Såväl Rutger Bregmans arbete Utopia for realists som omställningsrörelsen och Dark Mountain Project säger oss något väsentligt om den roll som utopiska idéer och praktiker spelar under 2010-talet. Bregman ger uttryck för klassiska utopiska idéer som vi kan finna i det utopiska tänkandets
idéhistoria, särskilt vad gäller frågan om en förkortad arbetsdag. Bregmans titel antyder även att det utopiska tänkandet måste vara förenat med realism och att de förslag han presenterar om förkortad arbetsdag, medborgarlön och fria gränser faktiskt kan realiseras. Bregmans utopiska tänkande skulle, med filosofen Karl Mannheims begrepp, kunna definieras som en ”relativ utopi”, dvs. en utopi som kan realiseras på längre sikt, i motsats till den ”absoluta utopin”, dvs. en utopi som aldrig kan bli verklighet (Mannheim 1936).
Utopiforskaren Lucy Sargisson gör däremot en distinktion mellan ”utopier”, texter, som litterära detaljbeskrivningar av icke-existerande samhällen och ”utopism” eller ”utopiskt tänkande” som faller utanför utopins begränsningar och kan manifesteras i t.ex. religion, arkitektur eller musik (Sargisson 2012, Tower Sargent 2010, Tower Sargent och Claeys 1999). Sargissons definition har en viss beröring med Dark Mountain Project, då det utopiska tänkandet kan inbegripa det konstnärliga skapandet i form av litteratur och konst. Att dra sig tillbaka (withdraw) betyder inte nödvändigtvis att avskärma sig från ansvar och engagemang i t.ex. klimat- och miljöfrågor, snarare att skapa ett alternativt utrymme eller plats (space) för att formulera annorlunda berättelser om världens tillstånd och för att ifrågasätta det som vi kallar för civilisation, menar Dark Mountain Project. Sargent inbegriper, i likhet med Žižek, den estetiska sfären som en möjlighet för det utopiska tänkandet att komma till tals. Att dra sig tillbaka till en sfär eller arena, där de förhärskande tankestrukturerna utmanas och ifrågasätts, genom t.ex. estetiska uttryck i form av litteratur och konst, är enligt Dark Mountain Project en fruktbar metod att formulera alternativa berättelser.
Omställningsrörelsen är ett tydligt exempel på hur Lucy Sargissons begrepp ”avsiktliga kommuniteter” bidrar till analysen av en rörelse, där boendeexperiment med avsikt att förbättra livet ”här och nu” är framträdande. Gröna eller ekologiska kommuniteter uppfyller, enligt Sargisson, kriterierna för vad som kan definieras som ”praktiska utopier”. Dessa kännetecknas av kritik och kreativitet, och de utgör praktiska svar på känslor av missnöje med det rådande. De artikulerar ett begär och en längtan efter alternativ, vilket kommunitetens medlemmar försöker förverkliga. De bedriver även utbildning, deltar i kampanjer, nätverk och
program. Vidare förmedlar de kunskap om praktisk ekologi, kommunitetsbyggande, konfliktlösning, social resiliens samt hållbarhet (Sargisson 2012: 129-145).
Omställningsrörelsen, med dess starka praktiska inriktning och dess ambition att förändra här och nu, dvs. inte invänta politikers eventuella initiativ eller välvilja, rimmar väl med vad en praktisk utopi innebär. En praktisk utopi tar även sin utgångspunkt i den lokala miljön och ser till de lokala behoven inom kommuniteten, byalaget, staden eller regionen. Den lokala utgångspunkten innebär dock inte att de globala perspektiven går förlorade, snarare tvärtom, då omställningsrörelsen kan ses som ett initiativ i skuggan av globala frågor som klimatkrisen och oljekällans sinande (peak
oil) under 2010-talet.
Slutligen – idéer och praktiker som kan betecknas som ”utopiska” ska förstås som ett analysverktyg för hur dessa rörelser och den politiska idélitteraturen kan tolkas i vår tid. En rörelse eller nätverk brukar sällan beteckna sina egna idéer och sin kamp som ”utopisk”, då den benämningen oftast har en pejorativ klang och kan blockera en mer fruktbar diskussion om politiska idéer och sociala rörelser. Men som ett vetenskapligt analysverktyg har det två fördelar. För det första visar det på den historiska kontexten och traditionen, och för det andra hjälper det oss att förstå vad en social rörelses idéer har för innebörd och vilka samhälleliga konsekvenser dess praktiker kan få.
Referenser
Boyle, Mark (2010). The Moneyless Man: A Year Freeconomic Living. Richmond: Oneworld Publications.
Bregman, Rutger (2014). Utopia for realists and how we can get there. London: Blomsbury Publishing.
Brissman, Henrik (kommande) Framtidens historia.
Eisenstein, Charles (2011). Sacred Economics: Money, Gift, and Society in the Age of Transition. Berkeley, Calif.: Evolver Editions.
Eisler, Riane (2007). The Real Wealth of Nations: Creating a Caring Economics. San Francisco: Berrett-Koehler.
Gray, John (2003). Straw Dogs: Thoughts on humans and other animals. London: Granta. Gray, John (2007). Black Mass: Apocalyptic religion and the death of utopia. London:
Hanlon, Joseph, Barrientos, Armando och Hulme, David (2010). Just give Money to the
poor: the development revolution from the Global South. Sterling Va.: Kumarian Press.
Hopkins, Rob (2008). The Transition Handbook: from oil dependency to local resilience. Totnes: Green. https://www.vox.com/future-perfect/2019/1/30/18203911/davos-rutger-bregman-historian- taxes-philanthropy, 2019-03-17 https://www.schumachercollege.org.uk/about, 2019-03-17 https://transitionnetwork.org/about-the-movement/what-is-transition/principles-2/, 2019- 03-17 https://dark-mountain.net/, 2019-03-17 http://göteborg.omställning.net/om-omstallningsrorelsen/, 2019-03-29
Kingsnorth, Paul och Hine, Dougald (2009). Uncivilisation: Dark Mountain Manifesto, http://dark-mountain.net/about/manifesto/ (2018-12-19)
Mannheim, Karl (1936). Ideology and Utopia. London: Routledge.
Monbiot, George (2010). ”Get down off your Dark Mountain: you’re making matters worse”. The Guardian, 4 juni 2010.
More, Thomas (2016/1516). Utopia. Cambridge: Cambridge University Press.
Mouffe, Chantal (2016). Hegemony, radical democracy, and the political. James Martin (red.). Johanneshov: MTM
Russell, Jacoby (2005). Picture Imperfect. Utopian Thought for an Anti-Utopian Age. New York: Columbia University Press.
Sargent, Lyman Tower (2010). Colonial and PostColonial Utopias. Sargent, Lyman Tower och Claeys, Gregory (red.). The Utopia Reader. New York: New York University Press. Sargent, Lyman Tower och Claeys, Gregory (red.) (1999). The Utopia Reader. New York:
New York University Press.
Sargisson, Lucy (2012). Fool´s gold: utopianism in the twenty-first century. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Wilkinson, Richard och Pickett, Kate (2011). The Spirit Level: why greater equality makes
societies stronger. New York: Bloomsbury Press.
Žižek, Slavoj (2005). From Revolutionary to Catastrophic Utopia. J. Rüsen, M. Feher och T.W. Reiger Thinign (red.). Utopia: Steps into Other Worlds. New York: Berghahn
Books.