Det finns en tydlig koppling gällande hur elevernas inställning till distans- och närundervisning hänger samman med hur lärmiljöerna fungerar. Väl fungerande lärmiljöer upplevs mer inkluderande och positiva av eleverna. Detta hänger, i sin tur, ihop med Tangens modell (2009) om kvalitet i skollivet. Modellen visar att elevernas upplevelser av självtillit, skolrelationer och meningsfullt skolarbete sammantaget påverkar hur de upplever sitt skolliv. När vi tittar på samtliga dimensioner ser vi att fler elever upplever att de har en högre kvalitet på skollivet vid närundervisning än vid
distansundervisning. Utifrån vårt resultat och vår undersökningsgrupp skulle man vidare kunna säga att killar i högre utsträckning än tjejer upplever en högre kvalitet i skollivet gällande samtliga dimensioner, vid närundervisning. Eleverna i åk 3 tenderar att uppleva högre kvalitet i skollivet gällande meningsfullt skolarbete. När det gäller bakgrundsvariabeln gymnasieprogram pekar resultatet vidare på att eleverna på teknikprogrammet upplever högre kvalitet i skollivet vid närundervisning, gällande skolrelationer, i jämförelse med eleverna på samhällsprogrammet. För bakgrundsvariabeln rätt till förlängd provtid fanns signifikanta skillnader vid närundervisning, vilket skulle kunna tolkas som att de elever som har rätt till förlängd provtid upplever att de har något lägre skolkvalitet gällande dimensionerna självtillit och skolrelationer vid närundervisning.
I enlighet med Tangens resonemang om dåtid, nutid och framtid så påverkar elevernas upplevelse av distans-, när- och blandad undervisning hur de föredrar att få sin fortsatta undervisning. Det finns samband mellan elevernas positiva upplevelse av närundervisning och att många elever vill återgå till vanlig undervisning på skolan. Samtidigt finns en betydande andel elever som uttrycker positiva åsikter om blandad undervisning och även önskar en fortsatt möjlighet till kombinerad distans- och närundervisning i framtiden.
Gällande dimensionen meningsfullt skolarbete kan resultatet av vår studie tolkas som att elevernas upplevelse av detta påverkas av hur engagerande och uppmuntrande lärarna är. Bristande motivation kan vara en effekt av upplevelsen av minskat lärarstöd vid distansundervisning. Ett minskat lärarstöd tillsammans med känslan av att vara ensam i sitt lärande, att man inte tillhör en social kontext, påverkar också elevernas motivation vilket kan bidra till minskat lärande. Detta ligger i linje med Vygotskijs teori om vikten av lärande i samspel med andra (Kozulin, 2004). Vid distansundervisning blir den sociala närvaron bristfällig vilket får konsekvenser för elevernas upplevelse av skollivet och sitt lärande.
När det gäller skolrelationer visar vår studie på vikten av relationer och det framgår att det fysiska mötet är betydande för många elevers upplevelse av denna aspekt. Eleverna uppger att de stöttar varandra och samarbetar i relativt hög grad även vid distansundervisning, men ändå upplever sig en stor andel vara ensamma vid distans. Detta kan tolkas som att det är just den fysiska närvaron och fungerande relationer som blir betydelsefullt för elevernas upplevelse av undervisning.
Tangen (2009) menar att dimensionen självtillit till stor del handlar om att ha tilltro till sin förmåga och känna att man har kontroll över sin skoltillvaro. Den nya situationen med blandad undervisning kan minska elevernas känsla av kontroll och tron på den egna förmågan, vilket då påverkar självtilliten
34 negativt. Ytterligare en faktor som påverkar denna aspekt negativt kan vara att eleverna upplevt ett lågt lärarstöd vilket fått dem att känna sig otrygga i denna nya undervisningsform.
Att som elev känna att man har möjlighet att påverka sin skolsituation är även det en viktig faktor för känslan av självtillit. Enligt Rambergs studie (2019) ökar elevernas skolengagemang när eleverna får vara delaktiga vid planering av studier, involverade i olika beslutsprocesser och får möjlighet till inflytande. De elevröster som förespråkar en fortsatt blandad undervisning lyfter delvis fram aspekter av blandad undervisning för en ökad flexibilitet, som kan leda till att eleverna kan ta del av
undervisningen på det sätt som passar dem bäst. Om detta skulle bli verklighet skulle eleverna i högre grad kunna välja hur de vill gå i skolan, om de t.ex. kan få ha genomgångarna i skolan, men sedan jobba enskilt med olika uppgifter hemma utifrån behov.
