Utifrån samtliga bakgrundsvariabler visar t-test för oberoende grupper på fler signifikanta skillnader för elevernas upplevelse vid närundervisning än vid distansundervisning. Vilket visar på att det trots en övervägande positiv inställning till närundervisning finns skillnader i elevernas upplevelser av närundervisningen. Här finns således en utvecklingspotential, där gymnasieskolan bör arbeta med att utveckla lärmiljöerna vid såväl närundervisning som distansundervisning för att höja elevernas kvalitet på skollivet (Tangen, 2009).
En fråga som stack ut i vårt resultat var upplevelsen av ensamhet vid närundervisning, där det fanns signifikanta skillnader för tre av fyra bakgrundsvariabler vi analyserat (kön, gymnasieprogram och rätt till förlängd provtid). Att eleverna känner sig ensamma kan påverka deras skolgång negativt, då det blir svårare att lära utan ett socialt sammanhang (Kozulin, 2004). Goda och fungerande skolrelationer är också betydande för elevernas upplevelse av kvalitet i skollivet (Tangen, 2009).
Tjejerna upplevde sig mer ensamma än killarna vid både distans- och närundervisning. Känslan av ensamhet vid distansundervisning var dock den enda signifikanta skillnaden mellan könen. Vid övriga frågor finns det vid distansundervisning inga signifikanta skillnader (Bilaga 3), vilket visar på att distansundervisningen upplevs relativt lika oberoende av kön. Vid närundervisning, visar resultatet, att det fanns fyra signifikanta skillnader som kan kopplas till Tangens dimensioner (2009) självtillit,
skolrelationer och meningsfullt skolarbete. Vilket skulle tyda på att killarna i undersökningsgruppen
32 Gällande jämförelsen mellan årskurserna fanns endast en signifikant skillnad vid distansundervisning och en signifikant skillnad vid närundervisning. De signifikanta skillnaderna rörde dock samma fråga, dvs. upplevelsen av att de får instruktioner så att de vet vad de ska göra. Att de flesta frågorna visade på icke-signifikanta skillnader innebär att det inte finns så stora skillnader i elevernas upplevelse beroende på årskurs och där deras upplevelse av kvaliteten på skollivet således är relativt lika. Dock visar resultatet på, utifrån Tangens dimension meningsfullt skolarbete, att eleverna i årskurs 2 inte upplever skolarbetet lika meningsfullt som eleverna i årskurs 3, vid både distans- och närundervisning. I resultatet där vi jämförde olika gymnasieprogram framkom det genom t-test för oberoende grupper att eleverna på teknikprogrammet har en mer positiv upplevelse av klassens samarbete och stöttning än elever på samhällsvetenskapsprogrammet, samt att de känner sig ensamma i lägre utsträckning än eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet. Allodi (2010) menar att det är flera aspekter tillsammans som påverkar elevernas upplevelse av klassrumsklimatet, vilket kan förklara hur elevernas
upplevelser, i vår studie, hänger ihop. Då eleverna på teknikprogrammet uppger en mer positiv inställning till klassklimat och trivsel än eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet så ger det, i enlighet med Tangens modell (2009) eleverna på teknikprogrammet känslan av en högre kvalitet utifrån dimensionen skolrelationer i jämförelse med eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet. Även här, likt bakgrundsvariabeln kön, visar resultatet på fler signifikanta skillnader vid
närundervisning än distansundervisning. Detta visar att upplevelsen av distansundervisning inte skiljer sig nämnvärt åt beroende av gymnasieprogram.
Utifrån bakgrundsvariabeln rätt till förlängd provtid visar resultatet på att det inte fanns några
signifikanta skillnader vid distansundervisning, vilket visar på att distansundervisning upplevs relativ lika oberoende om eleven har rätt till förlängd provtid eller ej. Vid närundervisning i halvklass känner sig dock eleverna med rätt till förlängd provtid ensamma i högre grad än de elever som uppgett att de inte har rätt till förlängd provtid. Eleverna med förlängd provtid upplever även att de inte räcker upp handen i lika hög grad som de andra eleverna, vilket skulle kunna påverka deras möjlighet till delaktighet och inlärning negativt. Känslan av ensamhet i kombination med att de inte frågar när de inte förstår visar på att det finns brister i anpassningen av lärmiljön vid närundervisning. Att anpassa lärmiljön så att den passar alla elever lyfts fram i flera studier för ökad inkludering (de Boer & Kuijper, 2020; Graham & Harwood, 2011; Haug, 2016; Morningstar m.fl., 2015). Utifrån Tangens modell (2009) skulle detta resultat kunna visa på lägre kvalitet i skollivet gällande dimensionerna
självtillit och skolrelationer för eleverna med rätt till förlängd provtid.
Hur eleverna föredrar att få sin undervisning
Vårt resultat visar, liksom resultat som återfinns i Ifous delrapport (Åkerfeldt & Hermansson, 2020), på en variation i hur eleverna föredrar att få sin undervisning. Vårt resultat visar vidare på, i likhet med Ifous delrapport, att mer än hälften av eleverna vill gå tillbaka till vanlig närundervisning om de får välja. Det är endast 2% av eleverna, i vår studie, som föredrar att läsa på distans i relation till Ifous undersökning där motsvarande siffra var 20%. Det var vidare 10% av eleverna som i vår studie valde svarsalternativet “spelar ingen roll” i jämförelse med 24% i Ifous undersökning. I vår undersökning är det 29 % av eleverna som uppgett att de föredrar en blandad undervisning, ett alternativ som inte fanns med i Ifous undersökning.
I vår studie var det i likhet med studien av Miles m.fl. (2018) flest elever som föredrog
närundervisning. Blandad undervisning föredrogs vidare framför distansundervisning i både vår studie och i studien av Miles m.fl. (2018), där vårt resultat visar på att nästan var tredje elev (29%) föredrar blandad undervisning. Miles m.fl. (2018) studie lyfter fram att studenter tycker att blandad
undervisning är ett bra alternativ till distansundervisning, då flexibiliteten i blandad undervisning ger eleverna större möjlighet att styra över sin utbildning, vilket även framkommer av våra fritextsvar. Vikten av att kunna anpassa undervisning och undervisningsformer påpekas av tidigare studier (Morningstar m.fl. 2015; Tomlinsson & Sousa, 2020) och detta framkommer som önskvärt i flera av
33 elevernas kommentarer, när de förespråkar blandad undervisning. Eleverna påpekar bl.a. det positiva med blandad undervisning då kan följa med i undervisningen hemifrån vid behov.
Att rutiner och variation är betydande för elevers upplevelser av inkluderande lärmiljöer har också stöd i tidigare forskning (Dinc, 2017; Marton & Pang, 2006; Tomlinson & Sousa, 2020). Vikten av detta framkommer i elevernas kommentarer, då de uttrycker brister av variation och struktur som negativt medan en mer varierad och strukturerad undervisning betonas som positivt för deras
upplevelse av undervisningen. Att vi alla är olika och lär olika lyfts fram av eleverna som uttrycker en önskan att kunna välja undervisningsform i större utsträckning, för att bättre kunna möta deras olika och varierande behov av distans- och närundervisning.