I relation till vårt resultat och vår diskussion, där var tredje elev önskar en större flexibilitet i form av blandad undervisning, ser vi ett behov av att vidare undersöka vilka konsekvenser en blandad undervisning kan komma att få. För vem eller vilka kan möjligheten till en mer flexibel undervisning vara fördelaktig? Finns det elever som skulle missgynnas av en fortsättning med blandad
undervisning? Då resultatet i vår studie även pekar på positiva upplevelser av närundervisning i halvklass vore det intressant att ytterligare studera hur gymnasieelevers lärande påverkas av
klasstorleken? Att undersöka lärares arbetssituation i relation till blandad undervisning kan också vara av vikt för att bredda bilden av konsekvenserna av blandad undervisning. Vilka krav ställer detta på lärarnas kompetens och hur påverkas deras arbetsbelastning? Det är även viktigt att se på detta ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Finns det risker med att satsa på en ökad möjlighet till blandad undervisning om fokus hamnar på ekonomi och resurser istället för att ta vara på hur utbildningen kan göras tillgänglig och inkluderande för alla elever?
37
Referenser
Ahlberg, A. (2007). Reflektioner kring specialpedagogik - sex professorer om forskningsområdet och
forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - Att bygga broar. 2 uppl. Stockholm: Liber
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S., & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organization, 32(3) 197-213.
Allodi, M.W. (2010). Goals and values in school: A model developed for describing, evaluating and changing the social climate of learning environments. Soc Psychol Educ, 13, 207–235.
doi:10.1007/s11218-009-9110-6
Bergdahl, N., & Nouri, J. (2020). Covid-19 and Crisis-Prompted Distance Education in Sweden. Tech
Know Learn (2020). doi.org/10.1007/s10758-020-09470-6
Bjorndal, Cato, R. P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
de Boer, A., & Kuijper, S. (2020). Students´voices about the extra educational support they receive in regular education. European Journal of Special Needs Education, 1-17.
doi.org/10.1080/08856257.2020.1790884.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in
Psychology, 3(2), 77-101. ISSN 1478-0887 doi.org/10.1191/1478088706qp063
Cole, M., & Wertsch J. V. (1996). Beyond the Individual-Social antimony in Discussion of Piaget and Vygotskij. Prometheus Research Group.
Davis, C., Greenaway, R., Moore, M., & Cooper, L. (2018). Online Teaching in Social Work Education: Understanding the Challenges. Australian Social Work, 72(3), 1-13.
doi:10.1080/0312407X.2018.1524918
Dinç, E. (2017). Differentiated Learning environment - a classroom for quadratic equation, function and graphs. 14th International Conference on Cognition and Exploratory Learning in Digital Age ISBN: 978-989-8533-68-5
Domenici, V. (2020). Distance Education in Chemistry during the Epidemic Covid-19. Substantia,
4(1). doi: 10.13128/Substantia-961
Edfelt, D., Karlsson, A., Lindgren, A., & Sjölund, A. (2019). Autism och ADHD i gymnasiet.
Tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & kultur.
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken -En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. (4 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
European Agency for Development in Special Needs Education. (2011). Huvudprinciper för att främja
kvalitet i inkluderande undervisningsmiljöer – Underlag för tillämpning. Odense, Danmark:
European Agency for Development in Special Needs Education
38 Florian, L., Black-Hawkins, K., & Rouse, M. (2017). Achievement and Inclusion in Schools.
Routledge: New York
Gallichan, D.J., & Curle, C. (2008). Fitting Square Pegs into Round Holes: The Challenge of Coping with Attention-Deficit Hyperactivity Disorder. Clinical Child Psychology and
Psychiatry, 13(3), 343-363.
Glass, L.A., & Kang, M. (2019). Dividing attention in the classroom reduces exam performance. Educational Psychology, 39(3), 395-408.
Graham, L.J., & Harwood, V. (2011). Developing Capabilities for Social Inclusion: Engaging Diversity through Inclusive School Communities. International Journal of Inclusive Education,
15(1), 135-152.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur
Haug. P. (2016). Understanding inclusive education: ideals and reality. Scandinavian journal of
disability research, 19(3), 206-217.
Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering - En pedagogisk brännpunkt för framtidens specialpedagogiska forskning. Pedagogisk forskning i Sverige 12(2), 119-134.