En viktig faktor i vår studie är att den blandade undervisningen sker i halvklass som ett sätt att följa Folkhälsomyndighetens råd och minska antalet elever på skolan och i klassrummet. Här visar resultatet att många elever är positiva till närundervisning i halvklass då de anser att de, i skolan, får mer stöd av lärare och får bättre förutsättningar att delta. Det finns dock, i motsats till detta, negativa röster som påpekar att halvklassupplägget blir problematiskt vid distansundervisning då lärarna tenderar att fokusera mer på eleverna i klassrummet än de elever som deltar på distans. Detta visar på en variation i upplevelse av att få undervisning i halvklass och skulle kunna påverka elevernas känsla av kvalitet på skollivet i olika riktning. Den positiva inställningen till närundervisning i halvklass kan bero på att det mindre sammanhanget ökar känslan av inkludering för flera elever (Graham &
Harwood, 2011).
I ljuset av Nilholms (2005) dilemmaperspektiv kan elevernas varierade behov och skiftande
upplevelser av olika undervisningsformer ses som just flera dilemman som inte kan lösas på ett och samma sätt för alla. Elevernas olika behov innebär dilemman som skolan behöver hantera för varje ny situation som uppstår. I detta fall handlar det om hur blandad undervisning bäst kan anpassas efter elevers skilda behov av stöd.
Gallichan och Curle (2008) kommer i sin studie fram till att när lärmiljön anpassas efter elevernas uttryckta behov så minskar elevernas stödbehov. Utifrån den aspekten är det viktigt att lyssna till hur olika enskilda elever upplever olika undervisningsformer och att skolan vid behov kan se över möjligheten att erbjuda vissa elever att studera utifrån upplägget som blandad undervisning innebär. Genom att lyssna på eleverna och tillåta dem att påverka sin skolsituation, som betonas av Tangen (2009) och Gallichan och Curle (2008) och även har stöd av European Agency (2011), så kan elevernas känsla av inkludering öka samtidigt som behovet av stöd minskar.
Slutsats
Vad kan vi då lära av elevernas upplevelse av den blandade undervisningen som bedrivits under Covid-19 pandemin höstterminen 2020? Utifrån vår undersökningsgrupp ser vi följande tendenser som alla visar på att goda lärmiljöer får betydelse i alla undervisningsformer som vi undersökt. En
majoritet av eleverna föredrar närundervisning i halvklass framför distansundervisning i halvklass, således är upplevelsen av kvaliteten i skolan högre vid närundervisning. Lärarna upplevs mer
engagerade och tillgängliga, klassen samarbetar och stöttar varandra i högre utsträckning och eleverna upplever att de lär mer och känner sig mindre ensamma vid närundervisning i halvklass än vid
distansundervisning i halvklass. I relation till bakgrundsfrågorna finns det signifikanta skillnader i hur elever upplever distans- och närundervisning i halvklass, där de flesta skillnaderna framkommer vid närundervisning. Även om eleverna är mer positiva till närundervisning, finns det således viktiga aspekter även i närundervisning som skolan måste fortsätta att arbeta med för att alla elevers skolkvalitet ska öka. För att öka elevernas kvalitet i skolan samt deras känsla av inkludering och delaktighet är det av stor vikt att de känner att de kan påverka sin skolsituation. Här bör
gymnasieskolan lyssna på de elevröster som önskar få fortsätta med blandad undervisning även efter denna pandemi, vilket utifrån dilemmaperspektivet skulle vara fördelaktigt då perspektivet framhåller och uppmuntrar skilda och varierande lösningar utifrån varje elev (Nilholm, 2005). Detta skulle även
35 ligga i linje med Unescos rapport (2020) som lyfter fram den breda definitionen av inkludering där
alla elevers behov ska tillgodoses. För att alla gymnasieelever, oavsett undervisningsform, ska få
tillgång till den utbildning som de har rätt till (Skollagen, SFS 2020:605, kap. 22, 7,8 §), behöver lärarna få ökad kompetens gällande hur man undervisar mer inkluderande vid blandad undervisning.
