I detta avsnitt redogör vi för en avslutande diskussion gällande syftet samt svar på de frågeställningar som varit aktuella för studien. Avslutningsvis lyfter vi blicken, vad resultatet kan få för betydelse för det sociala arbetets praktik och förslag till fortsatt forskning på ämnet.
Syftet med studien är att, utifrån ett professionsperspektiv, undersöka
socialsekreterares känslor och känsloarbete i arbetet med kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relation, för att därigenom få en fördjupad förståelse av
förutsättningarna för socionomers arbetssituation i arbetet med våld i nära relationer. Syftet avses att uppnås genom följande frågeställningar:
Vilka känslor beskriver socialsekreteraren uppstår i arbetet med kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relationer?
Har socialsekreterarna några strategier/metoder för att hantera dessa känslor, och hur ser de i sådana fall ut?
Hur kan dessa strategier/metoder förstås i relation till de professionella förutsättningarna för socionomyrket?
På första frågeställningen har vi kunnat konstatera att arbetet med kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relation gör samtliga socialsekreterare känslomässigt påverkade. Detta är också styrkt i flera andra studier (Kalliath & Kalliath 2014; Astvik & Melin 2013; Falkenström & Hjärpe 2017; Tham & Meagher 2009; Kheswa 2019). Vad som skiljer denna studie från tidigare är att vi bland annat sökt mer djupgående svar på vilka känslor det kan handla om. Vi har fått exempel på flertalet känslor som kan uppstå, när de uppstår och/eller i vilket/vilka sammanhang. Resultatet visar att fyra av socialsekreterarna upplever frustration. Vidare nämns känslor som hjälplöshet, maktlöshet, oro och olika beskrivelser av ilska. Dessa känslor har visat sig uppkomma i olika typer av sammanhang och situationer, oftast
i mötet med kvinnan, men också i samband med oklarhet om när eller hur en kvinnas situation ska förändras till det bättre, i relation till kvinnans inställning att lämna den våldsutövande mannen eller i relation till organisatoriska förutsättningar. Detta leder till den andra frågeställningen, att socialsekreterarna på olika sätt och genom olika typer av strategier och metoder hanterar känslorna som uppkommit.
Intervjupersonernas berättelser om att de hanterar känslor, på vilka sätt de går tillväga och metoder de använder sig av har vi analyserat genom teorier om
känsloarbete av Hochschild (2012) samt teorier om copingstrategier av Lazarus och Folkman (1984). Vi har således kunnat se paralleller mellan det sätt som
socialsekreterarna beskriver att de hanterar sina känslor och dessa bägge teorier. Samtidigt kan de enligt vår analys ses i relation till varandra. Hur socialsekreteraren hanterar känslorna som uppstår till följd av arbetet skiljer sig åt mellan
intervjupersonerna men också beroende på vilka känslor det handlar om.
Intervjupersonerna beskriver hur känsloarbetet kan te sig på olika sätt. I situationer med känslor av hjälplöshet beskrivs motivationsarbete som ett slags känsloarbete som syftar till att skjuta undan känslorna för att istället fokusera på att motivera klienten. Detta sätt att hantera känslorna beskrivs av Hochschild (2012) som ett slags ytagerande. Denna typ av känsloarbete beskrivs också av intervjupersonerna i situationer där klienterna visar mycket känslor, vilket ställer krav på att
socialsekreteraren uppträder professionellt och inte visar känslor på samma sätt. Vidare beskrivs det känslomässiga stödet som en viktig faktor för att hantera känslor som uppstår i arbetet. Intervjupersonerna beskriver det kollegiala stödet som en viktig del i känsloarbetet, vilket stämmer överens med tidigare studiers resultat (Nylén 2017; Kalliath & Kalliath 2014). Sammanfattningsvis verkar känsloarbetet även ha koppling till den kontext som känslorna uppstår i, som exempelvis vilka känsloregler som råder i en given situation och att den professionella döljer sina riktiga känslor i mötet med sin klient för att senare bearbeta det med en kollega. Värt att nämna är att känsloreglerna är situationsbundna och är således föränderliga beroende på exempelvis vart i utredningsprocessen mötet med kvinnan sker.