Jakobsson, I.L., & Nilsson, I. (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer. Att möta barn och
unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Natur och Kultur: Stockholm.
Kozulin, A., (2004). Vygotsky's theory in the classroom: Introduction. European Journal of
Psychology of Education 19(1), 3-7.
Marton, F & Pang, M.F. (2006). On Some Necessary Conditions of Learning. The Journal of the
Learning Sciences, 15(2), 193-220.
Mehlich, A.K., & Nordlöf Ekström, M. (2020). Digitalt lärande-för att nå målen. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Miles, D., Mensinga, J., & Zuchowski, I. (2018). Harnessing opportunities to enhance the distance learning experience of MSW students: an appreciative inquiry process. Social Work Education,
37(6), 705–717. doi.org/10.1080/02615479.2018.1447557
Morningstar, M.E., Shogren, K.A., Lee, H., & Born, K. (2015). Preliminary Lessons About Supporting Participation and Learning in Inclusive Classrooms. Research and Practice for
Persons with Severe Disabilities, 40(3), 192-210.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning
i Sverige, 10(2), 124-138
Nilholm, C., & Göransson, K. (2016). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten
Nilholm, C. (2020). Research about inclusive education in 2020 - How can we improve our theories in order to change practice? European Journal of Special Needs Education. doi:
10.1080/08856257.2020.1754547
Ramberg, J. (2019) School ethos and the association to upper secondary school students ́school engagement: A multilevel study. Education in the North, 26(2), 4-17.
Rosenqvist, J. (2007). Reflektioner kring specialpedagogik - sex professorer om
39 SFS 2010: 800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2020:605. Lag om ändring i skollagen (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolinspektionen. (2020). Uppföljning av gymnasieskolors distansundervisning - slutrapport.
Stockholm: Skolinspektionen. Från: https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/ovriga-publikationer/2020/covid-19/uppfoljning-av-gymnasieskolors- distansundervisning---slutrapport.pdf
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola
2011.
Skolverket. (2020a). Fjärrundervisning. Från: https://www.skolverket.se/regler-och- ansvar/ansvar-i-
skolfragor/fjarrundervisning#Skillnadenmellanfjarrundervisningochdistansundervisning
Skolverket. (2020b). Lägesbild av situation i gymnasieskolan med anledning av covid-19 - pandemin. Stockholm: Skolverket. Från: https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-
material/2020/lagesbild-av-situationen-i-gymnasieskolan-med-anledning-av-pandemin Skolverket. (2020c). Prövning vid distansundervisning. Från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/provning- vid-distansundervisning.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020a). Delaktighet. Från:
https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/delaktighet/ Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020b). Digital lärmiljö. Från:
https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/digitalt-larande/digital-larmiljo/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020c). Konkreta råd om undervisning på distans. Från: https://www.spsm.se/stod/undervisning-pa-distans/konkreta-rad/
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (2018). Delaktighet - ett arbetssätt i skolan. Kalmar: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Tangen, R. (2008). Listening to Children's Voices in Educational Research: Some Theoretical and Methodological Problems. European Journal of Special Needs Education, 23(2), 157-166. Tangen, R. (2009). Conceptualising quality of school life from pupil´s perspectives: a four-
dimensional model. International Journal of Inclusive Education, 13(8), 829-844.
Tomlinson, C.A. (2014). The differentiated Classroom: Responding to the Needs of All Learners. USA: ASCD
Tomlinson, C.A., & Sousa, D.A. (2020). The Sciences of Teaching. Educational leadership. 77(8), 14-21.
Tufvesson, C. (2018). Tillgänglighet får skolan att fungera. Kalmar: Specialpedagogiska skolmyndigheten
UNESCO. (2020). GEM Youth report - Inclusion and education: All means all.
https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000373878?posInSet=3&queryId=04117367-d81b- 475c-8c27-6ed3f652c7d9
40 von Wright, M. (2002). Det relationella perspektivets utmaning: En personlig betraktelse. In: Att
arbeta med särskilt stöd: några perspektiv (9-20). Stockholm: Skolverket
Åkerfeldt, A., & Hermansson, K. (2020). Delrapport - Gymnasieelevers uppfattningar av när- och
41
Bilaga 1
Följebrev
Stockholm 2020-10-14