Metoddiskussion
Möjligheten att undersöka fenomenet med blandad undervisning i halvklass är unikt för denna tid, då just detta inte tidigare har undersökts. Vi använde oss av ett riktat bekvämlighetsurval i studien då vi var intresserade av att undersöka denna specifika kombination av distans- och närundervisning som skedde i halvklass. Av skolans elevunderlag på 576 elever i åk 2 och 3 på högskoleförberedande program delades enkäten ut till N= 203 elever varav n= 129 elever svarade, vilka utgör vår undersökningsgrupp. Då vi har ett riktat bekvämlighetsurval och inte har ett stickprov som är representativt för en större population kan vårt resultat inte generaliseras. Resultatet visar således endast på hur denna specifika undersökningsgrupp upplever distans- och närundervisning och kombinationen av denna i halvklass, vilket kan ses som en svaghet för studiens resultat.
Vi har utgått från en deduktiv ansats där vi vill undersöka elevernas upplevelse av kvalitet på sitt skolliv under en unik situation med blandad undervisning i halvklass under pågående pandemi. Genom att vi operationaliserat våra enkätfrågor utifrån Tangens modell (2009) finns det en teoretisk
förankring till vad som kan påverka elevernas upplevelse av kvalitet i skollivet. Att lyfta fram elevernas röster om deras upplevelser var ett medvetet val som går i linje med specialpedagogisk forskning, som betonar att forskare bör utgå från elevernas egna upplevelser i frågor som rör dem (Tangen, 2008). Vi valde att genomföra studien med digitala enkäter för att nå ut till så många gymnasieelever som möjligt. Vi är medvetna om att vi med detta val riskerade att få en mindre nyanserad bild än vid t ex intervjuer, men då vi kombinerade slutna frågor med fritextsvar upplever vi ändå att studien gav oss ett djup och en förståelse för det kvantitativa resultatet då de kompletterade varandra. Det kvantitativa resultatet analyserades med statistisk analys i form av parat t-test och oberoende t-test. Genom att använda oss av både deskriptiv och inferentiell statistik blev resultatet mer informativt, vilket gett oss en tydligare bild av elevernas upplevelser.
Pilotundersökning bidrog till att vi fick en förförståelse för hur enkätfrågorna uppfattades och förstods av eleverna. Utifrån små justeringar, av frågeformuleringar, kunde vi således minska risken för missförstånd och feltolkningar av frågor och svarsalternativ.
Att inte alla klasser som deltog i blandad undervisning i halvklass på den aktuella skolan fick möjlighet att svara på enkäten kan ses som en svaghet i studien. Men eftersom vi blev hänvisade av rektor att gå via lärare så fick vi inte tillgång till fler klasser. På grund av vårt specifika syfte där vi var intresserade att undersöka distans- och närundervisning i halvklass och kombinationen av dessa fick vi ett begränsat urval gällande skolor. Här valde vi att ta kontakt med den skola vars upplägg vi fann mest intressant att studera. Vid en större studie hade det varit möjligt att ta kontakt med samtliga gymnasieskolor i Sverige för att fråga om det fanns flera skolor som använde sig av samma undervisningsupplägg för att öka studiens urval.
Då vi valt att genomföra olika t-test för analys av data har vi enbart kunnat ställa två variabler mot varandra i taget. Detta kan ses som en brist för analysen av resultatet bl.a. gällande bakgrundsvariabeln “gymnasieprogram” där det fanns fyra olika svarsalternativ. Vi ställde istället två program i taget mot varandra men kan då ha missat signifikanta skillnader som vi hade upptäckt t.ex. genom ett chi-test eller Anova, där alla gymnasieprogram hade kunnat analyserats mot varandra samtidigt.
Vid t-test bör man alltid beakta att det finns möjlighet för Typ- I och Typ- II fel, vilket således blir relevant även för vår studie. Typ-I fel innebär att det finns en 5% möjlighet att man förkastar
nollhypotesen fast den är sann. Detta beror på att det är vedertaget att man beräknar signifikansnivån där a= .05. Typ- II fel innebär istället att man antar nollhypotesen trots att den är falsk, dvs. att man
36 hittar en signifikant skillnad fast det inte finns någon (Eliasson, 2018). Vi är således medvetna om att det finns en risk för både Typ-I fel och Typ-II fel i vår studie.