Arbetet som socialsekreterare innebär hantering av känslor, men också hantering av stress - som inbegriper en mängd olika känslor såsom exempelvis frustration. Intervjupersonernas hantering av stress sker genom såväl emotionsfokuserad coping som problemfokuserad coping. Samtliga intervjupersoner lyfter vikten av
kommunikation med såväl chefer som kollegor för att hantera stressade situationer. Detta genererar antingen en emotionsfokuserad coping, som syftar till att att hitta strategier för att hantera känslorna, eller en problemfokuserad coping, som istället syftar till att lösa den bakomliggande orsaken till problematiken (Lazarus & Folkman 1984). Den goda kommunikationen mellan socialsekreterare och kollegor/chef beskrivs som viktig av samtliga intervjudeltagare, vilket styrks av Nylén (2017) som beskriver vikten av såväl arbetsmässiga som personliga resurser för att skapa välmående och minska risk för stress och utbrändhet.
Slutligen har denna studie tillfört en kunskap om bland annat känslor och känsloarbete vilket vi vill se utifrån ett större perspektiv, nämligen hur det kan förstås i relation till de professionella förutsättningarna för socionomyrket, i synnerhet avseende arbetet med kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relation. Oavsett strategier eller metoder för att hantera känslor så tycks känsloarbete vara en återkommande arbetsuppgift för dessa socialsekreterare. Denna arbetsuppgift kan många gånger te sig osynlig och också behöva utföras utanför den arbetstid som genererar lön. Om begreppet “akademiskt hushållsarbete” som Kalm (2019) relativt nyligen etablerat är liktydigt med känsloarbete för en socialsekreterare låter vi vara osagt men ur ett större perspektiv vill vi lyfta och synliggöra de (i hög grad könade) arbetsuppgifter som socionomer trots allt utför vilka inte alltid syns eller betalar sig tillbaka genom högre lön eller möjligheter till meritering. Vi vill uppmärksamma de arbetsuppgifter som inte nödvändigtvis genererar siffror som visar snabbare
utredningar eller att den enskilde individen klarar av att hantera ett högt klientantal, utan mer det som sker inom socialsekreteraren när det gäller att hantera de känslor som dagligen uppkommer till följd av professionens arbetssituation. Flertalet tidigare studier har beskrivit att socialsekreterare har ett arbete vilket ofta innebär en stor känslomässig påverkan (Astvik & Melin 2013; Falkenström & Hjärpe 2017; Kalliath & Kalliath 2014; Kheswa 2019; Tham & Meagher 2009). Socialsekreterare
har samtidigt i en annan studie beskrivits ha svårare att hantera de faktorer som exempelvis påverkar känslor, i jämförelse med terapeuter. Detta skulle kunna ha sin förklaring i den utbildning som terapeuter kontra socialsekreterare har (Gil & Wienberg 2015). Vad vi anser är värt att nämna i detta sammanhang är att vi enligt egen erfarenhet och under vår socionomutbildning inte tagit del av kunskap om exempelvis känsloarbete. Vi har heller inte tagit del av kunskap om hur en socionom, som många gånger arbetar inom ett verksamhetsfält som har stor känslomässig påverkan, på bästa sätt kan hantera de känslor som uppstår för att “överleva” inom professionen. Kanske kan denna studie bidra med en förståelse för socionomers dagliga behov av känsloarbete och copingstrategier som ett sätt att hantera den arbetssituation denna yrkeskategori verkar inom. Således vore även mer kunskap och forskning om hur socionomstudenter genom sin utbildning ska förberedas för att på bästa sätt hantera sin framtida arbetssituation (som många gånger har stor känslomässig påverkan) både relevant och användbart i det sociala arbetets praktik och i strävan efter ett hållbart socialt arbete.
Referenslista
Arbetsmiljöverket. (2018). Projektrapport “Socialsekreterares arbetsmiljö”. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Astvik, W. & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa? Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(4), ss. 61-73.
Brattberg, G. (2008). Att hantera det ohanterbara – om coping. Stockholm: Värkstaden.
Brottsförebyggande rådet, Brå. (2014). Brott i nära relationer – en nationell kartläggning. Rapport 2014:8. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber.
Ekström, V. (2018). Gränsytor under förhandling – om socialtjänstens ansvar för stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Socialvetenskaplig tidskrift, 25(3-4), ss. 269-286.
