Vårt resultat visar, i likhet med andra studier och Ifous delrapport (Davis m.fl., 2018; Miles m.fl., 2018; Åkerfeldt & Hermansson, 2020), på att eleverna generellt är mer positivt inställda till närundervisning än till distansundervisning. Detta skulle, enligt Tangens modell (2009) tyda på att eleverna generellt upplever en högre kvalitet på skollivet vid närundervisning. Detta kan också kopplas till hur väl lärmiljöerna samspelar och fungerar i de olika undervisningsformerna. En fungerande pedagogisk lärmiljö innebär enligt forskning en differentierad och tydligt strukturerad undervisning som ger eleverna tydliga mål, riktning och stöd i undervisningen (Dinc, 2017; Marton & Pang, 2006; Morningstar m.fl., 2015). En fungerande social lärmiljö innehåller goda relationer och positivt klassrumsklimat som skapar möjligheter för eleverna att interagera och samarbeta (Allodi, 2010; Tomlinson & Sousa, 2020). En fungerande digital lärmiljö kräver kunskap om och tillgång till
30 adekvat teknisk utrustning för att alla elever ska kunna delta på lika villkor (Davis m.fl., 2018; Miles m.fl., 2018). Utifrån vårt resultat som visar en positiv inställning till närundervisning, kan detta tyda på att lärmiljöerna (pedagogisk-, social- och digital lärmiljö) fungerar bättre vid när- än vid
distansundervisning för vår undersökningsgrupp.
Utöver en övervägande positiv inställning i elevernas svar på de slutna frågorna finns även
övervägande positiva röster om närundervisning i elevernas kommentarer. Elevernas röster lyfter fram tydligt lärarstöd och uppmuntran, social gemenskap och delaktighet, ökad motivation och fokus samt vikten av rutiner och variation som betydande aspekter vid såväl distans- som närundervisning. Detta är aspekter som återfinns som framgångsfaktorer för inkluderande lärmiljöer.
Lärarstöd och uppmuntran
Tidigare forskning lyfter fram betydande aspekter för inkluderande undervisning och menar att
lärarkompetensen är en av nyckelfaktorerna (de Boer & Kuijper, 2020; Haug, 2016; Morningstar m.fl., 2015). Lärarens kompetens påverkar möjligheterna att skapa lärmiljöer där elevernas delaktighet stärks och där blir också lärarens stöd betydande för elevers lärande och upplevelse av sin undervisning (Davis m.fl. 2018). I vårt resultat framkommer vikten av lärarstödet, då bristen på lärarstöd vid distansundervisning påpekas som negativt i elevernas kommentarer. I motsats till det lyfter eleverna fram positiva upplevelser av lärarstöd vid närundervisning. En mer positiv inställning till lärares stöd, uppmuntran och engagemang vid närundervisning än distansundervisning vilket vårt resultat visar, kan vara uttryck för att eleverna upplever lärmiljön vid närundervisning som mer inkluderande. Det kan även, enligt Tangens modell (2009) tyda på en högre upplevelse av kvalitet i skollivet, då det skulle öka elevers självtillit och känsla av meningsfullt skolarbete.
I likhet med Ifous delrapport (Åkerfeldt & Hermansson, 2020) uttrycker eleverna i vår studie att det är lättare att få kontakt med och stöd av sina lärare vid närundervisning än vid distansundervisning. Flera elever upplever att det blir svårt att få hjälp att komma vidare när de inte förstår vad de ska göra vid distansundervisning. Vikten av ett gott lärarstöd kan också kopplas till elevernas kommentarer om behov av återkoppling och feedback, vilket enligt Davis m.fl. (2018) också är viktiga
framgångsfaktorer för elevernas lärande. Detta framkommer bland annat i kommentarer och
upplevelser av att inte få hjälp när det behövs, att det är svårt att komma i kontakt med läraren samt att några lärare uttryckligen vänt sig till eleverna i klassrummet och inte tagit frågor från elever som deltagit på distans. Denna upplevda brist på lärarstöd kan ha påverkat elevernas inställning till distansundervisning negativt och även minskat känslan av inkludering och upplevelsen av kvalitet i skollivet (Tangen, 2009).
