Detta då SoL, trots inkluderandet av barnets bästa i lagtexten, lämnar utrymme för att barnets bästa i rättstillämpningen underordnas föräldrarnas skyldigheter. Undersökningen problematiserar även dessa skyldigheter genom att ifrågasätta huruvida de kan anses vara kompetenshöjande, samt genom att påvisa hur skyldigheterna, vilka får ett relativt litet utrymme i lagtexten, blir desto viktigare vid tillämpningen av SoL. Vidare synliggörs även LMA:s respektive SoL:s kontrollerande funktioner vilka utifrån det intersektionella perspektivet kan betraktas som åtgärder för att kontrollera den underordnade klassen, samt befästa de maktstrukturer vilka ligger till grund för kategoriseringen av människor utefter etnicitet, kön, ålder och klass. Att barn behandlas som olika värda på grund av etnicitet, kön, ålder och klass är svårt att lagstifta bort. Roten till problemet är inte möjligt att förändra genom juridiken utan det krävs långtgående radikala politiska förändringar av den existerande maktordningen.161
Vad som däremot går att förändra genom lagstiftning är den diskriminering det innebär att barn som söker asyl ges en lägre ekonomisk standard än det som i SoL anses vara skälig levnadsstandard. Utifrån min undersökning menar jag att det är omotiverat att familjer som söker asyl och är i behov av ekonomisk stöttning ska gå under en speciell lag. Jag har visat att de argument som framförs i LMA för att ha en lägre ersättning till barn som söker asyl, inte kan berättiga diskrimineringen som den lägre ekonomiska ersättningen till barn som söker asyl innebär.162 Ett argument som framförts är att en person som söker asyl är i Sverige under en begränsad tid och har då inte samma utgifter som en fast bosatt person. Denna begränsande tid uppgick år 2005 till ett år och sju månader i Sverige för att få definitivt besked om avslag
161 Mathiesen 2005: 57
eller bifall.163 Ponera att väntetiderna kortades, skulle det då inte längre föreligga några problem med att ha en separat lag som behandlar människor som söker asyl annorlunda än människor som får bistånd enligt SoL? Ponera att väntetiden var två månader istället för nästan två år, skulle det då inte längre vara relevant att tala om en diskriminering? Utifrån det intersektionella perspektivet skulle detta vara ett exempel på lindrande av symtom, men inte innebära ett botemedel för själva sjukdomen. Kategoriseringen och diskrimineringen av människor skulle fortfarande vara ett faktum, om än med mindre långtgående konsekvenser för barn som söker asyl. Den överordnade gruppen majoritetsbefolkning skulle fortfarande, i och med sitt tolkningsföreträde, besitta resurser att upprätthålla underordningen av andra grupper, där exempel på underordnade grupper fortfarande skulle vara människor som söker asyl samt människor som får försörjningsstöd enligt SoL.164
I min undersökning finns ett ärende som visar att SoL kan gälla även när det rör barn som söker asyl. Detta ärende finns inte inkluderat i jämförelsen, då denna fordrade att ärendena var så lika som möjligt samt syftade till att begränsa antalet variabler i jämförelsen. Dock kan man avläsa flera variabler i en undersökning utan att inkludera dem i själva jämförelsen.165 Utifrån detta finner jag det väsentligt att kortfattat redovisa ett ärende som inte nämnts tidigare men som är av högsta relevans gällande min undersökning och min avslutande diskussion. Ärendet rör både SoL och LMA.
Tim överklagar Migrationsverkets beslut att sätta ned dagbidragen för hans barn George, Annie och Daniel. I domskälen anför länsrätten att George, Annie och Daniel är placerade i familjehem, och har beviljats bistånd enligt SoL 4:1. Familjehemmet får ersättning för barnens uppehälle med 3527 kronor per barn. Ersättningen avser att täcka kostnader för mat, kläder och övriga utgifter. Vidare får familjehemmet även ersättning för hyreskostnaden för det boende föräldrarna har.