Falkenström, H. & Hjärpe, T. (2017). Dokumentation och känslor –
socialsekreterares pappers- och känsloarbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 24(3-4), ss. 177-199.
Gil, S., och Weinberg, M. (2015). Secondary trauma among social workers treating trauma clients: The role of coping strategies and internal resources. Internal social work, 58(4), ss. 551- 561.
Hochschild A R. (2012). The managed heart: commercialization of human feeling. Berkeley: University of California press.
Kalliath, P. & Kalliath, T. (2014). Work-Family conflict: Coping strategies adopted by social workers. Journal of Social Work Practice, 28(1), ss. 111-126.
Kalm, S. (2019). Om akademiskt hushållsarbete och dess fördelning. Sociologisk forskning, 56(1), ss. 5-26.
Kheswa, J-G. (2019). Factors and effects of work-related stress and burnout on the well-being of social workers in the Eastern Cape province, South Africa. SA Journal of Industrial Psychology, 45(4), ss. 1-10.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Lazarus, RS. & Folkman, S. (1984). Stress appraisal, and coping [Elektronisk]. New York: Springer.
Lennéer Axelsson, B. (2010). Förluster – om sorg och livsomställningar. Natur och kultur: Stockholm.
NCK (uå). Mäns våld mot kvinnor – ett globalt perspektiv. Kunskapsbanken www.nck.uu.se [Hämtad 2021-02-23].
Nylén, E. C. (2017). Psykosocial arbetsmiljö i välfärdssektorn. Krav i arbetet, resurser i arbetet och personliga resurser samt betydelsen av organiserade
arbetsmiljöinsatser. Diss. Stockholms universitet: Samhällsvetenskapliga fakulteten, psykologiska institutionen.
https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1130662/FULLTEXT01.pdf
Regeringens skrivelse 2016/17:10. Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Socialdepartementet (2006). Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (Regeringens proposition 2006/07:38). Stockholm: Regeringskansliet.
Tham, P. & Meagher, G. (2009). Working in human services: How do experiences and working conditions in child welfare social work compare? British Journal of Social Work, 39(5), ss. 807-827.
Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor (2015). Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55). Stockholm: Socialdepartementet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1. Informationsbrev
Förfrågan och information om intervjudeltagande till dig som är socialsekreterare och arbetar med kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relation.
Syftet med vår studie är att, utifrån ett professionsperspektiv, undersöka
socialsekreterares känslor och känsloarbete i arbetet med kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relation, för att därigenom få en fördjupad förståelse av
förutsättningarna för socionomers arbetssituation i arbetet med våld i nära relationer. Valet att fokusera på socialsekreterare som arbetar inom fältet våld i nära relation är utifrån tidigare forskning som menar att det är en stor utmaning i form av att dels bemöta och hantera de utsattas känslor, men också sina egna. Vidare kommer vi att tillfråga socialsekreterare från olika kommuner i Sverige.
Utifrån rådande omständigheter med Covid-19 avser vi att genomföra samtliga intervjuer digitalt genom videosamtal via Zoom. Intervjun uppskattas att pågå cirka 30-45 minuter och länk till intervjun skickas per mail.
Deltagandet i studien är frivilligt vilket betyder att Du när som helst, utan anledning, kan välja att avsluta din medverkan. Information som Du delar med dig av avser endast att användas för denna studies syfte, den kommer att förvaras på ett säkert sätt och ingen obehörig kommer att ta del av det. Aktuella kommuner, socialtjänster, enskilda socialsekreterare och andra personer kommer också att anonymiseras och således kommer Du eller den information Du delar inte kunna härledas till dig. När uppsatsen är godkänd kommer allt intervjumaterial att raderas. Vid godkänd uppsats finns möjlighet att ta del av vårt forskningsresultat på databasen DIVA.
Våra namn är Frida Rydén och Klara Josefsson och vi studerar på
socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Kalmar. I utbildningen ingår skrivande av en kandidatuppsats och dessa intervjuer utgör en del av detta arbete. Vid frågor är Du välkommen att höra av dig!
Studerande Handledare
Frida Rydén Universitetslektor inom socialt arbete Mobil: 0733-128404 Marie Eriksson
E-post: fr222fm@student.lnu.se Telefon: 0470-708056 E-post: marie.eriksson@lnu.se
Klara Josefsson
Mobil: 0733-104947 E-post: kj222qp@student.lnu.se