Skolan vi valt att genomföra vår studie på införde en digital lärplattform i undervisningen redan ett år innan pandemin. Detta kan ha påverkat elevernas upplevelse av distansundervisning i positiv riktning, då de fått en förförståelse för hur den digitala lärmiljön fungerar vilket kan ha ökat möjligheterna till lärarstöd. I sin tur kan förförståelsen och stödet ha ökat känslan av kontroll (Tangen, 2009). Även i Bergdahl och Nouris (2020) studie påpekas vikten av fungerande digitala lärplattformar, vilket kan ha underlättat omställningen till blandad undervisning för både elever och lärare i vår studie.
Social gemenskap och delaktighet
Att den sociala lärmiljön har stor betydelse för elevernas lärande betonas i flera studier (Allodi, 2010; Florian m.fl., 2017; Graham & Harwood, 2011). Allodi (2010) och Tomlinson och Sousa (2020) lyfter särskilt fram vikten av positiva och goda skolrelationer för att främja allas självförtroende. I vårt resultat betonas den sociala aspekten i en stor del av elevernas fritextsvar, där de uttrycker negativa upplevelser av distansundervisning i relation till upplevelse av ensamhet, vilket kan påverka elevernas upplevelse av kvalitet i skollivet negativt (Tangen, 2009). Samtidigt framkommer positiva upplevelser i relation till närundervisning och den sociala kontext som skolan erbjuder. Den sociala gemenskapen verkar således betydande för huruvida eleverna upplever olika lärmiljöer och undervisningsformer som positiva eller negativa, vilket också således kan påverka elevernas skolrelationer och därmed den upplevda kvaliteten på skollivet (Tangen, 2009). Detta ligger i linje med det resultat som Ifous delrapport presenterar (Åkerfeldt & Hermansson, 2020), som belyser att bristen på fysisk närvaro kan vara problematisk för eleverna och påverka såväl relationer som kommunikation och motivation
31 negativt. Deras resultat visar, i likhet med vårt, att många elever upplever sig ensamma vid
distansundervisning. Liknande resultat återfinns i andra studier som påvisat risken med att elever känner sig isolerade vid distansundervisning och där bristen på interaktion och fysisk närvaro med andra elever och lärare kan upplevas som hinder för lärandet (Davis m.fl., 2018; Miles m.fl., 2018). En aspekt som kan påverka känslan av social gemenskap och delaktighet är samarbete inom gruppen. När lärarna aktivt arbetar för ökat samarbete mellan eleverna vid distansundervisning kan även känslan av ensamhet minska (Davis m.fl., 2018). Samarbete mellan elever och mellan lärare lyfts också fram som en framgångsfaktor för ökad inkludering (Morningstar m.fl., 2015). Intressant att lyfta i vårt resultat är att eleverna upplever att de samarbetar i relativt hög grad oavsett undervisningsform. Motivation och fokus
Om lärarna har hög kompetens och är engagerade och uppmuntrande i sina kurser kan det öka motivationen för eleverna att lära (Davis m.fl., 2018; Marton & Pang, 2006). Vårt resultat visar på att lärarna upplevs som engagerade i sina kurser både vid distans- och närundervisning. Detta kan påverka elevernas motivation och upplevelse av kvaliteten på skollivet positivt (Tangen, 2009), då känslan av meningsfullt skolarbete kan öka. Att eleverna upplever att lärarna är mer engagerade och
uppmuntrande, samt ger tydliga instruktioner vid närundervisning i halvklass ligger i linje med Morningstars m.fl. (2015) studie. I studien lyfter de fram vikten av att läraren ger tydliga instruktioner på olika sätt och håller genomgångar i mindre grupper som ett sätt att nå alla elever (ibid). Även Grahams och Harwoods (2011) studie lyfter fram mindre klasser som en åtgärd för ökad inkludering. Vid distansundervisning uppger eleverna en neutral inställning till att de får tydliga instruktioner, men flera röster uppger att då lärarna fokuserar mer på halvklassen i klassrummet så minskar känslan av delaktighet och därmed motivationen att lära. Detta skulle också kunna kopplas till elevernas generellt mer negativa inställning till distansundervisning då de uttryckt att de då upplever en lägre grad av motivation och att de har svårare att hålla fokus på uppgiften än då de får närundervisning i skolan. Vårt resultat visar vidare utifrån elevernas fritextsvar, i likhet med Glass & Kang (2019) och Melisch och Nordlöf Ekström (2020), att elevernas koncentration och fokus påverkas mer negativt vid distansundervisning då det finns fler distraktioner hemma.