Tim anför att han bidragit ekonomiskt till omvårdnaden av barnen då han och hans fru gjort utflykter tillsammans med de två äldsta barnen. Vidare påpekar Tim att Migrationsverket gett dagersättning för februari och mars månad och att inga förändringar har skett sedan dess vilket ger att dagersättningen borde betalas ut även i fortsättningen. Länsrätten avslår Tims överklagan då man anser att barnens behov är tillgodosedda genom biståndet som beviljats enligt SoL 4:1.166 163 Granestrand 2007: 399 164 Kamali SOU 2005:41 s 34 165 Lijphart 171: 690 166 Mål 567-07
Familjehem är ett exempel på en åtgärd som syftar till att tillgodose en skälig levnadsnivå. I detta fall har således SoL tillämpats för att ge en familj som söker asyl en skälig levnadsnivå. Familjehemmet avser att erbjuda vård och boende utanför det egna hemmet om hänsyn till barnets bästa kräver det. Det är viktigt att klargöra att det är just ett erbjudande, ingen vård som ges enligt SoL sker utan samtycke.167 Ärendet är kortfattat och innehåller ingen förklaring av huruvida familjehemsplacering är ett resultat av hänsynstagande till barnets bästa eller varför SoL tillämpats. Dock är ärendet fortfarande ett exempel på att barn som söker asyl enligt nuvarande lagstiftning kan ges samma ekonomiska standard som barn i familjer som söker bistånd enligt SoL. Såsom lagstiftningen med tillhörande förarbeten är utformad menar jag att samma ekonomiska standard som ges till barn som får försörjningsstöd enligt SoL, borde kunna ges till barn som söker asyl. Ärendet angående Tim och hans familj visar vidare att det är möjligt även inom ramen för nuvarande lagstiftning.
Barn är bärare av rättigheter, varav en rättighet är att inte bli diskriminerad oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.168 Lika lite som det finns skäl att diskriminera en kvinna utifrån hennes kön, en person utifrån etnicitet eller klasstillhörighet, lika orimligt är det att diskriminera barn utifrån att de söker asyl i Sverige.
Utifrån jämförelsen av SoL och LMA vilken visat att det inte finns några belägg för att personer som söker asyl skulle ha mindre utgifter än en permanent bosatt person, samt att bidraget enligt LMA och SoL avser att täcka exakt samma kostnader menar jag att det inte finns några skäl till att fortsätta ge barn som söker asyl en lägre levnadsstandard än den som anses skälig enligt SoL. Alla människor i Sverige som behöver ekonomiskt bistånd ska ges detta enligt SoL. Utifrån det intersektionella perspektivet kan inte en sådan åtgärd betraktas som en upplösning av kategorin som definieras som asylsökande. Åtgärden kan inte heller eliminera den diskriminering som pågår mot människor som inte anses ha samma inneboende rätt att vistas inom Sveriges gränser som människor födda här har. Med detta sagt är inkluderandet av människor som söker asyl i SoL fortfarande något som skulle göra skillnad för barn som söker asyl, då de skulle ges en skälig levnadsstandard.
167 Bergstrand 2007: 41
Slutord
Jag menar att det inte finns någon anledning att behålla en lagstiftning som diskriminerar barn som söker asyl genom att ge dem en levnadsstandard vilken ligger under den som anses vara skälig i Sverige. LMA placerar människor som söker asyl i en kategori som får ligga till grund för diskriminering. Det finns inga bevis på att en person som söker asyl, och som lever i Sverige skulle ha mindre utgifter än någon annan person som lever i Sverige. Att ge barn som söker asyl samma levnadsstandard som tillförsäkras barn som får försörjningsstöd enligt SoL är ett, om än ett litet, steg mot ett mer likvärdigt samhälle.
Utifrån de resultat som framkommit i undersökningen menar jag att det finns mycket inom området som motiverar vidare forskning. Diskriminering inom en sfär leder inte sällan till diskriminering inom en annan sfär, således bedöms det viktigt att göra mer omfattande och djupgående studier kring barn som söker asyl och diskriminering. Dylika studier skulle syfta till att ge en mer fullständig bild av hur vardagen ser ut för ett barn som söker asyl här i Sverige. Exempelvis vore det intressant att göra en fallstudie där en eller flera familjer som söker asyl observeras och följs i mottagningsverksamheten, vilket skulle ge en större kunskap om vad det innebär att vara ett barn som söker asyl i Sverige, samt om hur Migrationsverkets myndighetsutövning går till. Vidare skulle en liknande fallstudie även vara intressant att genomföra beträffande familjer vilka har långvarig och kontinuerlig kontakt med socialtjänsten. I en jämförelse skulle fallstudierna ge en mer omfattande kunskap om hur den oklara rangordningen mellan barnets bästa och föräldrarnas skyldigheter hanteras i handläggningen av enskilda ärenden angående ansökan om ekonomiskt bistånd på socialtjänsten respektive i mottagningen av asylsökande. Vidare vore det även av intresse att genomföra en kvantitativ studie där en omfattande rättsfallsstudie genomfördes, med ärenden både från SoL och LMA i syfte att kunna säga någonting om hur respektive lag tillämpas generellt.
Referenser
Konventioner
FN:s barnkonvention
Lagtext
Socialtjänstlag (2001:453)
Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Propositioner
Prop. 2000/01:80 Ny socialtjänstlag m.m.
Prop. 1993/94: Mottagande av asylsökande m.m.
Förordningar
Riksnormen för försörjningsstöd 2008 – ändring i socialtjänstförordningen (2000:937) Förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.